Vardagsvecka i januari med en släng av Soho, Xiang Yue och Riche

Det är fint att se på vardagar genom den blick man har när man skriver här i etern. Det känns mjukare, snällare, mer förlåtande mot alla egna inneboende krav. Min vecka häromveckan var som en klassisk vecka i januari, men ändå blir jag väldigt glad när jag tänker på den.

Jag jobbar i Norrtälje just nu. Bussen dit är lång, både fysiskt som i att det är en dubbeldäckare men också tidsmässigt. Minst en timme enkel väg. Jag brukar läsa bloggar, dricka te, skriva här på bloggen, forska, läsa bok och på vägen hem oftast somna och vakna med käkont. Men dit känns som en fredad timme att ägna sig åt sådant jag ändå vill göra. Dessutom är vägen från busstationen fin tycker jag, längs med ett vattendrag och när snön är sådär djup som den var häromveckan kläs det gamla lasarettet in i ett snötäcke.

På veckans första dag kom jag hem till att D hade fixat mys hemma. Jag hade fått två bra forskningsbesked på kort tid, något som kändes som en lättnad i en tid där forskningen känns kämpig på många vis. Även om jag är en förespråkare att man ska fira allt som går att fira, så kan jag glömma bort att göra det med jobbframgångar särskilt om det varit kantat med svårigheter innan. Det är som att jag bara vill andas ut och sen vill lägga det bakom mig.

Blommor och champagne <3. Blev djupt rörd. När man själv mest är i något och harvar, med en ganska dyster känsla, så blir det så fint att komma hem på en vanlig vardag intet anandes och mötas av någon annans omtanke.

På tisdagen var det dags för bokklubb på Soho House. Vi läste John Grisham och hans nya bok The Widow. Jag hade en förhoppning om att det skulle vara en mysig lässtund över julen. Jag läste den visserligen mestadels framför brasan i Ljunghusen, men det var ändå inte en så bra bok? Trodde mer om honom.

På Soho tog jag en drink till bokdiskussionerna. Ibland dricker folk vin, ibland inget och just denna dag drack alla typ te men jag var sugen på en liten drink. Den smakade surt äpplegodis. Det här är alltså bokklubben Jessika Gedin leder. Det var lite blandade skurar om utlåtandet men visst var majoritetens åsikt att det inte var den bästa bok man läst men att den trots det, fångar en. Vad är det med språket som Grisham ändå lyckas med?

Kvällen efter kom jag hem till D, han är alltid hemma innan mig om han inte hittar på något. Vi åt lite middag innan vi bänkade oss framför TV:n för ett väldigt stort zoom-möte. Vi ska bli medlemmar i SSSK, en skridsko-klubb, och första etappen var att gå en kollektiv teorikväll.

Just nu är det dock en del snö på sjöarna så det är inte den bästa åkningen om jag får säga det själv, som total nybörjare på naturis.

På torsdagen mötte jag upp mina vänner Iris, Julia och Louise på Xiang Yue, som ligger på vägen hem från Norrtäljebussen för mig. Det är ett kinesiskt hak som ska ha väldigt god och autentisk mat från Sichuanköket.

Det var verkligen väldigt gott. Allt. Vi åt bland annat en rätt med stekt aubergin som jag måste rekommendera. Och gurksalladen! Läste någonstans att det är tradition, att börja med den här lite syrliga, salta, småstarka och krispiga gurksalladen.

Vi åt friterade räkor och friterad kyckling, båda med rikligt med sichuan så läpparna och tungan pirrade. Räkorna hade någon mer chili i sig också, för det brann till i munnen en stund efter man tuggat i sig dem.

Och deras biang biang-nudlar… Otroliga. Breda, perfekt tuggmotstånd och dressade med chiliolja. Vi hade en så fin stund här inne, pratade om allt. Högt, lågt, hemskt, ljust. Vi har lärt känna varandra via surfen vilket också är något jag ofta tänker på, hur en enstaka surfresa i Portugal gett mig så många av mina närmsta vänner?

Och fredagen, som markerade avslut på en lång vardagsvecka eller markerade starten på helgen beroende på hur man vill se på det, spenderades med Eli. Också en surfvän! Vi gick till Riche ihop, drack varsin öl och pratade bland annat om hennes kommande projektarbete i Uganda. När jag pluggade till läkare var jag också i just Uganda, och nu ska Eli dit i sin roll som barnmorskestudent. Hon är cool!

I januari behöver man romantisera sin vardag ännu mer än vanligt känner jag. Trivs oftast bra mitt i vintern men just nu sover jag ofantligt dåligt och att få skapa lite skimmer kring sin vardag hjälpte iallafall min just nu lite gråa blick.

Mina lästa böcker år 2025 del 2

Dags att ta sig igenom del 2 av mina lästa böcker 2025! Del 1 hittar ni här, och om ni kikar på kategorin Böcker kan man hitta min samlade läsning från år 2024 också. Jag minns den här delen av min läsning som bladvändartiden. Det var sommar i början av den här läsningsperioden och jag kom in i den där efterlängtade transen när man ligger på en strand och slukar sida efter sida.

Det var dessa titlar jag läste mellan juli och oktober. En ganska blandad kompott, både några äldre, några nya, några engelska, några översatta och några svenska. Stjärnmarkerade betyder att vi läste i bokklubben, i någon av de två bokklubbar jag är med i för att förtydliga. Om jag skrivit en recension på bloggen är den länkad i boktiteln.

Ligan av Bremmer på en handduk i Ljunghusen

Ligan: Klarakvarterens blodsystrar av Fatima Bremmer
Den här boken var en genomtänkt present från mina vänner Iris, Julia och Louise. Jag har läst Ett jävla solsken av samma författare med stor behållning. Den boken fokuserade på journalisten Esther Blenda, medan den här boken fokuserar på ett myller av kvinnor som byggde upp och gav plats åt kvinnor inom journalistiken i 1900-talets början. En så utbildande bok, och enkel att ta sig an.

En ny gud av Kjellner, även här i Ljunghusen

En ny gud av Zara Kjellner
Ytterligare en present, på självaste födelsedagen, från min vän Mathilda. Vi läste bägge denna och diskuterade över en frukost på Pom och Flora. Kjellner skriver suggestivt och med en särskild rytm. Jag uppskattade även om jag på totalen kanske tycker boken är lite för ofullständig ändå för att bli en bok man bär med sig, men är nyfiken på hennes kommande författarskap och var hennes texter kommer hamna rent stilistiskt!

För Lydia av Sundström mot en juliblå himmel i Ljunghusen

För Lydia av Gun-Britt Sundström
En av mina favoritböcker är Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg, som handlar om Arvid och hans hopplösa kärlek till Lydia. Eller är det Lydias hopplösa kärlek till Arvid? Sundström skriver samma historia men med Lydias perspektiv och placerar de tu under 70-talet. Jag älskade detta, tycker tonen är välfångad och perspektivvridningen skapar massor av utrymme för diskussioner.

The Guest av Emma Cline
Emma Cline skrev boken Flickorna (The Girls) som jag älskade och när jag stod i Höllvikens biblioteks långa rader av böcker så drogs min blick självklart till denna. Inte lika bra – men ändå har boken någon. Huvudpersonen driver runt i ett plastigt liv i LA. Vad hon lämnat bakom sig eller vad hon tror finns framför är inte tydligt för någon, varesig mig som läsare eller för karaktären själv heller troligtvis.

The New York Trilogy av Paul Auster
Kära Auster. Jag läste Baumgartner förra året och totalt älskade, vilket också ledde väg till hans postuma författarskap. Tyvärr var inte denna bok något för mig – tre längre noveller som troligtvis ska läsas med en mer filosofisk blick än vad jag kunde uppbåda.

Kingsolver på en stenstrand i Kornatiskärgården, Kroatien

Demon Copperhead av Barbara Kingsolver ☆
En riktig tegelsten och jag ska vara ärlig, jag fasade inför att slå upp denna. En tragisk bok om missbruk och mörka livsöden var vad jag tänkte men Kingsolver är en briljant författare och lyckas skildra det desperat maktlösa med humor och ljus. Varm rekommendation!

Fars rygg av Niels Fredrik Dahl ☆
En bok som växer på mig ju mer tiden går. Hela handlingen finns sammanfattad i redan första kapitlet – författarens far var en ensam man, och författaren försöker utforska hans pappas barndom genom sparsamma fotografier. Språket är ett hantverk i sin enkelhet som lämnar mycket mellan raderna, som ändå går att förstå. Rekommenderar men med en varsam hand, kanske till någon som läser mycket?

Har ni läst några av dessa? Tyckte ni samma? Alltid nyfiken på att höra om andras läsande!

Vardagsmat hemma hos oss

Jag gjorde ett inlägg om luncher i somras och sedan dess har jag gjort några matinlägg trots att den eviga känslan av ”inte ska väl jag” ekar inom mig. Jag har ju ett hobbymatintresse och älskar Floras inläggsserie om mat de äter hemma, så varför inte våga igen? Här kommer en rad middagar vi ätit hemma:

Thailändsk rödcurry, svensk som tam och broccoli

Jag gillar att laga thailändskt, kanske för att jag känner att jag knäckt koden till vissa rätter eller för att jag köpte absurt många keffirlimeblad när vi var i Thailand som behöver lagas upp, och thailändsk mat är den enda jag vet som använder det? Vi låter det vara osagt. En rödcurry är sjukt enkel att göra om man använder färdig paste på burk! I med det, lite extra ingefära och keffirlimeblad så känns det autentiskt. Vi gjorde vår med stekta tomater, vitkål och kyckling. Som tillbehör blev det förutom jasminris, som tam. Det är min favorit att äta i Thailand, en papayasallad med gröna bönor, fisksås och jordnötter. Här dock med vitkål, morot och gröna bönor i brist på papaya. Blev sjukt likt ändå! Hemligheten är att mortla ihop vitlök, chili, lime, tomat och sen mortla i grönsakerna med fisksås samt jordnötterna för att allt ska få smak. Vi stekte också broccoli med ostronsås till, mmm gott.

Mortadellamackor

En favorit att äta till lunch på helgerna: mortadellamackor. Extremt enkelt eftersom man inte lagar något. Allra helst har jag pistagepesto och olivolja på vardera brödhalva, strösslar med mozzarella, skivad tomat, ruccola, saltgurka och mortadella. Rikligt med flingsalt och peppar, och man svimmar av hur något så enkelt är så gott.

Älgköttbullar med gräddsås, lingon och pressgurka

Ibland blir det husmanskost hos oss, särskilt när D:s mamma gett oss viltkött. Det är otroligt lyxigt att få tillgång till det. Här hade hon dessutom preppat köttbullar till oss av älg. En gräddig löksås på sky samt klassiska tillbehör som pressgurka och lingon från Hälsingland samt givetvis kokt potatis, och den godaste maten som finns slukades (dvs lingonmaten!). Ja, vi drack varsitt glas iskall mjölk till.

Ångade ägg eller gyeram jjim i Korea

Vad falls, en brun pudding? Nja inte riktigt. Uppvispade ägg med buljong som sedan ångkokats i skålen, vilket ger en fluffig och silkeslen konstisens med mjuk men ändå djup smak. Skar upp rutor efter och droppade i lite fisksås samt störsslade hackad salladslök på. Serverade med sushiris-ish som jag blandade upp med soja, mirin och sesamolja samt hade furikake på. Vitkål med sesam och kimchi blev tillbehör. Den här måltiden tog typ 15 minuter men smakade så mycket mer än det!

Purjolökstarte och vintersallad

Jag gör aldrig paj, men sen skulle vi ha lunch hemma hos oss med min bror, hans fästmö och hennes bror. Väldigt mysigt! Jag gjorde purjolökspaj vilket är en alldeles för underskattad rätt. Purjolök som tillagas får en så mjäll och lyxig smak som jag älskar. Hade på lite vitt vin och klassisk stanning. Vi åt med en vintrig sallad: blandade blad, tunt skivad brysselkål, rostade valnötter, apelsin samt blåmögelost i bitar men också i dressingen. Gjorde en en slags blue cheese-dressing: man mixar osten med crème fraiche och majo samt lite extra citron om det behövs. Alldeles för gott, och tips om man får kvar från ostbrickan.

Linsgryta med mycket ingefära

En näringsrik, nyttig och billig rätt är ju linsgryta på röda linser. Jag gillar dock inte riktigt det – ofta blir det lite kvalmigt och nästan sött med linserna om man inte balanserar ordentligt med övriga kryddor. Nu har jag dock hittat ett sätt som gör att smakerna passar för mig. Jag har i lassvis med ingefära som jag steker upp med lök och kryddor. Det blir gurkmeja, torkad koriander (smakar helt annat än färsk), lite chili och spiskummin. I med krossade tomater, linser, vatten, koka ihop. Lite kokosmjölk på slutet för att kräma till grytan och sen massor av lime för att bryta det jolmiga. Åts ihop med svartris och pak choi stekt med ostronsås.

Det var den lilla skörden för denna gång! Någon matfotograf är jag inte, men hoppas det var lite mysigt att läsa för kan meddela att det var väldigt mysigt att skriva det här inlägget iallafall!

All Fours av Miranda July

En av förra årets stora snackisar i bokväg var Miranda Julys All four. Jag vann den faktiskt i julklappsspelet med min bokklubb. Den har beskrivits som revolutionerande och ny i sin kategori, som underhållande men ändå viktig. En kvinna som håller på att nå klimakteriet och allt hon kämpar med då. Hon bestämmer sig, i något slags projekt i att våga ta för sig mer av livet, för att köra från Los Angeles där hon bor till New York, alldeles själv. Spännande tyckte jag och högg in.

Ehhhh kände jag ganska snabbt. Okej, jag är 33 och förhoppningsvis ligger klimakteriet långt fram men nog trodde jag det skulle finnas drag av igenkänning att landa lite i. Kanske tankar kring relationer, kring barn, kring hennes kreativa karriär. Men det här är en värld jag inte alls kan identifiera mig med och som inte heller lockar mig att läsa vidare? Huvudpersonen lever i ett hyper-LA. Alla har jättemycket pengar, bor i stora hus, lever i progressiva relationer, barnen kallas hen och fokuset ligger på jaget och egoismen. En värld som för mig skapar en lätt stressande känsla.

Visst åker huvudpersonen på sin roadtrip men hon kommer inte långt, utan tar in på en motell och totalrenoverar ett av deras rum till att bli gudomligt ombonat och börjar där istället prova sina olika sexuella och romantiska vägar genom boken. Det är ganska explicit beskrivet stundtals och för mig blir det ett gäng ganska äcklande scener dessutom som jag inte alls tycker är heta. Det där är väl högst personligt men det är något med den totala närgångheten och avtäckningen som inte är min typ av litteratur.

Sen är det egoismen. Egoismen som styr allt. Jag tror inte det är ett tema författaren valt med mening utan jag tror hon skildrar en slags samtid hon är med i. Det är kanske det som är revolutionerande i och för sig? Att en kvinna nära klimakteriet mitt i familjelivet är egoistisk istället för att ta in vad hennes omgivning känner i stunden?

Som bok är den relativt lättläst, July behärskar språket, men samtidigt var den också stundtals uttråkande för mig och jag längtade aldrig till att ta upp boken för att traggla vidare.

Ni hör, jag förstod inte boken helt enkelt. Har någon av er läst? Tyckte ni den var revolutionerande?

Skåne och att vila

Skåne för mig är förhoppningen om att få lugn inombords. Så kanske det fungerar för de som har tillgång till ett sommarställe, att man mentalt ordnar så att platsen är förknippad med ro. Egentligen finns det mycket som borde göras och kan göras. I somras rensade och fejade jag och D som aldrig förr för att göra det hemtrevligare, och det finns tusen projekt på listan men jag ser allt som blir gjort som en bonus. Huvuduppgiften är att njuta av platsen och av att ha tid.

Vi åkte dit i början av januari. Vinden var isande kall och vittnade om kommande snöfall. Den här lilla gulliga gamla tågstationen ligger på promenadavstånd från oss, och vi gick förbi för lunch efter vi installerat oss genom att sätta på värmen i huset och lämnat väskor. Det är inrett så fint där, fransk bistro-känsla. De förra ägarna sålde häromåret till kocken, så det mesta känns igen, tryggt nog för en person som mig som gärna vill känna igen mina gamla trakter.

Dagarna gick. Vi åkte till Falsterbo den där första dagen medan vi väntade på att huset skulle värmas upp. Det finns ett förstaklassigt fotomuseum där, vackert belägen vid stranden med den karaktäristiska naturen inpå knuten. Deras utställningar är av minst samma kaliber som man får till Fotografiska, och jag älskade att få ta del av det. Vi såg bland annat bilder från en liten Beatles-konsert i Frankrike – en man var på den som ung men lyckades aldrig framkalla bilderna, förrän nu mer än 60 år senare. Magisk känsla i bilderna men också kittlande att tänka, det finns nytt material för Beatlesälskarna. Utställningen jag förankrades mest i var Kirsty Mitchells Wonderland. Om ni har möjlighet att se den, gör det. Hennes gedigna arbete för att bygga upp scenografin och dräkterna till bilderna är häpnadsväckande, men det är också något mer i bilderna som man dras in i.

Vi eldade en del de här dagarna. Säg något mysigare? Att höra elden spraka och känna värmen från den medan man läser en bok eller bara myser i soffan, den avslappnade känslan som infann sig inom mig då, den var på en egen nivå.

Ja men det var väl sånt vi gjorde? Läste, såg På spåret, vandrade längs havet och ute på Måkläppen, träffade vänner. Var så tillfreds efter de här dagarna, jag önskar att jag visste hur man exporterar den här förmågan till att vila även till hemmaplan. Om någon vet hur man gör, så tar jag tacksamt emot receptet.

Mina lästa böcker sammanfattade (år 2025 del 1)

Förra året gjorde jag minirecensioner på varenda bok jag läste under året, och jag fortsätter detta inslagna spår. Det är ett fint sätt för mig att gå igenom och landa lite i vad man tar med sig från all läsning också. I början av året läste jag först en del, när vi var i Thailand, men sen var det så mycket med forskningen att jag kom av mig. Den första tredjedelen av årets titlar tog mig ända till juli att läsa, om nu någon annan utöver jag själv uppskattar den slags sifferstatistik. Böcker som lästs i bokklubbarna (två stycken) är markerade med en stjärna.

Goodreads hjälper mig hålla koll! De första sju böckerna kommer här.

Sen for jag hem (Jaana Kippo #3) av Karin Smirnoff
Det var dags att ta sig an sista delen i Jaana Kippo-trilogin. Jag minns den knappt, utan minns bara att jag tyckte det var skönt att vara klar. Den första boken i trilogin läste jag med stor behållning men sen blev det för mycket av samma gråa svenska litteratur för mig. Alltid alkohol, sexuella övergrepp, snor och gråhet.

Conversations with friends av Sally Rooney
Sally Rooneys debutroman som också satte henne på kartan som författare, otroligt. Och jag förstår varför. Två väldigt unga tjejer får vistas i en dekadent miljö, och deras vänskap med ett gift par skildras med en viss skärpa som är typisk för Rooneys första två böcker. Jag förstår inte huvudkaraktärerna alls och ogillar dem ganska mycket men ändå är boken så lockande och bra? Perfekt strandbok dessutom.

Bränn alla mina brev av Alex Schulman
Jag är en långsint person i vissa lägen. Kan tillexempel aldrig se bort från hur Schulman var ett as på internet back in the days och vill därför inte riktigt läsa hans böcker men denna fick jag av mamma, som älskar den. Och ja, den var väldigt bra. Tycker jag att det är ok att fläka ut sin familj för en bra bok? Vet faktiskt inte, tål att diskuteras. Men är man lite intresserad av den gamla litteratureliten i Sverige finns det också en skvallerfaktor i att läsa boken.

Intermezzo av Sally Rooney ☆
Sally Rooneys debut präglades av en lätthet i språket och en obryddhet inför berättelsen. Den här boken blev oerhört hypead vilket jag inte till fullo förstår. Här tycker jag hon krånglar till både språk och historia så att jag aldrig riktigt får fäste i boken.

Hyper av Agri Ismail ☆
En bok om en kurdisk familj vars tre barn växer upp i London. De tar alla varsin riktning i livet som gör att allt blir dåligt men på vars tre olika sätt. Jag fastnade inte för denna, fastän många i bokklubben uppskattade.

Lynch på Sandhamn, medan vi väntade på båten hem

Prophet Song av Paul Lynch ☆
Paul Lynch skriver hypnotiserande om hur ett samhälle sakta går till att bli auktoritärt till oigenkännligt och en krigszon. Och om varför det är svårt att veta när man ska lämna ett land som är på väg åt fel håll. Kusligt pga hur mycket man ser i sin samtid i boken, men kanske var jag extra berörd av att jag läste medan Israel-Iran kriget härjade i två veckor och mitt hjärta blödde av oro varje dag. Tyckte mycket om, och missade tyvärr bokklubben om denna så vet inte vad de andra tyckte.

Tranorna flyger söderut av Lisa Ridzén
Den här boken fick jag i present av min vän Eli. En bok om åldrande, vilket är annorlunda för mig att läsa om. Det är skrivet ur en äldre mans perspektiv när han lever på sluttampen. För mig som arbetat med många äldre sjuka på sjukhus känner jag starkt för vissa delar och det är hur vi tar ifrån våra äldre deras autonomitet. Av omsorg och välvilja, men blir det bra egentligen? Eller dör man hellre av en bruten höft men man har iallafall fått ro om sig själv och sitt hem med farliga kanter och mattor man kan snubbla på? Jag vet inte, men boken ger en perspektivet att tänka efter. Tyckte om!

Det var mina första titlar för året! Kronologiskt har vi nått i början av juli redan, ett baktungt år helt enkelt där jag läste mest på slutet. Förra årets del 1, del 2 och del 3 hittar ni länkade.

Har ni läst någon av titlarna?

Nyår på Sturehof, hos Gedin och flängandes på stan

Nyår känns som en laddad högtid för många, och liksom Julia har jag spanat att det verkar vara inne att somna innan tolvslaget. Själv håller jag fast vid att det är en fin högtid om man bara anammar att den får firas som man själv önskar och kan i livet. Dock tog min vurm för nyår kanske en ny höjd när jag och D lyckades tacka ja till tre firanden, visserligen utspridda över dagen, men häng med och fira med mig!

Vid klockan 11:30 hade vi ett bokat bord på Sturehof ihop med ett gäng vänner vi även åt nyårslunch med förra året. Pirret när man stegade in på Sturehof var obeskrivligt. Det var något med att alla gäster var extra finklädda, såg uppspelta ut och även personalen som visserligen alltid är proffsig, var extra trevliga.

Jag och D inspekterade fiskarna i taket medan vi väntade in vårt sällskap. Efter ett tag tog vi saken i egna händer och beställde in en flaska champagne och i och med den beställningen gick startskottet för det längsta nyårsfirande jag haft.

När våra gosiga vänner väl var på plats och alla var installerade började årets bästa lunch. Kände samma förra året, det är svårt att specificera vad det är som gör det. Vi åt diverse smårätter, skrattade ikapp, tog in efterrätt där jag åt/drack en Kir Royal med körsbärssorbet i botten och ett par champagneskvättar på toppen så man kunde sörpla i sig sin efterrätt. Minerna var glada!

Jag och D gick hem efter lunchen för att hämta upp en gå-bort-gåva, bättra på läppstift och rätta till flugan för att åka till Vasastan och gå på dagsfest! Bubbelflaskorna tornade upp sig i trappen, ett gott tecken.

Jessika Gedin som har hand om Soho-bokklubben jag är med i, var värdinna för denna otroliga fest. Man bjuds in att dricka champagne och skåla för varje tolvslag i varje tidszon. Anar ni något blått längst bak i rummet? Det var nedräkningen som alla följde frejdigt. UNDERBART att få räkna ner minst en gång i halvtimmen. Vi skålade glatt på, glas efter glas, och jag var alldeles starstruck av alla mycket coola kulturpersoner i detta rum, men vågar inte mingla med någon. Vid 17 begav vi oss hemåt men att dricka bottomless champagne på en mage som ätit smårätter kändes som en dålig uppladdning inför en lång kväll, så vi stannade på Kebabkungen och delade en rulle. Jag fläckade ner både min päls och Daniels vita skjorta med den karaktäristiskt röda såsen, mycket vuxet.

Väl hemma försökte jag i mitt salongsberusade tillstånd förbereda kvällens förrätt, en citrusfruktbaserad crudo på hälleflundra. Fileeade grapefrukt, pressade citron, apelsin, lime och blandade med fisksås och en skvätt risvinsvinäger. Hade i sånt man har – rå hälleflundra, tunna krispiga rädisskivor, mango och så vidare. Vi skulle fira med Rana och Chris, och när de kom över drack vi champagne med dem och även Daniels mamma, innan vi åt förrätt och kvällens första överraskning kom. Ut på gatan, sa killarna som planerat vår kväll.

Vi skulle nämligen till Villa Dagmar för en mellandrink! Jag drack en French 75 som var perfekt, och var alldeles pirrig inför var resten av kvällen skulle ha med sig om killarna hade öppnat såhär starkt.

Från Villa Dagmar blev det taxi hem till Rana och Chris för huvudrätt och hot shots, innan nästa plötsliga överraskningsmoment uppenbarade sig. En taxi stod utanför porten som vi hastade ner till och som tog oss till nästa coctailstopp, At Six. Deras French 75 var tyvärr ingen höjdare men stämningen var det, och på något sätt drack vi tequila och var på allmänt festligt humör.

Från At Six rullade taxin sen till Strandvägen för tolvslag, och sen efterhäng på hemmaplan. Jag hade ett så kul nyår! Det var något alldeles särskilt att inte veta vad som skulle hända utan bara flyta med i någon annans planering sådär. Det var också, tro det eller ej, mindre planerat i år och något med det gjorde att jag kunde njuta lite extra, paradoxalt nog. Den första januari mådde jag dessutom otippat bra, att börja vid 11:30 verkar inte ha fällt mig trots allt…

December i en lista, 2025

Känns konstigt att skriva om 2025 utan att det är en årssammanfattning, men samtidigt, tiden löper ju sin egen gång utan att det egentligen finns en mur mellan åren. December var föregående månad och den ska sammanfattas! Precis som alla andra månader under 2025. Även om mitt minne av december kanske främst präglas av glögg, julmys och allt som kommer med det.

Månadens bok
I december läste jag fler böcker än på länge, den jag kommer ta med mig främst är Senseis portfölj som jag vann i julklappsspelet med bokklubben. Så väldigt fin och njutbar läsning, utpräglad japansk i stilen med mycket matskildringar men framförallt en slags relationsskildring i sin enkelhet.

Månadens ord
Glögg, no more comments

Månadens mat
Jag försökte, liksom varje föregående december i princip, göra roliga recept på brysselkål. Någon dag kanske jag landar i att om man rostar den med något sött och salt, så är det ungefär maxnivå i kulinarisk upplevelse? Det blir inte bättre än så? Annars blev det mer restaurang än vanligt, DoMas klassikermenyn och Berns avsmakning fick provas på, men även lunch på Nytorget 6 som var väldigt god.

Månadens vin
Var på ovanligt många vinbarer vilket bidrog till en plethora av sorter jag aldrig provat förut. Men månadens vin får ändå bli en av de alldeles för många champagnesorterna vi drack på nyår från Pierre Malingre. Vi provade Heritage och en av deras Blanc de Blancs, båda mycket goda. Totalt landade jag och D på sju champagnesorter den dagen, bland mycket annat. Mitt på ett sätt vuxnaste men festligaste nyår på länge!

Månadens te
I december dracks det mer grönt än jag någonsin druckit tidigare typ? Min vän Cilla gav oss teet Vintersol från Kahls vilket bidrog till detta. Tillbakahållet med noter av apelsin och vanilj. Kan rekommendera! Jag är dock väldigt känslig för att brygga grönt te för varmt eller länge, skulle önska mig en vattenkokare med grader, det hade underlättat mitt bryggande avsevärt. Nu svalnar vattnet av med öppet lock och jag använder min kökstermometer för att se till att vattnet kryper ner till 80 grader innan jag brygger mitt te, annars blir det gröna så beskt och strävt.

Månadens skönhet
Plötsligt var mina vanliga fuktgivande ansiktskrämer slut, vilket nästan aldrig hänt eftersom jag har ett slags hoardingbeteende och köper på mig när det är rabatter. Gav mig på jakt och provade kultkrämen Embryolisse. En kräm som har lite parfym i sig vilket jag egentligen är emot men alltså… Den var så ljuvlig? Levde upp till sitt rykte om att vara varje make-up artists nyckel i bakfickan. Franskt ❤

Månadens bad
I december blev det inget bad. På något sätt besviken? Även om det är i högsta grad rimligt.

Månadens skrivande
Jag hade ambitionen att skriva men inget blev gjort förutom en drös med blogginlägg! Min mest bloggade månad i den här domänens historia.

Månadens låt
2000 Miles av The Pretenders. Min bästa jullåt? Den är längtande på ett sätt, och egentligen passar den väl jämt, även här till vintern.

Månadens kultur
December är årets högborg för konserter. Jag och D gick på Luciakonsert i Engelbrektskyrkan med lite vänner och familj, sen var vi även på Kungliga Symfonieorkesters Singalong-konsert i Konserthuset. Mest hänförd i kulturväg var jag nog ändå av Nobel Week Lights, en utställning med ljusinstallationer som inkorporerar staden på något sätt. Älskade!

Månadens bokcitat
Jag har tyvärr kommit av mig, för inga citat finns fotograferade trots att jag läste både Vinternoveller och Senseis portfölj vilka båda har potential till vackra meningar. Fast ärligt talat har några av de ganska vulgära meningarna form All Fours av Miranda July etsat sig fast på näthinnan.

Månadens TV
2025 års julkalender, Tidstjuven, var den första jag följde slaviskt på länge. Kanske var det mysfaktorn att bädda ner sig i soffan med Daniel som en ritual om kvällen, kanske var det för att den blinkade på mycket åt vuxna genom alla avsnitt, men den kommer hänga med i minnet.

Månadens podd
Det finns för få matlagningspoddar i Sverige? Nu lyssnar jag på Ingrediensena fastän den inte riktigt tilltalar mig men var annars kan jag höra folk prata om mat och smaker? Jag lyssnar på Meny och tyvärr har Matpodden med Siri Barje och Jimmy Gou lagt ner. Hit me med tips om ni har!

Allt som allt var det en fin december. Fick träffa drösvis med kompisar på massor av glöggar, hängde med massor av familj under julen och det blev ett oerhört festligt nyår. Kan inte önska mig mer! Och med det sagt känns det mer än okej om 2026 inleder med januari i lite mer dvala.

Bröllop på Dundret bland fjäll och utsikt

Häng med häng med på fjälltur!

Okej det var att ta i. Men i september åkte jag iallafall till Gällivare ihop med ett gäng tjejkompisar. Det slumpade sig så att nästan ingen av de pojkvänner vi har i gänget kunde hänga med så det blev faktiskt en glittrande tjejhelg i kärlekens tecken.

Det var bröllopshelg nämligen. Min kära Anso gifte sig med den fenomenala Petter. För att få ta del av ceremonin, tog man sig till en vacker plats på Dundret.

Det var makalöst vackert att stå där, bevittna en så traditionell och stämningsfull ceremoni med utsikt för ögat.

Traskandet ned tog därför tid. Alldeles för fint överallt, behövde stanna och fotografera allt tjusigt.

Man blir väldigt rörd när nära vänner gifter sig, särskilt när man själv också känner att det är en speciell kärlek, en perfekt match. Kände mig väldigt emotionell efter ceremonin, på det bästa sätt och att få få traska ner och insupa fjället på vägen, det var en så bra stund.

Men ner kom vi och då kände även jag mig redo för del två av bröllop: middagen och festen! Det var så personligt alltihop. Snittarna var med lokala råvaror, maten så sjukt god och oerhört generös. Jag satt så nära bruden som jag kunde typ och aldrig känt mig så hedrad.

Sen bytte vi plats och det var ett genidrag! För om man är lite trött efter middagen, lätt hänt, så piggnar man till av frisk luft och en kortare promenad. Det var en så otroligt rolig kväll! Kommer aldrig glömma. De körde att olika kompis-duos DJade i en halvtimme var, och när mina vänner Rebbis och Nico körde, tokstollarna var galna och sen lämnade aldrig den stämningen oss.

Kärlek kärlek kärlek.

Min läsning i en lista 2025

Tänk att det redan gått fem dagar på 2026? Att vi är inne på den sjätte dagen? Jag brukar gilla att ägna jullovet (och januari till viss del) till att reflektera över föregående år. Förra året fyllde jag i samma lista om min läsning och det var ett fint sätt att landa lite i allt som passerat i ens inre. Med läsningen får man ta del av så många platser och världar. Förhoppningsvis lyckas jag publicera ett inlägg med lite minirecensioner från 2025 också! Men om ni vill läsa om många böcker i ett svep, rekommenderar jag mina tre inlägg från förra året (del 1, del 2 och del 3). Alla böcker jag recenserat finns på bloggen finns länkade i inlägget.

Hur var läsåret 2025?

Det här var ett mediokert läsår på många sätt. Dels läste jag i perioder mindre än önskat och dels fastnade jag länge med titlar jag inte tyckte så mycket om. Samtidigt har jag ändå känt att läsningen i högsta grad närvarat, kanske på grund av mina två bokklubbar som gjorde att samtalet alltid var igång.

Antal lästa böcker under 2025

I år blev det 21 böcker jämfört med 29 föregående år. Men jag ska ärligt talat säga att jag struntar i antal, för mig är det viktiga läsningens närvaro i mitt liv. Än så länge är läsandet inte förknippat med prestation för mig, så jag försöker därför inte bry mig om antalet allt för mycket. Är också lite rädd att jag skulle gå miste om titlar som är långa och bra, om jag jagade siffror.

Vilken typ av böcker läste du?

Det jag främst läser i bokväg är skönlitteratur helt klart. Jag läser sällan genrelitteratur eller biografier men jag läste ändå Ligan av Fatima Bremmer som är en slags biografi eller verklighetsskildring, populärvetenskapligt neddyk i journalistikens start för kvinnor i Sverige? I år blev det ingen poesi nästan vilket jag saknat.

Vilken månad läste du flest böcker?

I juli läste jag fem böcker vilket speglar att jag var ledig och jobbade natt om vartannat vilket gav mycket tid till att lata sig med titlar på en ljus sandstrand i Skåne. Men även december blev en läsmånad med fyra böcker, troligtvis för att jag börjat pendla lite över en timme på buss enkel väg per dag. Mer tid till böcker, försöker jag tänka.

Vilken månad läste du minst?

Det fanns två månader som inte fick en avslutad titel i sig, dels mars vilket jag tror var för att jag i mitten av april hade halvtid på min forskning så all tid gick till att förbereda mig inför den presentationen och inlämningen. Även augusti stod tomt, och det var nog för att vi bilade på Balkan och jag mådde lite för illa för att läsa i bilen i kombination med att jag ville hålla D sällskap som var föraren helt uteslutande under hela färden. Är ändå lite överraskad att augusti skrapade så skralt i antal, kanske var det också för att jag läste The New York Trilogy av Paul Auster, en favoritförfattare men verkligen inte en favoritbok.

En bok du inte läste ut?

Det var en titel som jag inte orkade slutföra, en bokklubbsbok. Vi skulle läsa Fourth Wings av Yarros, och det var verkligen inte min typ av genre. Det var en slags romantasy, alltså en bok som blandade romance och fantasy, båda genrer jag verkligen inte njuter av att läsa. Men Yarros är en av de mest lästa och tiktokade författarna i år så jag är inte i majoritet i den här frågan. Var också nära att lägga ner The New York Trilogy (hädelse) men också All Fours av Miranda July, en annan av årets snackisar. Om jag ska vara ärlig, var Intermezzo av Sally Rooney också nära att bli bordad.

En ny genre för året?

Ja det var väl romantasy vilket jag kan avskriva för all framtid :)))))

Några citat som du fastnade för?

Många av årets bästa citat i min mapp är av Gun-Britt Sundström och hennes klokhet om relationer och att vara kvinna men behålla sin frihet.

Annars kommer jag nog bära med mig Dahls ord om ensamhet.

Några böcker som fick dig att vilja skriva?

I somras läste jag För Lydia av Gun-Britt Sundström och liksom Hjalmar Söderbergs bok Allsmäktigt förfarande skapar den en otroligt ljuv känsla inom mig när jag läser. Jag förstår inte hur, men jag hade älskat att få återskapa en sådan känsla vilket ju är en slags skrivlust som kittlas.

Bästa läsplatsen 2025?

2024 svarade jag stranden i Ljunghusen vilket fortfarande gäller men ett café i Trogir som heter Agape seglar upp på stark andraplats. De serverar en väldigt god islatte och miljön är så bildskön och därför inbjudande till läsning tycker jag?

Ett fint läsminne från 2025

Det är från Kroatien i våras. Vi var nere vid ett klippbad, det var påsk och luften kall men solen värmde fint där det var lä. Jag och Daniel vilade där, och Daniel somnade med huvudet på min mage medan jag läste. Höra havet, vara själva, känna solen efter en lång vinter och känna Daniels varma hud mot mig gav den mest rofyllda läsningen i år.

I vilken form läste du böcker 2025?

Jag läser nästan alltid fysiska böcker. I år blev det inte ens läsplatta för en endaste titel, jag har använt min vid resor förut men inte i år. Det blev både pocket och inbundna, mest köpta men en del lånade på bibliotek eftersom en stor del av läsningen var styrd av bokklubbsval och då hinner jag sällan få boken från biblioteket i tid.

Vilken var den första boken du läste 2025?

Sen for jag hem av Karin Smirnoff, Jana Kippo-serien? Jag är så MÄTT på den där serien faktiskt och hade inte alls en njurbar läsupplevelse.

Och vilken var den sista?

All Fours av Miranda July. En bok där jag absolut inte var målgruppen och därför inte förstod storheten i. Boken beskrivs som en progressiv aha-upplevelse för kvinnor i klimakterieålder, och det tyckte jag var lockande att ta del av, men för mig blev den otroligt amerikansk och det är inte menat som en komplimang i det här sammanhanget.

Vilka var de bästa böckerna du läste 2025?
Jag tror 2025 går till historien som ett av mina sämre läsår tyvärr, det var inte så många titlar som verkligen fastnade. Fars Rygg tyckte jag hade något, boken var av god litterär kvalitet om jag får uttrycka mig så, men jag tror inte den kommer stanna med mig för evigt. För Lydia däremot, det är en bok jag verkligen tyckte om, men den replikerar å andra sidan på en av mina favorittitlar någonsin. Stargate: En julberättelse var bra men jag hade också enorma förväntningar på den och blev därför inte riktigt hänförd? Så just nu är det svårt att säga om den trots allt är en bok att bära med sig.

Vilka kommande böcker ser du fram emot att läsa?

Jag är ett fan av Valérie Perrin vilket jag nog tjatat om på bloggen, men det finns en ny titel av henne på svenska som jag vill ta mig an. Efter Sandra Beijers skrivläger i Grekland med författaren Coco Mellors, så har jag blivit nyfiken på hennes titlar och Blue Sisters översätts till svenska i år även om jag själv gärna vill läsa den på engelska. Mandarinerna av Simone de Beauvoir är också på min radar – inte för att den är ny men för att jag brukar älska en slags romantiserande dekadent blick på författare från förr, och i Mandarinerna figurerar bland annat Albert Camus och Jean-Paul Satre (!). Annars är jag nyfiken på Air av Christian Kracht. Nästan varenda boksammanfattning av kulturredaktörer och litteraturkritiker jag läste under 2025 verkade förundrade över denna titel.

Skulle så gärna vilja höra om era läsår! Vilken titel bär ni med er? Är det någon bok ni vill läsa 2026? osv osv osv!