Etikett: antibes

Shoppar lavendel, Dior och vykort i Frankrike

Jag var ju i Antibes en långhelg, och om det är något som pockar på ens romantiserande om Frankrike så är det alla små butiker med saker man vill ta med sig hem för att bevara den franska touchen.

Säg något franskare än lavendelpåsar. Det är vår, vilket är de små krypen i sekelskiftslägenheters favorittid dessvärre och jag väntar bekymrat på utvecklingen. Tydligen kan lavendel hålla undan deras ankomst så jag köpte glatt två små påsar.

Köpte mig både en grön och en grå-brun-melerad fransk hårnål. Den gröna trampade jag sönder häromdagen tyvärr, den låg i en packpåse utanför resväskan på hotellet i Florens och då lät det knäck. Kanske kan man limma? Och den gråa är redan på vift. Så synd för när man får in snitsen blir det riktigt tjusigt!

Här har ni en produkt i två delar. Det vänstra är ett fodral jag köpte för nästan ett år sedan men inte invigt. Jag ville nämligen ge min svägerska Hj ett likadant i present så väntade in hennes födelsedag. Till höger ser ni det nya köpet, nämligen en refill-hylsa av det sjukt mjuka balmiga stiftet Dior Lip Addict. Man klickar i det i sitt återanvändningsbara fodral. Älskar.

Jag gick på stan med Lovisa och Mulaika från möhippan, och fick lära mig att detta är en kult-retinol. Var tvungen att hoppa på tåget och köpa. Den är inte invigd än, ska prova efter min nuvarande är slut.

Vi gick förbi en otroligt gullig pappersbutik och jag var tvungen att köpa ett lass med vykort. Hann tyvärr inte posta ett enda denna gång men jag sparar dessa hemma. När man ska på kalas eller middag och vill skriva en hälsning så tycker jag ens lilla korthög kommer till väl pass. Det blev också ett bokmärke som ni ser till vänster. Kunde inte låta bli…

Sist ut: ätbara saker. Tog bara bild på tomaterna men dessa tre otroligt vackra tomater transporterades i handväskan med viss oro om att de skulle bli mosade. Den gula fick en smäll men överlag gick det oväntat bra. Dagen efter jag kom hem åt jag och D dessa, det var fint att bjuda honom på en smak av Frankrike. Jag köpte också en Pain au chocolat som han fick till frukost och en Pan Bagnat, det vill säga den mackan som har ursprung i Nice och består av salad nicoise i bröd helt enkelt (Sandra Beijer-core). Den är fylld med tonfisk, sardeller, ägg, grönsaker och den köpte jag faktiskt till mig själv och slukade på flyget.

Är nöjd med min lilla skörd!

Franska rivieran, havet och firande

Franska rivieran, varför är den så otroligt lockande? Det var flera år sedan jag var där själv men via Sandra Beijers blogg får man en air av Antibes då och då. Min egen bror är också där jämt eftersom hans numer fru (!) har hus där, eller hennes familj rättare sagt. Och det var därför jag själv var där en aprilhelg, för det vankades möhippa.

Vad är ens möhippa för sjukt ord? Nåväl. Kosan styrdes iallafall till Sydfrankrike och nog påmindes jag om varför denna kust är så lockande. Vinden var ljummen, havet krusigt, fransmännen var fransmän med allt vad det innebär. Vi åt musselpasta vid havet direkt efter vi landat och drack krispigt vitt mineraligt vin med iskuber. Jag tror inte ens jag tyckte maten var extraordinär men att sitta där vid havet med ett dussin tjejer och veta att man har en hel helg och lite mer till gemensamt förfogande, det är inte dåligt hörni.

Jag tyckte så himla mycket om just Antibes. Vi har varit lite i Nice och Cannes med familjen och Nice är ljuvligt, men den mysiga stadskärnan i Antibes växte på mig. Eller mer än så, den klistrade sig fast direkt. Det fanns så många mysiga små butiker, cafeér och gränder. Typ som detta gulliga fönster där man kunde köpa ismatcha gjord med kokosvatten. Riktigt bra dryck om man är lite dagen-efter.

Nu gick jag händelserna i förväg. Men det är svårt att berätta kronologiskt om en sådan här helg och är det ens poängen? Jag tänker att jag vill kapsla in allt som var. Vi var i Cannes en dag och besökte en beach club. Dukarna var granna och parasollen vackert symmetriska. Min tonfisksallad var alltför petite för att mätta mig dagen efter utgång men den var onekligen vacker. Årets första rosé dracks vilket på ett sätt är chockerande, jag är ingen roséperson och tror många fransmän inte ser det som riktigt vin, men det hade något i den där kontexten.

Vi gjorde andra klassiska möhippegrejer. Klädde Hj, blivande bruden, i tiara och tog ut henne på en stökig middag. Drack pornstar martinis, dansade på kareokebar, drack pastis (om än motvilligt), gick på efterfest i en fiskrestaurang som en fransman öppnade upp i smyg. Han bjöd oss på god champagne och ostron om man ville, vi rökte inomhus tills det inte gick att andas i det lilla rummet. Det blev långa frukostar med baguette och kokt skinka, små yoghurtar i portionsförpackning och skållhett kaffe.

Jag kände så mycket den här helgen. Kände att bröllopet var nära, att ens lillebror gifter sig är svårslaget ska ni veta, och jag kände mig sådär skör som man kan göra inför större händelser. Jag var glad, så glad, över massa roliga tjejer och deras energi. Var pirrig inför allt en senvår i Frankrike kan ge en i hopp om sommaren. Var glad över de lyxiga butikerna, de slitna kioskerna med tidningarna, var trött och håglös efter utekvällar, var full och skränig, ja allt rymdes i dessa dagar. Hoppas på att Antibes tar mig tillbaka snart!