Etikett: cacio e pepe

Vardagsmat: från persisk gryta till cacio e pepe-bönor

ASIATISKINSPIRERAD TALLRIK MED SOJAPICKLADE ÄGG
Jag gravade egen lax, och skar upp några sämre bitar till kuber som blir någon slags låtsas-sahimi. Serverade detta på en bädd av svartris, gurksallad, vitkål (med soja och majo) och ett sojapicklat ägg. Det man ska tänka på med laxen är att det blir mycket saltare än sashimi så man får lugna sig med saltet i resten av rätten.

CACIO E PEPE-BÖNOR OCH MIKROGRÖNT
Det här är världens enklaste bönrätt och den är ändå så otroligt god. Jag använder små vita bönor från Fagraslätt som jag blötlägger och kokar upp i saltat vatten. Spadet använder jag till att koka ihop rätten. Vill man inte hålla på med egna bönor så finns färdigkokta, exempelvis små vita bönor från Sverige på tetra från GoGreen, eller burk från Bönland. Bägge goda och användbara till rätten. Bönlands variant är snäppet godare (mer saltad gissar jag) men jag uppskattar inte metallburk så mycket, så det blir ändå oftare tetra.

Åter till rätten – man gör en emulsion i botten av en panna på rostade mortlade svartpepparkorn (typ 1,5 matsked för fyra personer), riven parmesan, riven pecorino (eller bara parmesan i det här fallet, vi hade ingen pecorino) och spär ut med bönspadet. Salta efter smak – mitt bönspad är salt så jag har inte i mer. Jag klippte på lite mikrogrönt, i detta fall broccoligroddar, och serverade med smörstekt levain.

TOMAT- OCH NEKTARINSALLAD
Det här fick agera förrätt till en lunch, så lyxigt kan det vara på sommaren! Delade nektariner i små kuber och kvartade babyplommontomater, blandade ihop med massor av hackad basilika, en god olivolja, en liten skvätt sherryvinäger och flingsalt. Toppade med burrata och lite mer olivolja. Serverade med surdegsbaguette. Det här blev gott men kändes som det sista oumpff:et saknades och jag kan inte komma på vad det skulle vara?

TOMAT- OCH RICOTTAPASTA
En väldigt finhackad lök får smälta ner i massor av olivolja innan ett gäng kvartade tomater får puttra på. La till lite citron och honung. Samtidigt får pastan koka och när den nästan är klar blandade jag i pasta och ricotta samt massor av färskmalen svartpeppar. Ricotta blir ju per natur grynig men tyckte det blev gott ändå.

MUSSLOR OCH SOLDATBÖNOR
Jag har en bönkokbok som inspirerade till denna rätt: musslor och bönor. Jag tror det finns en italiensk version som agerat förlaga men är osäker. Oavsett så kokar man bönorna för sig, boken använde soldatbönor och det råkade jag också ha hemma men annars tänker jag att vita bönor eller borlotti för all del kan fungera. Detta gjorde jag dagen innan, bönor håller länge om de får ligga i sitt spad. Såsen gjordes med finhackad lök+vitlök, saltad citron, vitt vin och bönspad. Sen lägger man i bönorna som får vändas runt i såsen innan musslorna läggs på för ångkokning under lock. Jag älskade – härlig variation till musslor, men kanske att vanliga vinkokta är godare. Vi sparade upp med stekt baguette och bjöd några vänner på detta över en lördagslunch.

GHORME SABZI ELLER PERSISK ÖRTGRYTA MED BÖNOR
Mmmmm persisk mat. Det kan ta sådan tid men det är alltid värt det. I ghorme sabzi låter man ett gäng olika örter koka ihop länge. Jag hade på min gryta i kanske 4-5 timmar. I min version sker en lök+vitlök i från början men jag tror inte det är lök i orginalrecepten. Sen steker man lite nötköttsbitar, de ger mest smak så vill man göra vegovariant kan man avstå det. Sen låter man örter fräsa – mest persilja! Men jag hade i lite dill, mynta och pyttelite koriander också. Man fyller på med vatten när örterna fräst (eller buljong men jag tycker det räcker fint med vatten) och låter det stå på i evigheter. På sidan hade jag kokat borlottibönor som jag vände i när jag tänkte att det kanske var en timmes koktid kvar (sjukt mycket på en höft). Till grytan blev det basmatiris och en yoghurtsås.

Nu när vi åker bort blir det väl inga direkta vardagsmatrecept på ett tag, kategorin får vila. Det känns lite konstigt? På ett icke-klagande-vis.

Vardagsmat hemma hos oss, nudelsoppa till cacio e pepe-bönor

Grovt inspirerad av Floras serie om vardagsmat de lagar, så publiceras detta inlägg. Jag gjorde ett liknande för någon månad sedan och det var så mysigt! Samt ett perfekt ställe att samla lite inspiration till mig själv om det tryter någon dag. Eftersom jag inte är proffsblobgare är bilderna inte lika snygga som Floras men jag tror ändå maträtterna framgår, trots janauriljus… Häng med:

Nudelsoppa med miso och jordnötssmör
Jag gör sällan mat på recept men trillade förbi ett nudelsopperecept som såg gott ut på Instagram och följde instruktionerna till punkt och pricka. Man hade i allt som är gott: miso, jordnötssmör, chili crisp oil, sesampasta och redde av med kokosmjölk. I botten av den här skålen ligger soba-nudlar, inte ett riktigt soppval kanske men det var vad vi hade hemma. Detta blev gott men alldeles för mastigt och rikt för att fungera som soppa i min mening. Dessutom lite oklar smakprofil när allt blandas sådär, det tar ut varandra? Men det blev en vacker skål och konceptet nudelsoppa är ju en hemskt trevligt i vintertid.

Vietnamesisk nudelsallad
Den här nudelsalladen gör jag relativt ofta i lite olika tappningar. Jag älskar den vietnamesiska dressingen nuoc cham, den balanserar syrligt-salt-umami-sött på ett brutalt sätt. Här är det glasnudlar, blandade grönsaker, massor av färsk mynta, tofu och jordnötsströssel.

Cacio e pepe-bönor
Lägger sällan upp min baljväxtbaserade mat. Varför kan jag inte riktigt säga, kanske att baljväxter ofta inte ser så vackert ut för ögat och att jag har en gammal fördom om att folk tror bönor är äckliga? Detta är verkligen galet gott: cacio e pepe-bönor. Fick en kokbok med baljväxter av Iris och Julia, och det var längesedan jag kände mig så inspirerad i matlagning. Här är det vita små bönor från gården Fagraslätt i Skåne som efter blötläggning kokas upp med rikligt saltat vatten. Sen skapar man en emulsion av olivolja, riven pecorino, riven parmesan, bönspad samt det som gör rätten sådär extra god: svartpepparkorn som är rostade i panna och sen mortlade. De lena smöriga bönorna till detta är magi i munnen. Vi åt detta med smörstekt levain och en sallad med stora, vackra tomater. De är finare än de är smakrika dock. Dressade med en olivolja med citronsmak från Menton (tack Kajsa!) och en spansk vinäger (tack Emil!). Älskar matrelaterade presenter.

Musslor och räkor
En enkel men otrolig lyxig söndagsmat: rökta räkor, buljongkokta musslor, egenslagen aioli och majo. Majonnäsen smaksatte jag med dill och citron. Hade varit extra härligt om musslorna var vinkokta men vi hade inget vitt vin hemma (!) och på söndagar får man hålla till godo… Men med persilja och lök kommer man långt i musselsammanhang.

Ash-e reshte eller en örtig bönsoppa med salta nudlar
Det här är en persisk rätt och en av mina barndomsfavoriter. Inte för att vi åt persiskt på daglig basis direkt men ibland på helgerna lagade mamma detta och jag älskar smakerna i den här. Soppan, som är ganska fast, består av grönt och örter (mest spenat egentligen, persilja, torkad mynta) och bönor (jag använde borlotti och kikärtor) samt linser (gröna går bra tror jag, men jag hade en persisk sort nu). Stekte lök lång tid, så det närmade sig karamelliserade, och hade i vitlök innan jag byggde ihop med resten. Detta måste koka ihop LÄNGE alltså flera timmar helst för att smakerna riktigt ska utvecklas. I slutet rör man ner persiska nudlar, reshte, som är mycket saltare än typ pasta och de ska koka med tills de blir mjuka, ingen al dente med mening. Jag toppade traditionsenligt med torkad mynta stekt i olja (det blir en slags myntaolja) och kashk, en fermenterad vetekräm typ? Och mitt hjärta värmdes av att få äta det här. Det är comfort food generellt med en sådan här slags rätt, men extra mycket i tider när mitt huvud inte kan tänka på något annat än Iran.

Har ni någon vardagsfavorit jag borde laga? Eller helgfavorit för all del!