Augusti i en lista, 2026

Augusti är slut, det är en månad som har känts förhållandevis lång för mig. Det är underligt att tänka att jag var på bröllop på Lidingö (A <3 G!) första helgen i augusti, sedan spenderades varje morgon på Ljunghusens strand ett tag innan dagarna förvandlades till det vanliga stadslivet i Stockholm för att sedan bli ännu en bröllopshelg i Skåne. Kontrasterna skapar en känsla av tuggmotstånd, det som gör att livet känns, kanske är det ett knep för att få tiden att kännas mycket mer och längre än vad det ofta gör i vardagen när allt snurrar förbi mig i sådan fart att jag fångar mig själv i tankarna om tid, tid, tid, jämt detta abstrakta begrepp.

Månadens bok
I augusti har jag varit på Ulrika Nettelblads bokrelease och sedermera läst hennes debutroman Sjukdomen. Temat kretsar kring besatthet i tidiga 20-årsåldern, var gränsen går mellan vanlig ungdomlig tokighet och vad som är totalt utanför gränserna. Det får bli månadens bok, för det var något extra fint i att ha följt processen inne hos Ulrika och sedan få hålla boken i sin hand. I övrigt läste jag De fenomenala fruntimren på Grand Hotel som inte hade något motstånd alls i sig i jämförelse. Och det blev faktiskt också en poesisamling läst, Anders Norléns guide till svensk poesi. Uppskattade hans urval starkt faktiskt, sen har jag blandade känslor inför att talmannen använder sin titel till att släppa en bok överhuvudtaget under pågående mandat.

Månadens ord
Resfeber. Jag tycker det är ett konstigt ord från början, men kanske refererar det till den oro folk kan känna vid feber och som kan bara likartad när man stressar inför en resa där mycket ska klaffa. Själv blir jag mest utslagen vid feber mer än något annat. Kanske refererar ordet krasst också till den feber man kan få av vaccin, jag var helt utmattad och febrig efter denguevaccinet och besviken över att behöva pausa träningen, packningen, planeringen.

Månadens mat

Augusti blev en utemånad och en bönmånad. Favoriter som Schmaltz (deras reuben är bland de bästa) och Xiang Yue (auberginen vinner nu är jag provat mycket från menyn) besöktes och nya ställen som Frankys (goda burgare) och Sima deli (nostalgin vann) fick också sig besök. Men min favoriträtt denna månad var en puttanesca med gråärt. Det blir det mer av när vi kommer hem i vinter.

Månadens vin

Min vän Fanny hade en hejdundrandes fest och bjöd på rosa champagne. Jag är inget fan av rosé, trodde jag iallafall, men detta var riktigt gott.

Månadens te
Jag försöker tömma burkar inför resan och har druckit 2-3 koppar var av diverse teburkar med sina sista spår i. Men den testund som gav mig mest var uteserveringen på Sima Deli. Bärnstensfärgat te, såsom jag vill ha det.

Månadens skönhet
Beauty Act, Kicks egna märke, sitter på några godbitar har jag märkt. Använd deras primer radiant mycket som ger ett subtilt glow som jag fäst mig vid. Den är nästan slut, ska kräma ur det sista på resan och har avhållit mig från att köpa en ny i något slags minimalistiskt beteende inför resan.

Månadens bad
Det sista morgonbadet i Ljunghusen innan vi åkte söderut. Känns som en halv livstid sedan?

Månadens skrivande
Det smärtar mig att skriva inget på den skönlitterära fronten men det är också sant. Jag har däremot skrivit lite medicinska texter som publiceras i dagarna.

Månadens låt
Zara Larsson har tagit över min Instagram, hon känns helt otroligt duktig när man tänker efter, har aldrig uppskattat henne innan på det här sättet. Rösten, alla galna moves, osv. Midnight Sun har ju därför mer eller mindre frivilligt spelats många gånger.

Månadens kultur
Jag och min vän Matilda besökte Carl Eldhs ateljé. Det finns en slags helig känsla i rummet, nästan som när man besöker en kyrka, och ljuset som reflekteras är ett alldeles eget ljus.

Månadens podd
Just nu överkonsumerar jag politikpoddar som sig bör. Egentligen gör jag väl alltid det, men de släpper många fler avsnitt nu inför valet. Jag var 18 år när jag röstade första gången och det har aldrig varit såhär svårt att välja för mig som nu.

Med det sagt, går vi in i september. Vi ska resa iväg och just nu är allt överdrivet stressigt fastän jag inte ens jobbar, fattar inte hur det kan behöva preppas såhär mycket. Plötsligt är alla vandringsstrumpor borta, i sista sekund inser jag att vi måste ha med oss malariaprofylax, våra stavar kom aldrig fram, lägenheten ska hyras ut och fyren behöver tömmas här kvällen innan! Det är mycket som ska på plats. Samtidigt som jag är ljus och pirrig inför allt som komma skall, har jag också en känsla av tyngd. Augusti har förutom allt kul, alla kompisar, två underbara bröllop, njutande och allt därtill, också innehållit två begravningar för bekanta. Det är inte min sorg att basunera ut, men jag känner mig så ledsen och skakad. Båda unga, båda snabba aggressiva cancersjukdomar. Och det är svårt att bara känna lätthet inom sig då med en så skarpt närvarande påminnelse om att livet är till låns och man vet aldrig vad som ska ske så det gäller att passa på när man har chansen.

Det stora bröllopet i Toscana

Ska vi bara kika på min brors bröllop i Toscana en kort stund? Vill få bevara och återvända till den här dagen i all framtid. Det är underbart vackert med bröllop men det är en dimension till när det är ens lillebror. Jag var så nervös inför den här dagen, men varför kan jag inte svara på.

Deras kärlek är ren, enkel och djup. Självklar sedan start. Att de tu skulle gifta sig, min bror och Hj, det har jag vetat sedan de träffades. Och ändå, den stora nervositeten. Kanske för att jag ser det med blicken om att livets stora. Tänker på alla äldre man har varit hemma hos som har bröllopsbilden stolt inramad på spiselkransen. Att veta att denna dag kommer vi alla bära med oss i resten av våra liv. Veta att varenda tal som hålls, varenda matbit som äts, varenda bild som tas känns tusen gånger viktigare en dag som denna. Allting bleknar i jämförelse men ändå är det bara en dag trots allt, en dag i det liv man fått välsignat.

Solen sken starkt på oss. Det gröna Toscana vibrerade av försommar. Min klänning var salviagrön, jag hörde raderna från Uti vår hage upprepas i huvudet, ”kom liljor och aquileja, kom rosor och saliveja”. Min bror var nervös innan vigseln. Hans ansikte sammanbitet, käkarna tydliga i sin linje. Han var så vacker i sin vita smoking. När fiolen löd och han skulle kliva in till oss alla rann mina tårar. De spelade en persisk låt, jag saknade familjen i Iran så mycket i den stunden; de skulle ha älskat det. Älskat att se Emil så kär och lycklig, så lång och ståtlig, se Hjördis så glad och se deras band ihop. Hjördis mamma stod framme vid altaret och mötte dem båda. Vår nya lilla familj, sammanflätade.

De pratade vackert till varandra. Lovade varandra kärleken, som de redan ger. Lovade stöd, kompanjonskap, värme. Hjördis läste en dikt på persiska som hon övat på i smyg med pappa. Jag hulkade så högt då, det är svårt att beskriva vad man känner men för mig är det som att alla själar är så närvarande i stunden och att det är vad som gör en så nära, närheten till det där inre som ofta försvinner i livsbruset.

Efter vigseln poppades flaskor, bubbeltorn gjordes, vi hurrade, åt en miljon apertivo-snacks och den godaste middagen på länge. Jag höll tal, ett som kanske var lite roligt mest, men som jag avslutade med en dikt. Var nervös över att läsa mina egna ord högt, vågade inte säga att det var jag som skrivit det, kände mig lättad efteråt när jag kramade dem. Satt bredvid Emil på middagen och hade min alldeles egna kärlek D på andra sidan av mig. Var nog mest tyst, försökte supa in vad vi var med om.

Festen kom. Kroppen vibrerade av den där omistliga lyckan. Saxofonen ljöd, lamporna blinkade, vi dansade dansade dansade och det kändes som essensen av livet, det är väl det här?

Kärlek.

En lista om april, 2026

Idag är det Valborg, och för typ tio år sedan hade det inneburit att jag var ganska dyngrak i Stadsparken i Lund, på väg till någon nation kanske, peppandes inför röj på kvällen hos min vän Rickard i hans gula hus. I år är jag istället i Florens och hänger med min familj samt min lillebror och hans fästmös alla vänner. Det är nämligen bröllop i helgen (!!!) i Toscana. Och igår fick jag beskedet från Socialstyrelsen: jag är kardiolog. Livet, nyp mig i armen. April har definierats av uppladdning inför just den här tiden.

Månadens bok
Nu i april fick jag äntligen en slukupplevelse, ni vet när sidorna bara rinner förbi och man kan inte lägga ifrån sig boken? Har längtat efter en sådan känsla efter att ha haft en ganska trög månad bakom mig innan dess. Det var Lina Wolffs bok Liken vi begravde i kombination med påskledighet som gav denna gyllene kombination. Tyckte den var bra på många vis och en bok jag tror kan passa många.

Månadens ord
Klänning. För att jag har letat efter fina klänningar som en dårvill inför min brors bröllop. Behövde både en till vigseln i Stockholm och nu till fredagsmiddagen och sedan lördagen i Toscana. Sen har jag också funderat på just ordet klänning också, eftersom det inte går igen i några andra språk jag känner till förutom tyskans Kleid visserligen. Men det svenska ordet ska komma från fornnordiskan klädning tydligen.

Månadens mat
April har varit en månad av take away och lyxmat om vartannat. Bästa take away från denna månad var dumplings från Amao, grilled cheese från KMK, persiska mackorna från Sundevich och tryffelburgaren från Östermalmsgrillen. Annars var lunchen efter min brors vigsel otrolig, piggvar på Sturehof åt folket kände jag och själv lagade jag en ganska god pasta med havskräftor och egen tomatig buljong som bas en lördag till mig, D och min barndomsvän Elin.

Månadens vin
I mitten av månaden var jag i Antibes och Cannes, där fick det bli rosepremiär. Inte för att rosé är favoriten annars men det har något när man sitter och tittar på ett franskt hav. Annars drack jag en champagne som var något annat just på den nämnda vigsellunchen. Om ni ska fira något härligt någon dag, så är champagne från Egly-Ouriet värd att beställa hem från systemet. Det levde upp till sin saftiga prislapp.

Månadens te
På min födelsedag var vi på Österlen och i Kivik finns ett rart ställe med Afternoon Tea. Jag tog jasminte igen, dricker det mycket hemma men det är så finstämt i smaken så kan inte låta bli. Hemma dricker jag annars ett vitt te också just nu som heter White House Blend. Jag köpte det på NK men verkar vara Sibyllans blandning nu när jag sökte. Tropiska frukter och persika dominerar.

Månadens skönhet
Jesus vad jag handlat skönhet inför bröllopet. Allting, precis allting, tog slut samtidigt och dessutom blev jag plötsligt missnöjd med min ögonskuggepalett. Det kommer ett litet separat inlägg om de inköpen så småningom. Annars har jag återupptäckt min LED-mask som jag fick i födelsedagspresent här om året från några gulliga vänner. Min hud har blivit oväntat reaktiv, eller oväntat vet jag inte men kanske för att jag är ganska stressad och lite ur balans med både träning och mat men den reagerar på minsta lilla. Upplever att masken ändå lugnar ner huden, och annars är ju placebo också en trevlig effekt.

Månadens bad
Sicken badfattig månad. Fick stå över vårbad i Skåne pga en rälig hosta och allmän förkylning, men sen missade jag bad i Antibes också. Maj, då händer det.

Månadens skrivande
Till sist redigerade jag klart mitt projekt och sedan dess har fingrarna vilat från tangentbordet. Jag är liksom inte nöjd, som vanligt. Medicinskt har jag publicerat ett nyhetsbrev om kardiovaskulära vårmötet, för den intresserade kommer en länk här snart.

Månadens låt
I Antibes var vi på en karaokebar och jag har fastnat för ABBA sedan dess, de går aldrig ur tiden. Super Trouper, Mamma Mia, Chiquita, Take a chance on me…

Månadens kultur
Det har varit Stockholm Art Week! Jag har inte hunnit med så mycket tyvärr, men jag hann gå på en målarkväll på Soho House. Faktiskt även en konstlunch men den var lite oklar, man fick en jättegod trerätters men sen hände inget mer på lunchen riktigt. Hoppas på att hinna med mycket mer en annan gång.

Månadens TV
Jag brukar inte kunna fastna för serier men tydligen har jag en sweet spot för reality. Vi tittar på Robinson! Blev också riktigt förvånad när en gammal kollega från St Görans dök upp i början. Tyvärr åkte hon ut ganska raskt, men känns som alla runt om mig gör TV?

Månadens podd
Det är valtider, inte för att det riktigt ändrar min konsumtion av politikpoddar som ligger stadigt rätt högt, men lyssnat med extra stor behållning på Älskade politik. Det är DN som producerar den och jag tycker Annie Reuterskiöld och Tomas Ramberg bägge är toppenduktig och ger den där extra informationen för oss som är lite nördigt intresserade men utan att det blir allldelss för flamsigt eller ofokuserat. Ramberg är ju gammal kung, och tycker det är spännande att han bytte SR mot DN.

Och nu MAJ. Otroligt. Min brors bröllop. Förhoppningsvis fira att jag är kardiolog. Resa till Danmark med mitt tjejgäng från plugget. Det känns så mycket i min kropp just nu.

Bröllop på Dundret bland fjäll och utsikt

Häng med häng med på fjälltur!

Okej det var att ta i. Men i september åkte jag iallafall till Gällivare ihop med ett gäng tjejkompisar. Det slumpade sig så att nästan ingen av de pojkvänner vi har i gänget kunde hänga med så det blev faktiskt en glittrande tjejhelg i kärlekens tecken.

Det var bröllopshelg nämligen. Min kära Anso gifte sig med den fenomenala Petter. För att få ta del av ceremonin, tog man sig till en vacker plats på Dundret.

Det var makalöst vackert att stå där, bevittna en så traditionell och stämningsfull ceremoni med utsikt för ögat.

Traskandet ned tog därför tid. Alldeles för fint överallt, behövde stanna och fotografera allt tjusigt.

Man blir väldigt rörd när nära vänner gifter sig, särskilt när man själv också känner att det är en speciell kärlek, en perfekt match. Kände mig väldigt emotionell efter ceremonin, på det bästa sätt och att få få traska ner och insupa fjället på vägen, det var en så bra stund.

Men ner kom vi och då kände även jag mig redo för del två av bröllop: middagen och festen! Det var så personligt alltihop. Snittarna var med lokala råvaror, maten så sjukt god och oerhört generös. Jag satt så nära bruden som jag kunde typ och aldrig känt mig så hedrad.

Sen bytte vi plats och det var ett genidrag! För om man är lite trött efter middagen, lätt hänt, så piggnar man till av frisk luft och en kortare promenad. Det var en så otroligt rolig kväll! Kommer aldrig glömma. De körde att olika kompis-duos DJade i en halvtimme var, och när mina vänner Rebbis och Nico körde, tokstollarna var galna och sen lämnade aldrig den stämningen oss.

Kärlek kärlek kärlek.

Drömmar om sensommaren, bröllop på Gotland

Känns väldigt avlägset att blogga om sommarbröllop när man kunde vara utomhus men det är sådant jag drömmer mig till här när jag åker bussen i ottan till Norrtälje.

Man vill väl också bevara sådana här minnen på bloggen tänker jag mig. Min vän Emma och Petter gifte sig på Gotland! Känner du igen dem?

Kanske har du varit på Lilla Huset i Visby då? Deras pangvinbar som öppnade förra sommaren.

Vi samlades alla vänner redan på fredagen på stenstranden vid Högklint och fick ta del av allt som är gott. Räkor, hummer, grillat kött, viner i mängder. Vi satt vid havet och man fick verkligen ta del av deras Gotland såhär.

Den stora dagen var förstås lördagen.

Kolla tjusiga! De gifte sig i kanske Sveriges minsta kapell, det var mysigt och trångt där inne.

Efter själva ceremonin drack vi litervis av champagne, minglade, gick till mingel nummer två, åt middag och slirade runt tills klockan slog natt.

Jag kanske nöjer mig såhär, mitt kortaste blogginlägg på länge? Men det är fint att få spara en del av den här helgen även här.

Ögonblick från junisommaren

Jag tycker bäst om att få berätta om livet kronologiskt. Det känns mest rätt, enklast, som att jag luras annars. Men jag hinner ju inte skriva här stup i kvarten även om jag med handen på hjärtat hade älskat att få göra det. Därför kommer det ändå lite blandade huller om buller-ögonblick från juni.

Min pappa fyllde år! Han är notoriskt hemlig på internet så även fast jag har en mycket gullig bild på honom och min lillebror så visar jag denna mindre gulliga bild på Pelle Janzon. Så märklig rätt med allt som är gott. Jag äter den uppdelat, köttet för sig och löjrommen för sig. Helt missat poängen med rätten inser jag, men tycker den blir godast så. Det var så mysigt att äta ute ihop i familjen på en vardag att vi ska göra om det i juli.

Vi var på Sandhamn under midsommar. Jag har lyxen att ha vänner med hus där, de är systrar och kusiner med varandra och jag har har blivit inadopterad i gemenskapen. Att få ha en liten extrasläkt är väldigt fint, särskilt för mig som ofta saknar mina egna kusiner.

Här har vi Antonia, en av mina kära. Vi preppade för middag på bryggan. Det var inte så varmt än så vi var med oss varma filtar att sitta på och svepa in oss i.

Juninätter

Vi har också varit på bröllop då en av mina nämnda Sandhamnskusiner gifte sig. Det var ett sprudlande bröllop med lekfull och festlig känsla. Vi dansade tills det var strängeligen förbjudet att spela mer musik i festlokalen och packade därför ihop lagom mycket dryck, en portabel högtalare och spatserade ner till en äng för att fortsätta upptågen. Juninätter är magiska, det måste vara ljuset som lurar en att orka fortsätta i all evinnerlig tid.

Jag har jobbat natt och en kompiskollega påminde mig om att man behöver väva in lite unn under veckan. Jag brukar annars vara väldigt bra på att gå i ide. Dels för att man är trött såklart men jag känner ofta att jag bara vill jobba mig igenom skiten så jag kan få friheten sen. Nu anammade jag friheten mellan nätterna lite mer! Efter första natten satte jag mig på A La Lo och åt deras berömda bowl. Fryst banansmoothie med knäckig granola, bär och jordnötssmör. Gott men jag förstår inte storheten riktigt. Tycker Pom och Flora oftast är ett bättre café för bowl. Dock njöt jag verkligen av mina två timmar sittandes här, ska fortsätta med unn-inställningen.

Stockholm börjar slumra nu. Flera restauranger har öppet sin sista vecka inför sommarsemestern. Jag jobbar lite av och till men när jag skriver detta har jag jobbat tre nätter i rad och ska vara ledig tio dagar i sträck. Längtar efter att få öva på att vara slapp.