En lista om april, 2026

Idag är det Valborg, och för typ tio år sedan hade det inneburit att jag var ganska dyngrak i Stadsparken i Lund, på väg till någon nation kanske, peppandes inför röj på kvällen hos min vän Rickard i hans gula hus. I år är jag istället i Florens och hänger med min familj samt min lillebror och hans fästmös alla vänner. Det är nämligen bröllop i helgen (!!!) i Toscana. Och igår fick jag beskedet från Socialstyrelsen: jag är kardiolog. Livet, nyp mig i armen. April har definierats av uppladdning inför just den här tiden.

Månadens bok
Nu i april fick jag äntligen en slukupplevelse, ni vet när sidorna bara rinner förbi och man kan inte lägga ifrån sig boken? Har längtat efter en sådan känsla efter att ha haft en ganska trög månad bakom mig innan dess. Det var Lina Wolffs bok Liken vi begravde i kombination med påskledighet som gav denna gyllene kombination. Tyckte den var bra på många vis och en bok jag tror kan passa många. 

Månadens ord
Klänning. För att jag har letat efter fina klänningar som en dårvill inför min brors bröllop. Behövde både en till vigseln i Stockholm och nu till fredagsmiddagen och sedan lördagen i Toscana. Sen har jag också funderat på just ordet klänning också, eftersom det inte går igen i några andra språk jag känner till förutom tyskans Kleid visserligen. Men det svenska ordet ska komma från fornnordiskan klädning tydligen.

Månadens mat
April har varit en månad av take away och lyxmat om vartannat. Bästa take away från denna månad var dumplings från Amao, grilled cheese från KMK, persiska mackorna från Sundevich och tryffelburgaren från Östermalmsgrillen. Annars var lunchen efter min brors vigsel otrolig, piggvar på Sturehof åt folket kände jag och själv lagade jag en ganska god pasta med havskräftor och egen tomatig buljong som bas en lördag till mig, D och min barndomsvän Elin.

Månadens vin
I mitten av månaden var jag i Antibes och Cannes, där fick det bli rosepremiär. Inte för att rosé är favoriten annars men det har något när man sitter och tittar på ett franskt hav. Annars drack jag en champagne som var något annat just på den nämnda vigsellunchen. Om ni ska fira något härligt någon dag, så är champagne från Egly-Ouriet värd att beställa hem från systemet. Det levde upp till sin saftiga prislapp.

Månadens te 
På min födelsedag var vi på Österlen och i Kivik finns ett rart ställe med Afternoon Tea. Jag tog jasminte igen, dricker det mycket hemma men det är så finstämt i smaken så kan inte låta bli. Hemma dricker jag annars ett vitt te också just nu som heter White House Blend. Jag köpte det på NK men verkar vara Sibyllans blandning nu när jag sökte. Tropiska frukter och persika dominerar.

Månadens skönhet
Jesus vad jag handlat skönhet inför bröllopet. Allting, precis allting, tog slut samtidigt och dessutom blev jag plötsligt missnöjd med min ögonskuggepalett. Det kommer ett litet separat inlägg om de inköpen så småningom. Annars har jag återupptäckt min LED-mask som jag fick i födelsedagspresent här om året från några gulliga vänner. Min hud har blivit oväntat reaktiv, eller oväntat vet jag inte men kanske för att jag är ganska stressad och lite ur balans med både träning och mat men den reagerar på minsta lilla. Upplever att masken ändå lugnar ner huden, och annars är ju placebo också en trevlig effekt.

Månadens bad 
Sicken badfattig månad. Fick stå över vårbad i Skåne pga en rälig hosta och allmän förkylning, men sen missade jag bad i Antibes också. Maj, då händer det.

Månadens skrivande 
Till sist redigerade jag klart mitt projekt och sedan dess har fingrarna vilat från tangentbordet. Jag är liksom inte nöjd, som vanligt. Medicinskt har jag publicerat ett nyhetsbrev om kardiovaskulära vårmötet, för den intresserade kommer en länk här snart.

Månadens låt
I Antibes var vi på en karaokebar och jag har fastnat för ABBA sedan dess, de går aldrig ur tiden. Super Trouper, Mamma Mia, Chiquita, Take a chance on me… 

Månadens kultur 
Det har varit Stockholm Art Week! Jag har inte hunnit med så mycket tyvärr, men jag hann gå på en målarkväll på Soho House. Faktiskt även en konstlunch men den var lite oklar, man fick en jättegod trerätters men sen hände inget mer på lunchen riktigt. Hoppas på att hinna med mycket mer en annan gång.

Månadens TV
Jag brukar inte kunna fastna för serier men tydligen har jag en sweet spot för reality. Vi tittar på Robinson! Blev också riktigt förvånad när en gammal kollega från St Görans dök upp i början. Tyvärr åkte hon ut ganska raskt, men känns som alla runt om mig gör TV? 

Månadens podd
Det är valtider, inte för att det riktigt ändrar min konsumtion av politikpoddar som ligger stadigt rätt högt, men lyssnat med extra stor behållning på Älskade politik. Det är DN som producerar den och jag tycker Annie Reuterskiöld och Tomas Ramberg bägge är toppenduktig och ger den där extra informationen för oss som är lite nördigt intresserade men utan att det blir allldelss för flamsigt eller ofokuserat. Ramberg är ju gammal kung, och tycker det är spännande att han bytte SR mot DN. 

Och nu MAJ. Otroligt. Min brors bröllop. Förhoppningsvis fira att jag är kardiolog. Resa till Danmark med mitt tjejgäng från plugget. Det känns så mycket i min kropp just nu.

Goodbye to Berlin av Christopher Isherwood

Har ni hört talas om den här boken, Goodbye to Berlin av Christopher Isherwood? Tydligen en klassiker som gått mig förbi. I samma anda som Hemingway beskriver Isherwood ett dekadent Europa mellan krig, med sig själv som förklädd huvudkaraktär.

Vi läste den här i bokklubben på Soho House som Jessika Gedin leder. Jag tog mig an den med stor lust, allt som är Hemingway-esque brukar jag vara nyfiken på. I den här boken följer man Isherwood som bor i Berlin pre-krigstiden inför andra världskriget. Egentligen är det här noveller som knyts samman genom huvudpersonen, som heter Isherwood så autofiktion på hög nivå här, och vi träffar på en Sally Bowles som är en brittisk ung kvinna som lever ut i Berlins puls, men vi träffar också på fattiga tyska Otto som följer med Isherwood och hans bekant på sommarsemester.

I boken finns det mycket sagt mellan raderna. Isherwood har många vänner som är kvinnor men det är oklart för mig till en början varför det aldrig blir något mer, han lyckas inte nå ända fram till kärleken. Vi får också träffa på karaktärer som är judar åren innan kriget bryter ut och den ganska raska upptrappningen av hot och våld.

Boken ruskade inte om mig? Jag kände att jag läste den i all evighet och jag förstår egentligen inte varför det blev så. Den är bra skriven som i att det är enkelt att ta sig an orden och sidorna, historien är dekadent och intressant, men ändå. Säkert handlar det främst om mig och inte boken. Samtidigt förstod jag inte att det var självständiga noveller, kanske bidrar detta till att jag inte fångades in i en historia eftersom det faktiskt inte fanns en.

Det som jag förstod först efter jag var klar med boken är att Isherwood nog är gay. Om man läste denna bok i sin tid är detta tydligt mellan raderna och även för biblioteket där jag lånade boken, då de hade markerat boken som queer. Men ändå förstod jag inte att detta var något som förmedlades mer än att jag funderade på hans vänskaper. Annars slås jag också av att Sally Bowles, en av kvinnorna som porträtteras, enkelt verkar gå i säng med man efter man och gladeligen berättar om detta för Isherwood som ändå verkar bli något avundsjuk. Dessutom trodde jag att den tiden var mer konservativ men kanske förmedlas något även här som går mig förbi.

Om man är sugen på att läsa om slutet av det glada tjugotalet och se hur världen blir mörk runtom på 30-talet men i en dekadent miljö, då rekommenderar jag ändå denna titel. Annars kan jag rekommendera miljöerna jag läste boken i; Pom & Flora, Krümel, bageri på Djurgården… Njöt av våren bit för bit.

Listan om mars, 2026

Tycker det är väldigt mysigt att få sammanfatta månaden såhär. Se tillbaka och reflektera lite över främst fina stunder men också känslan i stort. Det är något jag också uppskattar med att få skriva den här bloggen, att mycket av livet finns sparat i små mappar. Mars var allt och inget för mig. Vissa dagar väldigt glad, längtandes till våren, pirr i kroppen. Andra dagar stor oro. Oro över Iran, framtiden och var allt är på väg. Det är så stora känslor att härbärgera, men mitt i allt det där pågår det vanliga livet.

Månadens bok
Det känns som jag ägnat hela mars åt att läsa Goodbye to Berlin av Isherwood. Varför det tar mig en evighetstid förstår jag inte, den är enkel att läsa men det är som att jag ändå aldrig blir kvar. Jag har varvat med lite dikter av Rilke om kvällarna också. Goodbye to Berlin läser jag förresten med Soho House-bokklubben som Jessika Gedin håller i. Får se om den dyker upp i Babel med!

Månadens ord
Pist. För att skidor är livet men också för att jag funderat på ordets ursprung? Det kommer inte naturligt för mig att förstå vad moderordet är egentligen? Vi var och åkte en vecka i Alpe d’Huez och gick på Tomorrowland, så pist har också varit välanvänt.

Månadens mat
Den här månaden blev det en hel del olika pasta av oklara skäl, men också flera rätter med svenska gråärtor. En något underskattad gröda i hemmakök! Sen har jag under mars månad köpt tjugo kilo apelsiner totalt. Jag önskar jag skojade men ibland blir det sådär för mig när jag snöar in på något.

Månadens vin
Min bror anordnade en vinprovning med italienska viner från det distrikt han och hans fästmö ska gifta sig i. På den provningen drack jag ett väldigt gott rött vin, Brancaia. Tänk er lite körsbär, vanilj, tobak i en välbalanserad sipp. Det var förresten inte alls så Systembolaget beskrev smakerna ser jag nu, men så tyckte jag det smakade… Ni får ta mina smakbeskrivningar för vad de är helt enkelt.

Månadens te
Fortsätter med att sippa mycket jasminte. En så delikat smak, om man brygger det varsamt det vill säga. Känns vårigt och lyxigt!

Månadens skönhet
Jag vill skifta över till mineral-spf i ansiktet. Det går att ha en lång diskussion om detta och jag är inte säker på min sak, men ska prova ett tag iallafall. Nu har jag beställt hem två olika från Skin1001, får återkomma med utvärdering efter jag använt upp mina andra tuber.

Månadens bad 
Det blev en vecka i Alpe d’Huez i år igen för mig och D. Lägenheten vi hyrde ihop med våra vänner hade en relaxavdelning på bottenvåningen med jacuzzi. Att få slappa i den efter en dags skidåkning var magi!

Månadens skrivande 
Den här månaden redigerade jag klart ett gammalt manus jag burit med mig länge. Det känns vemodigt på ett sätt, att släppa taget och inte pågå sida vid sida med projektet. Å andra sidan är jag inte heller riktigt nöjd och jag tror det är dags för mig att våga skriva nytt. I övrigt har jag publicerat ett nyhetsbrev om idrottskardiologi för den intresserade.

Månadens låt
Just nu lyssnar jag bara på olika låtar från Tomorrowland, festivalen som var i Alpe d’Huez. Att få dansa till till elektronisk musik och ha hela alpmassiven framför sig är en frihetskänsla lik ingen annan. En låt som ger mig vårpirr är 2 Times.

Månadens kultur 
Äntligen fick jag gå på utställningen Nordbor. Jag och min vän Antonia botaniserade i de olika erorna med stor fascination. Nordbor går igenom folket som bott i Norden sedan 1500-talet till idag. Vi hann inte så långt och kommer behöva gå tillbaka för nya besök i framtiden, men kan starkt rekommendera ett (eller flera) besök.

Månadens bokcitat

Något som är positivt med att jag dragit med mig Goodbye to Berlin överallt är att jag åtminstone tagit mig tiden att fotografera citat. Den här boken är skriven på 1930-talet och jag fascinerades ändå av att diskussionen kring gränssättandet runt det manliga geniet fanns redan då.

Månadens TV
Love is Blind, den tredje svenska säsongen, såklart! Jag ville skriva små reflektioner och sammanfattningar längs säsongen, som Gabriella Skog gjorde om Gift vid första ögonkastet men så visade sig en kompis till mig vara med och det kändes plötsligt konstigt att skriva om avsnitten. Är dock, efter denna sjukt kaosiga säsong, nöjd med att meddela att Ibbe är min kompis. Okej snabb skvallrig sammanfattning:
Ludwig & Camilla: hon är inte attraherad och han må kräva mycket fysiskt väldigt snabbt, men det jag tror han känner av är att hon inte dras till honom och det är egentligen därför han fastnar i att kräva intimitet dag 2.
Daniel & Johanna: jag tycker hans beteende är riktigt obehagligt faktiskt. Tycker inte någon ska vara med honom innan han hunnit jobba på sig själv och fått lite självinsikt.
Lars-Erik & Ronja: tycker inte dessa två var en särskilt bra match och jag tycker inte hon är respektfull gentemot att han är religiös. Det var ingen nyhet med hans övertygelser. Menar inte att hon måste dela hans värderingar men man måste vara respektfull mot hans tankar, även om man inte ser likadant på saken. Iallafall om man valt att förlova sig och vetat om premisserna.
Aron & Angelica: medan han växer på en genom säsongen, mogen och artikulerad när det gäller känslor, så har jag inget hopp om Angelica redan från början. Jag tänker att hon vill bli känd och verkar vara 19 år i sitt känsloliv, vilket märks av tidigt men blir obeskrivligt tydligt ju längre säsongen går.
Ibbe & Aniela: stabila och vettiga hela säsongen. Självklart är jag bias, men jag tror detta är en uppfattning som gemene man också har.

Månadens podd
Jag har sparat massa avsnitt från Språket, en podd på P1 som utforskar olika delar av svenska språket helt enkelt. Senaste avsnittet handlar om påskkäringar, skrock och häxor exempelvis.

Ja hörni. Livet dundrar in i april nu, och jag hinner knappt med. Till helgen är det påsk, vilket jag ser fram emot! Vi ska vara i Skåne och njuta av havet. Dessutom fyller jag år på påskdagen, så det bör ju firas på något vis. Egentligen gillar jag att fira stort men det hinns inte i år, får bli en mindre middag av något slag. Annars kommer april avslutas med en resa till Italien, då min bror gifter sig där. Blir nervös av bara tanken!

Jag hoppas kunna njuta och ta det lite lugnt mitt emellan allt som sker här i månaden. Läsa Lina Wolff med bokklubben, dricka te om kvällarna, njuta av vårsolen och känna mig skör som jag brukar här i april.

Vardagsoverload med Niels Fredrik Dahl, Liljevalchs vårsalong och bokklubb

Jag ska absolut sluta tjata om mitt revben snart, för det börjar bli bättre ganska snabbt nu. Men det gjorde att jag i två veckor sköt på alla sociala aktiviteter och plötsligt kom andra veckan i februari med aktiviteter varenda vardag. Följ med, det var kul!

MÅNDAG

De som orkade igenom min återblick på 2016 vet kanske att jag gillar att dra upp Berlin av och till. Jag gjorde utbyte med min vän Harald där, samtidigt som vår vän Karin var i Heidelberg. Sedan vår germanska period ses vi på Bierabend med jämna mellanrum, nästan alltid på Bierhaus, men denna gång blev det Xiang Yue. För några veckor sedan var jag på samma mysiga ställe men med en annan konstellation, matbeställningen blev dock identisk, deras aubergine, sichuankyckling, biangbiang-nudlar och gurka till förrätt. Ska prova något nytt nästa gång! De har ett fat med bao-ish som ser magiskt ut exempelvis.

TISDAG

I år hade jag tänkt läsa om The Sun also rises av Hemingway, för jag klassar det som en favoritbok trots att jag bara läst den en gång. Passande nog blev den vald som bokklubbsbok i Soho House-klubben. Diskussionerna blev lite avslagna för en gång skull, kanske för att 90% av klubben älskade den. Det finns ett avsnitt när de diskuterar den på Babel, det är ju Jessika som leder både Babel och denna lilla bokklubb, som jag ska spana på.

ONSDAG

En av bokklubbsmedlemmarna från min andra boklubb heter Simon. Vi gick till Soyokafe som jag aldrig hört om men som var nominerad till Gulddraken 2019 tydligen! Simon och jag delar matintresse förutom bokintresse. Jag fick prova takoyaki för första gången, en slags bläckfiskboll garnerad med bonitoflakes. ”Har du provat bonitoflakes?” Undrade Simon. ”Kanske, jag tror det?” Svarade jag. ”Du borde komma ihåg det i sådant fall, flingorna rör på sig”. Detta var så otroligt gott!

Jag provade deras miso ramen, jättegod buljong som inte var överdrivet misostinn utan man fick mycket smak av den underliggande buljongen också. Simon tog katsu curry, så märklig men god rätt. Friterad kyckling med en currysås lik en indiskdoftande curry.

Gullig lapp vid kassan.

Märta och belåtna vallfärdade vi vidare mot Sergels torg.

Niels Fredrik Dahl intervjuades av Kristina Sandberg. Han var så sympatisk och älskvärd, likaså Sandberg och dynamiken var väldigt fin. Fick Fars Rygg signerad, hade egentligen glömt den hemma men D kom och levererade boken så jag kunde få min signatur.

TORSDAG

Skyddade hem efter jobbet för att byta om till något fint men så orkade jag verkligen inte? Energin är så låg just nu. Satte på mig läppglans och sen dundrade jag vidare till kvällens aktivitet.

Invigning av Liljevalchs vårsalong! Tyvärr hade jag bara en plats, så gick dit lite själv men anammade känslan fort.

Ändå dekadent att få dricka bubbel och äta chokladpraliner medan man ser på konst, alldeles själv.

Brukar försöka gå på Vårsalongen, så det kändes kul att få se den redan från invigning.

Mycket blandad konst och för min del, som inte är alldeles för bevandrad, mycket jag absolut inte förstår. Det här var fint dock.

Favoriten var denna dock, glaskonstverk av Jessica Westerberg som jag råkar känna dock, men jag tycker genuint att denna var finast och gav mest pirr. Råkade springa på henne också och fick ge en grattiskram!

Rummet där hennes konstverk hängde var generellt det finaste rummet, lite aquatisk och eterisk känsla. Tyckte om denna fina också.

Annars måste jag erkänna: känner mig lite som kejsarens nya kläder, eller förstår alla hur konsten på Vårsalongen blir vald? Tyckte ändå det var bättre kurerat i år men har ett behov av att diskutera detta med någon. Jag håller med om att konst gärna ska få skapa diskussion och tankar, men jag har också ett behov av att ögat tillfredsställs. Att det är vackert eller imponerande hantverk. I Sverige tycker jag så stor del av konsten, här inkluderar jag även böcker, gärna skildrar och premierar det fula?
Nåväl. Det var den veckan. Den här veckan gör jag ingenting om kvällarna istället, jag är fortfarande trött ärligt talat och har massa forskning och andra projekt som tar upp min kvällstid. Det är mysigt på sitt sätt, det med.

Mina senaste reservationer på biblioteket

Jag älskar bibliotek och minns nog alla bibliotek som jag använt genom åren. Lunds stadsbibliotek är självklart det som satt störst avtryck. När det var sommarlov älskade jag att strosa bland hyllorna, dra ut bokryggar och läsa baksidetext. Jag slukade allt, till och med stora pärmar med språkböcker och kasettband för att lära mig uttal, ”John and Sue travelled to Brighton on a holiday”. Stark dramaturgi i dessa gamla språkkurser… Numer är mitt närmsta bibliotek på Fältöversten i Stockholm. Eller egentligen bor jag närmare Kungliga biblioteket men inga moderna böcker finns att låna där. På Fältöversten har de nyligen renoverat och jag tycker lokalerna faktiskt är fina i sin modernitet trots allt. Ibland reserverar jag böcker och plötsligt dyker det upp ett sms om att komma och låna. Som små överraskningar i vardagen! Det är min vän Irma som tipsade om det, att köa på, även om det är hundratals före, för plötsligt kommer ett sms och det är dags att läsa. Jag var precis inne och reserverade en bok, och tänkte dela med mig av mina senaste titlar som köats. Alla bilder är från förlagens egna nedladdningsbara sidor, men stolekarna blev lite knasiga… Ni får hålla till godo!

Kammakargatan av Therese Boman
En av mina favoritförfattare än Hemingway och för några år sedan läste jag boken Den sista sommaren av Gianfranco Calligarich som gav mig samma ljuva känsla. Sandra Beijer beskrev på sin blogg att dessa böcker är som vykort från en specifik händelse eller tid, och skrev att Kammakargatan är en liknande slags berättelse. Ni kanske anar att mina förväntningar är alldeles för höga… Jag har läst Bomans bok Andromeda som jag tyckte om men ville ha ännu mer kvalitet av. Sen är jag extra spänd på att läsa då min vän Julia tyckte stilen och beskrivningarna om Stockholm hade kunnat vara något jag fått ur mig, den största komplimang jag fått kanske. Köplats undrar ni? 231.

Liken vi begravde av Lina Wolff
Jag har läst två titlar av Wolff, båda hyllade och båda lämnande mig med en känsla av att inte förstå vad som gör att andra älskade dem. Var därför inte så sugen på hennes nya titel tills två personer tipsade om just den, och jag nu känner mig nyfiken på om detta är hennes bok som får mig att bli ett fan. Boken utspelar sig faktiskt i Skåne, där man följer två systrar som växer upp som fosterbarn. Förutom Skåne som tema, något jag ju troligtvis kommer uppskatta, så är jag ändå nyfiken pga Wolffs egna väsen. Lyssnade på en podd där hon beskrev sin översättningsarbete av boken Hundra år av ensamhet och hennes angreppsätt var otroligt. Det är bara 638 personer före mig i kön.

Silke av Alessandro Baricco
Julia tipsade om boken Silke inne hos sig, och jag blev genast intresserad. Hon beskriver boken där språket är njutningen, med en lätt och luftig känsla. Korta klassiker är precis vad jag önskar att variera min läsning med, och ett språk som tilltalar är allt jag kan önska mig mörka vinterkvällar. Den här når mig nog snart, jag har köplats 1.

Body double av Hanna Johansson
En av Ds vänner, Emma, brukar vara himla fin med att tipsa mig om titlar hon läst och gillat. Body double var en av dessa tips och även Julia som jag nämnde ovan samt DNs sammanställning av boktips från 2025 nämnde denna titel, och även Ulrika tipsade via kommentarerna, så jag köar ivrigt på biblioteket. Och vet ni, det verkar vara min tur för vilken dag som helst när jag skriver detta, för den hanteras av ett bibliotek i detta nu.

Air av Christian Kracht
Okej jag verkar ha säkrat hela vårens läsning där inne på bibliotekets hemsida inser jag, för dessa böcker ska ju varieras med bokklubbarnas val också så det kanske var lite att ta i. Men när jag läste massor av årssammanfattningar om folks läsning från utgivna titlar 2025, då återkom Air gång på gång med beskrivningar som mästerverk och obeskrivlig. Kunde jag göra något annat än sätta mig i kö? Icke. Köplats: 388.

Nu väntar jag spänt på mina presenter från biblioteket!

Mina lästa böcker 2025 del 3

Sista delen av den här bokkavalkaden! Del 1 hittar du här, och del 2 här. Nu är vi inne på hösten, då min läsning kom igång ifrämst i slutet av hösten när jag började pendla.

Det var inga favoriter för livet i denna del av läsåret men ändå en del titlar som var trevliga att ta del av. De här böckerna har jag mestadels inte hunnit recensera faktiskt! Men kommer lägga in deras länkar efterhand. Stjärnmarkerad = bokklubbsbok. Let’s go!

Patronyme av Vanessa Springora
En bok jag läste direkt efter Fars rygg och som delar många likheter. Springora skrev en debutbok om sin tonår när hon var ”tillsammans” men en mycket äldre manlig fransk författare. Den här boken utforskar Springoras pappa, en mycket märklig man som hon aldrig förstått och försöker kartlägga efter hans död med hjälp av fotografier och sitt efternamn. Liksom Fars rygg kretsar boken i sin tur mycket om hennes farfar och hans potentiella inverkan på pappans galenskap. Rekommenderar även om de flesta i min bokklubb tyckte den var ofärdig och inte så läsvärd.

Friläge av Yrsa Keysendal
Yrsa är en skicklig författare och generellt väldigt kunnig inom skrivande är min uppfattning efter att få ha haft henne både som lektör och kursledare. Det var så spännande att läsa hennes bok av det skälet! Men väldigt svårt att recensera av samma skäl.

Stargate: En julberättelse av Ingvild H. Rishøi
En modern Dickens kanske man kan kalla den här julberättelsen? Rishøi berättar med sin alldeles egna sagostil om två flickor som växer upp med en alkoholiserad pappa. De försöker få till en jul hemma ändå, och vi följer deras väg. Vackert berättat om mörka teman, men ändå är inte boken rakt igenom dyster utan ljuset spirar.

Vinternoveller av Ingvild H. Rishøi
Lite på samma tema skildrar Rishøi vardagstragik och realism med en varm sagoton. Stargate var bättre men denna var också bra. Är sugen på att läsa mer av henne!

Senseis portfölj av Hiromi Kawakami
En bok jag vann i julklappsspelet vi hade med bokklubben! Varit nyfiken på den länge och den uppfyllde mina förväntningar. Japansk i stilen – en stillsam vänskap och annorlunda kärlek som växer fram mellan intag av olika japanska rätter jag iallafall aldrig hört talas om. Rekommenderar varmt!

Hålla andan av Flora Wiström
Jag gick skrivkurs med Yrsa & Flora i september som sagt, och köpte då denna av Flora. Melankolisk, mörk och smutsig om att vara tonåring och allt som man kan kämpa med då. Jag är inte rätt publik för boken känner jag, men Floras stil känns igen.

All Fours av Miranda July
En av 2025s stora snackisar! Det var väldigt kul att ta del av den här boken för att förstå vad alla pratar om där ute i etern. Jag förstod den inte alls dock. Visst är det på tiden att en bok om en kvinna i vanliga medelåldern får ta plats men jag kände att den inte har igenkänning i en svensk kontext riktigt? För mig blev den mest vulgär och påfrestande att läsa.

Det var alla böcker jag läste 2025! Har ni någon favorit från 2025 jag ska ta med mig i tipslistan?

Januari i en lista, 2026

Januari, som många känner är världens längsta månad och på ett sätt håller jag med? Det måste nästan vara något med kosmiska och vårt förhållande till solen, att det är längre tid? Inte mig emot dock, mer tid vill man alltid ha.

Månadens bok
Läste faktiskt fyra hela böcker den här månaden? Otippat. Bland annat läste jag Stjärnans Ögonblick av Clarice Lispector. Jag tyckte om språket, de oväntade ordvalen som verkar vara just hennes sätt att skriva på och därför är hon säkert svåröversatt. Det finns ett avsnitt på P1 Klassikern om boken som jag tänkte lyssna på. Av de andra böckerna var två stycken för bokklubbarna: The Widow av Grisham och Flesh av Szalay. Läste också The Evin Prison Bakers Club: Surviving Irans most notorious Prison.

Månadens ord
Bärighet, och inte som i smak utan som i isens bärighet. Jag och D försöker bli långfärdsskridskoåkare och gick med i SSSK, en skridskoklubb här i Stockholm, nu i januari.

Månadens mat
Jag har utforskat en del olika kök genom matlagningen men tänkt på att jag inte riktigt behärskar det persiska köket trots min bakgrund. Jag lagade därför en av mina favoriträtter, Ash, nyligen. En örtig bönsoppa med salta nudlar. Ärligt talat blev den exakt som jag ville ha den? Så nöjd. Annars fick jag äntligen prova Xiang Yue, en sichuansk restaurang.

Månadens vin
Har knappt druckit något vin den här månaden. Var på restaurangen Farang när jag gick en kurs, och vinet där var gott men det är också allt jag minns i vinväg. Drack något rött när vi åt fondue i en kåta i Sötten också, men ja, det var nog inte mer spännande än såhär i januari.

Månadens te
I mina gömmor hittades en påse med NKs påskte som var oöppnad, så det blev månadens mission att dricka upp. Det var gott, ett svart te med mango, citron och ros. Om man slog i lite mjölk blev smaken orimligt likt sådant där sött mjölkigt thaite? Vi var i Thailand förra januari, jag och D, så det blev en ljuv doft av den tiden.

Månadens skönhet
Lite sen på bollen köpte jag Cliniques Almost lipstick i färgen Black Honey, färgen som ska vara ultimat men som jag varit skeptisk mot eftersom jag blir det när något blir sådär grovt hypeat. Om det var förförra året som den hade sin absoluta hype på sociala medier? Dock var färgen perfekt… Naturligt bärig och skir nog för att kännas mjuk men ändå tillräckligt med färg för att det ska ge något.

Månadens bad 
När jag och D var i Skåne blev det ett besök på Skanörs kallbadhus. Jag badade i isande kalla vågor.

Månadens skrivande 
Det går så sjukt trögt för mitt skrivande. Jag är med i Ulrikas skrivgrupp men har inte lyckats vara med på någon träff än, men jag hoppas det ska bli räddningen för skrivgnistan. Dock är en av mina forskningsartiklar äntligen publicerade, det är ju också ett slags skrivande om än något helt annat.

Månadens låt
Baraye av Shervin Hajipour. En låt om varför folk går ut och protesterar på Irans gator, som rör min själ varje gång jag lyssnar på den. Han gjorde den under Women Life Freedom-protesterna men texten beskriver precis vad som rör sig i själen och förtrycks av regimen. Om någon är intresserad, kan man läsa det här blogginlägget. Andra halvan av inlägget beskriver rad för rad textens innebörd. Mitt hjärta brister av hur han fångar det Iran jag känner.

Månadens kultur 
Den här månaden blev det besök på Falsterbos fotomuseum. Jag tycker verkligen det är toppen, om ni har vägarna förbi någon gång rekommenderas ett besök. De lockar till sig giganter inom fotografi och med lokalens plats precis vid havet och sanddynorna, blir det hela en särskild upplevelse.

Månadens bokcitat
Jag har inget denna månad. Jag har varit för splittrad i tanken för att kunna ta till mig vackra meningar, tyvärr.

Månadens TV
Jag har börjat titta på Culinary Class Wars! Om man är matintresserad är det många aspekter som gör det sevärt: dels är det otroligt välrenommerade och duktiga deltagare. Sen används en hel del råvaror som inte alls är välbekanta för någon som lagar mycket mat i Europa, och att programmet tar sig tid att utveckla hur saker lagas och hur kockarna tänker bakom deras kreation, ja det blir väldigt lustfyllt. Tycker nästan det räknas som slow-TV i jämförelse med många andra matprogram. Kanske känns det också så för att man inte kan scrolla och joxa samtidigt, utan man måste titta och läsa undertexter för att förstå eftersom allt är på koreanska. Jennie Walldén är med och tävlar! Men jag har inte nått något avsnitt där hon är med än.

Månadens podd
Som kanske tidigare känt är SRs poddar det som konsumeras mest på min poddapp, men jag tror inte jag valt Klassikern någon gång som nämndes här ovan? Det är P1 som producerar korta avsnitt om ett modernt klassiskt verk.

Det var svårare än vanligt för mig att skriva den här listan. I vanliga fall brukar det vara en välkommen stund av reflektion kring månaden och av att knyta ihop säcken på något vis. Men det som dominerat mina tankar mest, har varit protesterna i Iran och den totala massakern av oskyldiga människor som skett. Samtidigt är ju människan och livet sådär – man kan distraheras. Jag har distraherats av mitt jobb, mina böcker, av D:s kärlek, av skidor och vintersport men så fort det är mellanrum i aktiviteter så övermannar tankarna på alla oskyldiga liv, liv som liknar ditt och mitt liv, av alla fängslade, skadade, som torteras och avrättas. Det blir som parallella liv, ett liv som är mitt vanliga liv, ett jag uppskattar och tycker om att få skriva om här. Sen det inre livet, som är mer sargat och upprört.

Jag hoppas på ett ljust februari.

Vardagsvecka i januari med en släng av Soho, Xiang Yue och Riche

Det är fint att se på vardagar genom den blick man har när man skriver här i etern. Det känns mjukare, snällare, mer förlåtande mot alla egna inneboende krav. Min vecka häromveckan var som en klassisk vecka i januari, men ändå blir jag väldigt glad när jag tänker på den.

Jag jobbar i Norrtälje just nu. Bussen dit är lång, både fysiskt som i att det är en dubbeldäckare men också tidsmässigt. Minst en timme enkel väg. Jag brukar läsa bloggar, dricka te, skriva här på bloggen, forska, läsa bok och på vägen hem oftast somna och vakna med käkont. Men dit känns som en fredad timme att ägna sig åt sådant jag ändå vill göra. Dessutom är vägen från busstationen fin tycker jag, längs med ett vattendrag och när snön är sådär djup som den var häromveckan kläs det gamla lasarettet in i ett snötäcke.

På veckans första dag kom jag hem till att D hade fixat mys hemma. Jag hade fått två bra forskningsbesked på kort tid, något som kändes som en lättnad i en tid där forskningen känns kämpig på många vis. Även om jag är en förespråkare att man ska fira allt som går att fira, så kan jag glömma bort att göra det med jobbframgångar särskilt om det varit kantat med svårigheter innan. Det är som att jag bara vill andas ut och sen vill lägga det bakom mig.

Blommor och champagne <3. Blev djupt rörd. När man själv mest är i något och harvar, med en ganska dyster känsla, så blir det så fint att komma hem på en vanlig vardag intet anandes och mötas av någon annans omtanke.

På tisdagen var det dags för bokklubb på Soho House. Vi läste John Grisham och hans nya bok The Widow. Jag hade en förhoppning om att det skulle vara en mysig lässtund över julen. Jag läste den visserligen mestadels framför brasan i Ljunghusen, men det var ändå inte en så bra bok? Trodde mer om honom.

På Soho tog jag en drink till bokdiskussionerna. Ibland dricker folk vin, ibland inget och just denna dag drack alla typ te men jag var sugen på en liten drink. Den smakade surt äpplegodis. Det här är alltså bokklubben Jessika Gedin leder. Det var lite blandade skurar om utlåtandet men visst var majoritetens åsikt att det inte var den bästa bok man läst men att den trots det, fångar en. Vad är det med språket som Grisham ändå lyckas med?

Kvällen efter kom jag hem till D, han är alltid hemma innan mig om han inte hittar på något. Vi åt lite middag innan vi bänkade oss framför TV:n för ett väldigt stort zoom-möte. Vi ska bli medlemmar i SSSK, en skridsko-klubb, och första etappen var att gå en kollektiv teorikväll.

Just nu är det dock en del snö på sjöarna så det är inte den bästa åkningen om jag får säga det själv, som total nybörjare på naturis.

På torsdagen mötte jag upp mina vänner Iris, Julia och Louise på Xiang Yue, som ligger på vägen hem från Norrtäljebussen för mig. Det är ett kinesiskt hak som ska ha väldigt god och autentisk mat från Sichuanköket.

Det var verkligen väldigt gott. Allt. Vi åt bland annat en rätt med stekt aubergin som jag måste rekommendera. Och gurksalladen! Läste någonstans att det är tradition, att börja med den här lite syrliga, salta, småstarka och krispiga gurksalladen.

Vi åt friterade räkor och friterad kyckling, båda med rikligt med sichuan så läpparna och tungan pirrade. Räkorna hade någon mer chili i sig också, för det brann till i munnen en stund efter man tuggat i sig dem.

Och deras biang biang-nudlar… Otroliga. Breda, perfekt tuggmotstånd och dressade med chiliolja. Vi hade en så fin stund här inne, pratade om allt. Högt, lågt, hemskt, ljust. Vi har lärt känna varandra via surfen vilket också är något jag ofta tänker på, hur en enstaka surfresa i Portugal gett mig så många av mina närmsta vänner?

Och fredagen, som markerade avslut på en lång vardagsvecka eller markerade starten på helgen beroende på hur man vill se på det, spenderades med Eli. Också en surfvän! Vi gick till Riche ihop, drack varsin öl och pratade bland annat om hennes kommande projektarbete i Uganda. När jag pluggade till läkare var jag också i just Uganda, och nu ska Eli dit i sin roll som barnmorskestudent. Hon är cool!

I januari behöver man romantisera sin vardag ännu mer än vanligt känner jag. Trivs oftast bra mitt i vintern men just nu sover jag ofantligt dåligt och att få skapa lite skimmer kring sin vardag hjälpte iallafall min just nu lite gråa blick.

Mina lästa böcker år 2025 del 2

Dags att ta sig igenom del 2 av mina lästa böcker 2025! Del 1 hittar ni här, och om ni kikar på kategorin Böcker kan man hitta min samlade läsning från år 2024 också. Jag minns den här delen av min läsning som bladvändartiden. Det var sommar i början av den här läsningsperioden och jag kom in i den där efterlängtade transen när man ligger på en strand och slukar sida efter sida.

Det var dessa titlar jag läste mellan juli och oktober. En ganska blandad kompott, både några äldre, några nya, några engelska, några översatta och några svenska. Stjärnmarkerade betyder att vi läste i bokklubben, i någon av de två bokklubbar jag är med i för att förtydliga. Om jag skrivit en recension på bloggen är den länkad i boktiteln.

Ligan av Bremmer på en handduk i Ljunghusen

Ligan: Klarakvarterens blodsystrar av Fatima Bremmer
Den här boken var en genomtänkt present från mina vänner Iris, Julia och Louise. Jag har läst Ett jävla solsken av samma författare med stor behållning. Den boken fokuserade på journalisten Esther Blenda, medan den här boken fokuserar på ett myller av kvinnor som byggde upp och gav plats åt kvinnor inom journalistiken i 1900-talets början. En så utbildande bok, och enkel att ta sig an.

En ny gud av Kjellner, även här i Ljunghusen

En ny gud av Zara Kjellner
Ytterligare en present, på självaste födelsedagen, från min vän Mathilda. Vi läste bägge denna och diskuterade över en frukost på Pom och Flora. Kjellner skriver suggestivt och med en särskild rytm. Jag uppskattade även om jag på totalen kanske tycker boken är lite för ofullständig ändå för att bli en bok man bär med sig, men är nyfiken på hennes kommande författarskap och var hennes texter kommer hamna rent stilistiskt!

För Lydia av Sundström mot en juliblå himmel i Ljunghusen

För Lydia av Gun-Britt Sundström
En av mina favoritböcker är Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg, som handlar om Arvid och hans hopplösa kärlek till Lydia. Eller är det Lydias hopplösa kärlek till Arvid? Sundström skriver samma historia men med Lydias perspektiv och placerar de tu under 70-talet. Jag älskade detta, tycker tonen är välfångad och perspektivvridningen skapar massor av utrymme för diskussioner.

The Guest av Emma Cline
Emma Cline skrev boken Flickorna (The Girls) som jag älskade och när jag stod i Höllvikens biblioteks långa rader av böcker så drogs min blick självklart till denna. Inte lika bra – men ändå har boken någon. Huvudpersonen driver runt i ett plastigt liv i LA. Vad hon lämnat bakom sig eller vad hon tror finns framför är inte tydligt för någon, varesig mig som läsare eller för karaktären själv heller troligtvis.

Auster på ett café i Trogir

The New York Trilogy av Paul Auster
Kära Auster. Jag läste Baumgartner förra året och totalt älskade, vilket också ledde väg till hans postuma författarskap. Tyvärr var inte denna bok något för mig – tre längre noveller som troligtvis ska läsas med en mer filosofisk blick än vad jag kunde uppbåda.

Kingsolver på en stenstrand i Kornatiskärgården, Kroatien

Demon Copperhead av Barbara Kingsolver
En riktig tegelsten och jag ska vara ärlig, jag fasade inför att slå upp denna. En tragisk bok om missbruk och mörka livsöden var vad jag tänkte men Kingsolver är en briljant författare och lyckas skildra det desperat maktlösa med humor och ljus. Varm rekommendation!

Dahl på en bänk på Djurgården

Fars rygg av Niels Fredrik Dahl
En bok som växer på mig ju mer tiden går. Hela handlingen finns sammanfattad i redan första kapitlet – författarens far var en ensam man, och författaren försöker utforska hans pappas barndom genom sparsamma fotografier. Språket är ett hantverk i sin enkelhet som lämnar mycket mellan raderna, som ändå går att förstå. Rekommenderar men med en varsam hand, kanske till någon som läser mycket?

Har ni läst några av dessa? Tyckte ni samma? Alltid nyfiken på att höra om andras läsande!

Mina lästa böcker sammanfattade (år 2025 del 1)

Förra året gjorde jag minirecensioner på varenda bok jag läste under året, och jag fortsätter detta inslagna spår. Det är ett fint sätt för mig att gå igenom och landa lite i vad man tar med sig från all läsning också. I början av året läste jag först en del, när vi var i Thailand, men sen var det så mycket med forskningen att jag kom av mig. Den första tredjedelen av årets titlar tog mig ända till juli att läsa, om nu någon annan utöver jag själv uppskattar den slags sifferstatistik. Böcker som lästs i bokklubbarna (två stycken) är markerade med en stjärna.

Goodreads hjälper mig hålla koll! De första sju böckerna kommer här.

Smirnoff på en strand i Thailand

Sen for jag hem (Jaana Kippo #3) av Karin Smirnoff
Det var dags att ta sig an sista delen i Jaana Kippo-trilogin. Jag minns den knappt, utan minns bara att jag tyckte det var skönt att vara klar. Den första boken i trilogin läste jag med stor behållning men sen blev det för mycket av samma gråa svenska litteratur för mig. Alltid alkohol, sexuella övergrepp, snor och gråhet.

Rooney på en ö i Thailand

Conversations with friends av Sally Rooney
Sally Rooneys debutroman som också satte henne på kartan som författare, otroligt. Och jag förstår varför. Två väldigt unga tjejer får vistas i en dekadent miljö, och deras vänskap med ett gift par skildras med en viss skärpa som är typisk för Rooneys första två böcker. Jag förstår inte huvudkaraktärerna alls och ogillar dem ganska mycket men ändå är boken så lockande och bra? Perfekt strandbok dessutom.

Bränn alla mina brev av Alex Schulman
Jag är en långsint person i vissa lägen. Kan tillexempel aldrig se bort från hur Schulman var ett as på internet back in the days och vill därför inte riktigt läsa hans böcker men denna fick jag av mamma, som älskar den. Och ja, den var väldigt bra. Tycker jag att det är ok att fläka ut sin familj för en bra bok? Vet faktiskt inte, tål att diskuteras. Men är man lite intresserad av den gamla litteratureliten i Sverige finns det också en skvallerfaktor i att läsa boken.

Rooney i en hotellsäng i Malmö

Intermezzo av Sally Rooney
Sally Rooneys debut präglades av en lätthet i språket och en obryddhet inför berättelsen. Den här boken blev oerhört hypead vilket jag inte till fullo förstår. Här tycker jag hon krånglar till både språk och historia så att jag aldrig riktigt får fäste i boken.

Ismail på D:s nattduksbord

Hyper av Agri Ismail
En bok om en kurdisk familj vars tre barn växer upp i London. De tar alla varsin riktning i livet som gör att allt blir dåligt men på vars tre olika sätt. Jag fastnade inte för denna, fastän många i bokklubben uppskattade.

Lynch på Sandhamn, medan vi väntade på båten hem

Prophet Song av Paul Lynch
Paul Lynch skriver hypnotiserande om hur ett samhälle sakta går till att bli auktoritärt till oigenkännligt och en krigszon. Och om varför det är svårt att veta när man ska lämna ett land som är på väg åt fel håll. Kusligt pga hur mycket man ser i sin samtid i boken, men kanske var jag extra berörd av att jag läste medan Israel-Iran kriget härjade i två veckor och mitt hjärta blödde av oro varje dag. Tyckte mycket om, och missade tyvärr bokklubben om denna så vet inte vad de andra tyckte.

Ridzén på A La Lo, efter ett nattpass

Tranorna flyger söderut av Lisa Ridzén
Den här boken fick jag i present av min vän Eli. En bok om åldrande, vilket är annorlunda för mig att läsa om. Det är skrivet ur en äldre mans perspektiv när han lever på sluttampen. För mig som arbetat med många äldre sjuka på sjukhus känner jag starkt för vissa delar och det är hur vi tar ifrån våra äldre deras autonomitet. Av omsorg och välvilja, men blir det bra egentligen? Eller dör man hellre av en bruten höft men man har iallafall fått ro om sig själv och sitt hem med farliga kanter och mattor man kan snubbla på? Jag vet inte, men boken ger en perspektivet att tänka efter. Tyckte om!

Det var mina första titlar för året! Kronologiskt har vi nått i början av juli redan, ett baktungt år helt enkelt där jag läste mest på slutet. Förra årets del 1, del 2 och del 3 hittar ni länkade.

Har ni läst någon av titlarna?