Första dagarna på livsjakt

Juni kom och med det en nästan överväldigande frihet. Jag har inte bestämt vad jag vill ta för nästa steg i jobblivet och rullar därför lite skrivuppdrag och annat medan jag tänker. Stockholm kan vara en underbar plats i försommarens brus, eller kallar man ens det för försommar när det är juni? Jag tog iallafall sats och försökte balansera en rastlöshet med öva på förmågan att ta det mer lugnt junis allra första dagar.

Min första oplanerade dag skrev jag först på ett nyhetsbrev om smartklockor och deras EKG-funktion som ni kan hitta här. När jag var klar cyklade jag till Djurgårdsbron och mötte upp min vän Anna.

Samt lilla lilla Alba. Fick prova att rulla barnvagn en stund.

Stegen tog oss till Rosendal. Medan Alba fick sin amning snacksade vi på deras bröd. Jag tycker de oftast har en god sort i brödkorgen (det mer vita brödet med frökant) och sen ett bröd som är mer grovt och inte passar så bra till olivolja enligt mig. Det vita brödet är nästan alltid slut men jag hittade en skiva i botten av deras korg som jag girigt snappade åt mig. Saltade oljan alldeles för hårt, händer varje gång jag är här.

Jag åt deras version på Okonomiyaki (japansk kålpannkaka) och Anna fläskkarré med potatissallad. Som alltid väldigt gott här, men tycker ofta portionerna är i minsta laget.

Djurgården prunkade på. Vi pratade om ditten och datten. När vi skildes åt gick jag hem och skrev det sista på nyhetsbrevet och sen lite på ett nytt projekt som jag sakta men säkert smakar på.

D var borta på kvällen och jag försökte ge mig själv en snabb middag. Det blev gochujangtonfisk, algsallad, vanlig sallad och en beroendeframkallande gurksallad.

Morgonen efter kände jag mig nästan stressad över allt jag ville hinna med nu när jag har tid i mina händer. Alltid denna oförmåga till balans. Satte mig på Eken, mitt favoritställe i stan sedan öppning, och läste ett gammalt nummer av Skriva samt bläddrade i en skrivhandbok jag fått en gång av min vän Ludwig (som både är läkare och musiker, en sann inspiration till att behålla det kreativa! Nu för tiden skriver han mest låtar till andra men här hittar ni hans egna musik på Spotify).

Skrivhandboken är ganska tunn och mer konkret i övningar än en lunta av information.

Dagen ägnades åt skrivande och ärenden, men på kvällen bjöd vi pappa på middag eftersom han fyllde år! Till snacks blev det pan con tomate + feta (galet gott) och persiska saltgurkor. Sen bjöd vi honom på sous vidad älgstek, potatis och svampsås.

Vips är det onsdag, så snabbt det går i bloggens tid. All disk från födelsedagsmiddagen stod i högar men jag skulle på frukostevent. Snörade på mig mina nya skor jag fick i present av Mikaela och Martin. Martin är skodesigner, hans instagram är här, och jag fick ett par i specialistpresent! Så extremt fin present, jag blev så rörd. Jag fick faktiskt köpa ett av hans första par som var till salu tidigare i år, och gav i present till min lillebror.

Läkare utan gränser hade ett frukostevent på Soho House. Jag var där med min vän Aster. Vi har känt varandra sedan gymnasiet och båda vandrat samma väg dvs är läkare i Stockholm. Han tog med sin dotter Alma som var riktigt charmig och av dem fick jag en flaska champagne. Folk skämmer bort mig på ett sätt efter specialistgrejen, är så oerhört tacksam och pirrig över det.

Efter eventet gick vi en promenad i Humlan. Deras ordförande hade pratat en del om att vissa inlägg eller kampanjer de gör på sociala medier plockas bort för det anses vara politiskt. Det har jag oerhört svårt att ta in. För mig är Läkare utan gränser en opolitisk organisation. De pekar sällan ut vem som är förövare, eller har rätt och fel (tror jag?) utan brukar peka på att man absolut inte får attackera sjukvård vilket tyvärr är vanligt i så många konflikter numer.

Med dessa tankar gled jag hem och bytte om till yogabyxor. Tycker Yogayama, där jag för tillfället har klippkort, har en så mysig butik i receptionen. Och sen har de BodyBuddy, god bless. Gillar dock inte salen så mycket, tycker man hör för mycket ljus från gatan och att den är för ljus. Jag är en person som mycket enkelt kan distraheras.

När jag författar det här inlägget inser jag hur många kreativa vänner jag har? Imponerad.

För på kvällen gick vi på lanseringen av Worns nya kollektion. Worn är det svenska märket med återvunna skinnjackor som typ Hailey Bieber burit. Galet! De har iallafall släppt en kollektion med plagg gjorda på återvunna spetsdukar och andra tyger.

Det är min kompis Matildas kille Robin som sytt allt! Matildas instagram vill jag förresten alltid tipsa om, här finns den. De bor så sjukt fint med kreativ lust i alla väggar. Vi gav en blomma som lyckosparksgåva.

Mingelstämningen var hög. Vi drack koskenkorva-drinkar på burk och rosé i plastglas.

Efter invigningen gick jag och D, jag möjligen lite lite salongs som jag alltid blir av färdigblandade drinkar på burk, till 800 grader. Jag tog ett glas lambrusco pga älskar bubblor i rött vin? Och D tog en frozen margarita. Kände att vi var äkta DINKs i detta läge.

Älskar estetiken här inne.

D tog en klassisk maggan och jag en med ramslök och sparris. Tycker dock alltid margarita är bland de godaste? Tomatsås, det är ju bäst. Tycker det kan vara gott med svamp på också typ men annars är jag nog ganska simpel som pizzatjej, iallafall finpizzor. Om vi snackar den svenska pizzerian, då är visserligen Funghi favoriten eller Vegetariana. Allra helst med fyra burkar pizzasallad typ… vi provade faktiskt 800 graders pizzasallad, god! Men fräsch, inte sådär inlagd som jag vill ha den.

Kan väl konstatera att jag hade det riktigt trevligt mina första fria dagar.

Maj i en lista, 2026

Jag är lite omtumlad men på ett härligt sätt här i slutet av maj. Månaden inleddes med min brors bröllop i Toscana, fortsatte med en tur till Danmark med mitt tjejgäng från universitetet och avslutas i ett kvittrande Norrtälje sista dagarna på jobbet. Jag fick blombud två gånger, för att fira min specialistexamen, och i lördags hade jag fest för att fira ordentligt. Det flyter omkring heliumballonger runt mig i denna sekund, blombuketterna är så många, tacksamheten stor. Herregud. Syrenerna har slagit ut och sprider sin doft, solen har tittat fram ofta och värmt ens nästipp, och jag har tänkt tänkt tänkt. Min sommar, som jag egentligen behöver fylla med jobb eftersom att vi ska vara utomlands hela hösten med vår backpacking, är ännu tom och jag är ömsom orolig ömsom pirrig över att inte veta vad som väntar. Precis som våren, precis som maj, knoppar som ska brista, jag ska också blomma på något sätt men frågan är hur.

Månadens bok
Jag läste ut fyra böcker den här månaden, vilket är ungefär så mycket jag brukar läsa på en semester så förstår inte exakt vad som hände. Inledde med Den stygga flickans rackartyg av Mario Vargas Llosas. Fortsatte med Rejection av Tony Tulathimutte, sen Straff av Ann-Mari Laestadius och avslutade med Judas av Amanda Romare. Ingen blev en favorit men måste säga att alla fyra väckte diskussion inom mig, av olika skäl. Jag funderar på greppet Vargas Llosas använder, det här att skilda en mans liv med ungefär tio nerdyk och inte beskriva vad som händer mellan, som Flesh och Stoner. Och hur tröttsam en viss kvinnosyn kan vara. Rejection var en bok jag inte fick grepp om. Smart? Vedervärdig? Inte alls min slags litteratur iallafall. Stöld, som för mig att tänka på samernas rättigheter men också om berättarteknik och vad som skiljer en platt bok åt från en som engagerar. Och sen Judas som aktualiserar mina tankar om autofiktion och hur det känns att släppa en sådan bok i ljuset, om det påverkar ens relationer.

Månadens ord
Blombud? Nä jag har ingen inspiration.

Månadens mat
Det har varit väldigt blandat på tallriken denna månad. Middagarna på bröllopet i Toscana är de jag bär med mig för all framtid. Hemma har jag varierat persiskt, husmanskost, nudlar och varit lite trött vilket märkts av på en ganska udda variation som passerat under kvällarna.En måltid som inte får förglömmas är när jag och tjejgänget satt på en dansk bodega och satte i oss smörrebröd och pilsner medan regnet öste utanför, en slags turistmålbild med Danmark.

Månadens vin
I kylen hemma har en flaska väntat tappert på sitt öppnande. På den stod klart och tydligt att den fick öppnas först när jag är specialist, och det blev ju så! Sjukt. Det var en flaska champagne från ett hus som inte finns på Systembolaget men där D privatimporterat med några vänner för ett tag sedan. Underbart god, av flera skäl.

Månadens te
Vi fick en påse av NKs blandning och har druckit många koppar av den. Den är ganska fruktig och med en distinkt ton av ros. D gillar fruktsmak på te, ett omedvetet slavisk arv tror jag för både i Polen och Kroatien verkar det vanligt med Lipton Forrest frukt-teer. NK gör en sofistikerad variant som även jag kan njuta av trots uttalad forest fruit-PTSD.

Månadens skönhet
Jag köpte en ny ögonskuggepalett (!). Till bröllopet, och det blev en quad från Charlotte Tilbury. Jag saknade lite skimmerskuggor i min Patrick Ta-palett så gick till den allmänna husgudens utbud. Patrick Ta-paletten jobbar matta skuggor och helglitter, men jag gillar mest mellantinget med skimmer. Trivs hittills med denna!

Månadens bad
När jag var i Danmark med tjejgänget badade vi i havet, och en av gångerna nakna medan mörka regnmoln drog in och mullrade. Sådana bad känns alltid mäktiga, även om jag frös och var missnöjd när vi klädde av oss.

Månadens skrivande
Ett nyhetsbrev för Netdoktor publicerades och även en forskningsartikel kom äntligen ut. Första utkastet på forskningsartikeln skrev jag en semestervecka när jag var på Stocken med ett gäng vänner 2024. För övrigt skrevs ett av de första blogginläggen från Stocken. Långa ledtider inom forskningen inser jag… men inget skönlitterärt skrivande blev det, vi får kollektivt hoppas på juni.

Månadens låt
Har ni sett att man kan få fram sina mest spelade låtar på Spotify någonsin? Två av mina topp tio har jag återvänt till, en med lite skam och en med lite förvåning. Despacito (!) var med på listan och även Cocaina med Emma Peters. Hade förväntat mig Mumford and Sons, Fleetwood Mac, Moonica Mac och Maggio. Visserligen var alla med på topplistan men inte pallplats.

Månadens kultur
Ni som är i Stockholm borde besöka Bergianska nu i sommar. Dels är det en vacker plats att vara på (en av mina och D:s tidiga dejter var här. Jag tappade bort min hemnyckel och blev nästan överdrivet sen till poesibrunch på Riche med min vän Antonia). I år ställer de ut två skulpturer i sina fontäner som föreställer varsin utdöende växt. Min vän Mickan är konstnären bakom ena verket.

Månadens TV
Tyvärr är jag en person som inte ser serier men D har knäckt koden, tydligen kan man få mig hooked på reality som jag nämnde i förra månadslistan. Vi har följt expedition Robinson med stort nöje! Jag hejar på Ola eller Jonas, tycker båda känns värdiga vinnare?

Månadens podd
För er som liksom jag vill grotta ner i Lina Wolffs bok Liken vi begravde så pratar hon om denna i Gästen, en podd från P4. Hon pratar bland annat hur man behåller respekten för en händelse som Helen-mordet som inspirerade hennes bok. Avsnittet är från 27/12 2025 så inte särskilt nytt, man från scrolla lite i arkivet.

Och nu då? Jag vet inte och det är sjukt. Tyvärr är jag inte ekonomiskt oberoende så det blir ju till att hitta något extra att hålla på med här i juni. Men vi ska också till Kroatien i två veckor! Och segla! Och jag vill skriva! Allt vibrerar inom mig. Juni, sköna juni, vad ska du ge mig och vad ska du ta av mig?

Böckerna jag väntar på att få att läsa

Så otroligt fin tjänst det är med bibliotek. Jag och biblioteket på Fältan har en renässans faktiskt. Det blev fint efter renoveringen, väldigt modernt men det passar lokalerna. Ganska dansk stil med ljust trä och mjuka former. Nu har jag ställt mig i kö till ett gäng böcker igen. Senast jag skrev ett sådant inlägg var i februari och sedan dess har jag fått några av böckerna! Köar fortfarande på Kammakargatan av Therese Boman och Air av Christian Kracht.

Blue Sisters av Coco Mellors
Jag hade aldrig hört talas om Mellors förrän jag läste Sandras blogg om hennes skrivkurs i Grekland som Mellors höll i. Tydligen ska hon vara kung på karaktärsbygge, men jag har också hört lite blandat, var exempelvis på boksnack på Soho house där systrarna Romare och Helle Schunnesson, Nadia Kandil, Marcella Mravec snackade loss om deras läsupplevelse. Där tyckte man kanske karaktärerna var något stereotypa, som en saga. Får se vad jag tycker men nyfiken är jag! Nu har jag plats 3 efter någon månads köande faktiskt.

Kära faster av Valérie Perrin
Valérie Perrin är ju en favorit hos mig, de tre böckerna jag läst hittills har verkligen uppskattats och det är faktiskt också mina mest lästa recensioner på bloggen. Ni hittar Glömda om söndagen och Tre på respektive länk. Självklart är därför suget efter hennes nya titel stor! Men kanske bara borde köpa, jag kommer säkert vilja behålla den ändå. Kom på nu – vem av mina vänner lånar Färskt vatten till blommorna av mig? Köplats 213 trots att jag köat ganska länge ärligt talat, men tills jag köpt eller lånat så får den hänga kvar.

Ärret av Kamel Daoud
Detta är nästa bok i bokklubben! Boken tar avstamp efter inbördeskriget i Algeriet på 90-talet och ska avhandla förtryck och tabun i Algeriet efter kriget. Författarens böcker är förbjudna i hans hemland och därför lever Daoud i exil i Frankrike och har också valt att skriva sina böcker på franska för att han förhåller sig friare till det språket. Jag kan förstå den känslan men imponeras också av att använda ett annat språk än sitt modersmål till litteraturen. Det finns fler exempel, typ Theodor Kallifatides många böcker och Jila Mossaeds dikter. Lina Wolff pratade om detta i en podd, när hon gick på en skrivkurs på spanska och behöva skriva noveller på spanska, hur mycket svårare det är. Ser nu att min köplats är 157 så det måste jag väl lösa på annat sätt om jag ska hinna läsa denna till juni.

Judas av Amanda Romare
Är så nyfiken på Romares andra bok men jag kan föreställa mig att det var nervöst för henne att kliva ut med den. Tänk när ens debutroman blir en sådan snackis, plockas upp av Netflix och blir till serie och man själv blir en av få kända författare? Alltså. Jag har köplats 3 efter en lång kötid så snart är det dags!

Rejection av Tony Tulathimutte
Jag har faktiskt precis plockat ut den här boken, men detta läser vi med Jessika Gedin-bokklubben just nu. En väldigt amerikansk bok om ensamhet och odräglighet. Hittills lite skräckblandad förtjusning men jag tror tyvärr den kommer landa som All fours av Miranda July för mig.

Köar ni på något, eller använder ni ens bibliotek? Är jag och min kompis Irma reliker som köar och längtar till sms om upplockning?

En lista om april, 2026

Idag är det Valborg, och för typ tio år sedan hade det inneburit att jag var ganska dyngrak i Stadsparken i Lund, på väg till någon nation kanske, peppandes inför röj på kvällen hos min vän Rickard i hans gula hus. I år är jag istället i Florens och hänger med min familj samt min lillebror och hans fästmös alla vänner. Det är nämligen bröllop i helgen (!!!) i Toscana. Och igår fick jag beskedet från Socialstyrelsen: jag är kardiolog. Livet, nyp mig i armen. April har definierats av uppladdning inför just den här tiden.

Månadens bok
Nu i april fick jag äntligen en slukupplevelse, ni vet när sidorna bara rinner förbi och man kan inte lägga ifrån sig boken? Har längtat efter en sådan känsla efter att ha haft en ganska trög månad bakom mig innan dess. Det var Lina Wolffs bok Liken vi begravde i kombination med påskledighet som gav denna gyllene kombination. Tyckte den var bra på många vis och en bok jag tror kan passa många.

Månadens ord
Klänning. För att jag har letat efter fina klänningar som en dårvill inför min brors bröllop. Behövde både en till vigseln i Stockholm och nu till fredagsmiddagen och sedan lördagen i Toscana. Sen har jag också funderat på just ordet klänning också, eftersom det inte går igen i några andra språk jag känner till förutom tyskans Kleid visserligen. Men det svenska ordet ska komma från fornnordiskan klädning tydligen.

Månadens mat
April har varit en månad av take away och lyxmat om vartannat. Bästa take away från denna månad var dumplings från Amao, grilled cheese från KMK, persiska mackorna från Sundevich och tryffelburgaren från Östermalmsgrillen. Annars var lunchen efter min brors vigsel otrolig, piggvar på Sturehof åt folket kände jag och själv lagade jag en ganska god pasta med havskräftor och egen tomatig buljong som bas en lördag till mig, D och min barndomsvän Elin.

Månadens vin
I mitten av månaden var jag i Antibes och Cannes, där fick det bli rosepremiär. Inte för att rosé är favoriten annars men det har något när man sitter och tittar på ett franskt hav. Annars drack jag en champagne som var något annat just på den nämnda vigsellunchen. Om ni ska fira något härligt någon dag, så är champagne från Egly-Ouriet värd att beställa hem från systemet. Det levde upp till sin saftiga prislapp.

Månadens te
På min födelsedag var vi på Österlen och i Kivik finns ett rart ställe med Afternoon Tea. Jag tog jasminte igen, dricker det mycket hemma men det är så finstämt i smaken så kan inte låta bli. Hemma dricker jag annars ett vitt te också just nu som heter White House Blend. Jag köpte det på NK men verkar vara Sibyllans blandning nu när jag sökte. Tropiska frukter och persika dominerar.

Månadens skönhet
Jesus vad jag handlat skönhet inför bröllopet. Allting, precis allting, tog slut samtidigt och dessutom blev jag plötsligt missnöjd med min ögonskuggepalett. Det kommer ett litet separat inlägg om de inköpen så småningom. Annars har jag återupptäckt min LED-mask som jag fick i födelsedagspresent här om året från några gulliga vänner. Min hud har blivit oväntat reaktiv, eller oväntat vet jag inte men kanske för att jag är ganska stressad och lite ur balans med både träning och mat men den reagerar på minsta lilla. Upplever att masken ändå lugnar ner huden, och annars är ju placebo också en trevlig effekt.

Månadens bad
Sicken badfattig månad. Fick stå över vårbad i Skåne pga en rälig hosta och allmän förkylning, men sen missade jag bad i Antibes också. Maj, då händer det.

Månadens skrivande
Till sist redigerade jag klart mitt projekt och sedan dess har fingrarna vilat från tangentbordet. Jag är liksom inte nöjd, som vanligt. Medicinskt har jag publicerat ett nyhetsbrev om kardiovaskulära vårmötet, för den intresserade kommer en länk här snart.

Månadens låt
I Antibes var vi på en karaokebar och jag har fastnat för ABBA sedan dess, de går aldrig ur tiden. Super Trouper, Mamma Mia, Chiquita, Take a chance on me…

Månadens kultur
Det har varit Stockholm Art Week! Jag har inte hunnit med så mycket tyvärr, men jag hann gå på en målarkväll på Soho House. Faktiskt även en konstlunch men den var lite oklar, man fick en jättegod trerätters men sen hände inget mer på lunchen riktigt. Hoppas på att hinna med mycket mer en annan gång.

Månadens TV
Jag brukar inte kunna fastna för serier men tydligen har jag en sweet spot för reality. Vi tittar på Robinson! Blev också riktigt förvånad när en gammal kollega från St Görans dök upp i början. Tyvärr åkte hon ut ganska raskt, men känns som alla runt om mig gör TV?

Månadens podd
Det är valtider, inte för att det riktigt ändrar min konsumtion av politikpoddar som ligger stadigt rätt högt, men lyssnat med extra stor behållning på Älskade politik. Det är DN som producerar den och jag tycker Annie Reuterskiöld och Tomas Ramberg bägge är toppenduktig och ger den där extra informationen för oss som är lite nördigt intresserade men utan att det blir allldelss för flamsigt eller ofokuserat. Ramberg är ju gammal kung, och tycker det är spännande att han bytte SR mot DN.

Och nu MAJ. Otroligt. Min brors bröllop. Förhoppningsvis fira att jag är kardiolog. Resa till Danmark med mitt tjejgäng från plugget. Det känns så mycket i min kropp just nu.

Goodbye to Berlin av Christopher Isherwood

Har ni hört talas om den här boken, Goodbye to Berlin av Christopher Isherwood? Tydligen en klassiker som gått mig förbi. I samma anda som Hemingway beskriver Isherwood ett dekadent Europa mellan krig, med sig själv som förklädd huvudkaraktär.

Vi läste den här i bokklubben på Soho House som Jessika Gedin leder. Jag tog mig an den med stor lust, allt som är Hemingway-esque brukar jag vara nyfiken på. I den här boken följer man Isherwood som bor i Berlin pre-krigstiden inför andra världskriget. Egentligen är det här noveller som knyts samman genom huvudpersonen, som heter Isherwood så autofiktion på hög nivå här, och vi träffar på en Sally Bowles som är en brittisk ung kvinna som lever ut i Berlins puls, men vi träffar också på fattiga tyska Otto som följer med Isherwood och hans bekant på sommarsemester.

I boken finns det mycket sagt mellan raderna. Isherwood har många vänner som är kvinnor men det är oklart för mig till en början varför det aldrig blir något mer, han lyckas inte nå ända fram till kärleken. Vi får också träffa på karaktärer som är judar åren innan kriget bryter ut och den ganska raska upptrappningen av hot och våld.

Boken ruskade inte om mig? Jag kände att jag läste den i all evighet och jag förstår egentligen inte varför det blev så. Den är bra skriven som i att det är enkelt att ta sig an orden och sidorna, historien är dekadent och intressant, men ändå. Säkert handlar det främst om mig och inte boken. Samtidigt förstod jag inte att det var självständiga noveller, kanske bidrar detta till att jag inte fångades in i en historia eftersom det faktiskt inte fanns en.

Det som jag förstod först efter jag var klar med boken är att Isherwood nog är gay. Om man läste denna bok i sin tid är detta tydligt mellan raderna och även för biblioteket där jag lånade boken, då de hade markerat boken som queer. Men ändå förstod jag inte att detta var något som förmedlades mer än att jag funderade på hans vänskaper. Annars slås jag också av att Sally Bowles, en av kvinnorna som porträtteras, enkelt verkar gå i säng med man efter man och gladeligen berättar om detta för Isherwood som ändå verkar bli något avundsjuk. Dessutom trodde jag att den tiden var mer konservativ men kanske förmedlas något även här som går mig förbi.

Om man är sugen på att läsa om slutet av det glada tjugotalet och se hur världen blir mörk runtom på 30-talet men i en dekadent miljö, då rekommenderar jag ändå denna titel. Annars kan jag rekommendera miljöerna jag läste boken i; Pom & Flora, Krümel, bageri på Djurgården… Njöt av våren bit för bit.

Listan om mars, 2026

Tycker det är väldigt mysigt att få sammanfatta månaden såhär. Se tillbaka och reflektera lite över främst fina stunder men också känslan i stort. Det är något jag också uppskattar med att få skriva den här bloggen, att mycket av livet finns sparat i små mappar. Mars var allt och inget för mig. Vissa dagar väldigt glad, längtandes till våren, pirr i kroppen. Andra dagar stor oro. Oro över Iran, framtiden och var allt är på väg. Det är så stora känslor att härbärgera, men mitt i allt det där pågår det vanliga livet.

Månadens bok
Det känns som jag ägnat hela mars åt att läsa Goodbye to Berlin av Isherwood. Varför det tar mig en evighetstid förstår jag inte, den är enkel att läsa men det är som att jag ändå aldrig blir kvar. Jag har varvat med lite dikter av Rilke om kvällarna också. Goodbye to Berlin läser jag förresten med Soho House-bokklubben som Jessika Gedin håller i. Får se om den dyker upp i Babel med!

Månadens ord
Pist. För att skidor är livet men också för att jag funderat på ordets ursprung? Det kommer inte naturligt för mig att förstå vad moderordet är egentligen? Vi var och åkte en vecka i Alpe d’Huez och gick på Tomorrowland, så pist har också varit välanvänt.

Månadens mat
Den här månaden blev det en hel del olika pasta av oklara skäl, men också flera rätter med svenska gråärtor. En något underskattad gröda i hemmakök! Sen har jag under mars månad köpt tjugo kilo apelsiner totalt. Jag önskar jag skojade men ibland blir det sådär för mig när jag snöar in på något.

Månadens vin
Min bror anordnade en vinprovning med italienska viner från det distrikt han och hans fästmö ska gifta sig i. På den provningen drack jag ett väldigt gott rött vin, Brancaia. Tänk er lite körsbär, vanilj, tobak i en välbalanserad sipp. Det var förresten inte alls så Systembolaget beskrev smakerna ser jag nu, men så tyckte jag det smakade… Ni får ta mina smakbeskrivningar för vad de är helt enkelt.

Månadens te
Fortsätter med att sippa mycket jasminte. En så delikat smak, om man brygger det varsamt det vill säga. Känns vårigt och lyxigt!

Månadens skönhet
Jag vill skifta över till mineral-spf i ansiktet. Det går att ha en lång diskussion om detta och jag är inte säker på min sak, men ska prova ett tag iallafall. Nu har jag beställt hem två olika från Skin1001, får återkomma med utvärdering efter jag använt upp mina andra tuber.

Månadens bad
Det blev en vecka i Alpe d’Huez i år igen för mig och D. Lägenheten vi hyrde ihop med våra vänner hade en relaxavdelning på bottenvåningen med jacuzzi. Att få slappa i den efter en dags skidåkning var magi!

Månadens skrivande
Den här månaden redigerade jag klart ett gammalt manus jag burit med mig länge. Det känns vemodigt på ett sätt, att släppa taget och inte pågå sida vid sida med projektet. Å andra sidan är jag inte heller riktigt nöjd och jag tror det är dags för mig att våga skriva nytt. I övrigt har jag publicerat ett nyhetsbrev om idrottskardiologi för den intresserade.

Månadens låt
Just nu lyssnar jag bara på olika låtar från Tomorrowland, festivalen som var i Alpe d’Huez. Att få dansa till till elektronisk musik och ha hela alpmassiven framför sig är en frihetskänsla lik ingen annan. En låt som ger mig vårpirr är 2 Times.

Månadens kultur
Äntligen fick jag gå på utställningen Nordbor. Jag och min vän Antonia botaniserade i de olika erorna med stor fascination. Nordbor går igenom folket som bott i Norden sedan 1500-talet till idag. Vi hann inte så långt och kommer behöva gå tillbaka för nya besök i framtiden, men kan starkt rekommendera ett (eller flera) besök.

Månadens bokcitat

Något som är positivt med att jag dragit med mig Goodbye to Berlin överallt är att jag åtminstone tagit mig tiden att fotografera citat. Den här boken är skriven på 1930-talet och jag fascinerades ändå av att diskussionen kring gränssättandet runt det manliga geniet fanns redan då.

Månadens TV
Love is Blind, den tredje svenska säsongen, såklart! Jag ville skriva små reflektioner och sammanfattningar längs säsongen, som Gabriella Skog gjorde om Gift vid första ögonkastet men så visade sig en kompis till mig vara med och det kändes plötsligt konstigt att skriva om avsnitten. Är dock, efter denna sjukt kaosiga säsong, nöjd med att meddela att Ibbe är min kompis. Okej snabb skvallrig sammanfattning:
Ludwig & Camilla: hon är inte attraherad och han må kräva mycket fysiskt väldigt snabbt, men det jag tror han känner av är att hon inte dras till honom och det är egentligen därför han fastnar i att kräva intimitet dag 2.
Daniel & Johanna: jag tycker hans beteende är riktigt obehagligt faktiskt. Tycker inte någon ska vara med honom innan han hunnit jobba på sig själv och fått lite självinsikt.
Lars-Erik & Ronja: tycker inte dessa två var en särskilt bra match och jag tycker inte hon är respektfull gentemot att han är religiös. Det var ingen nyhet med hans övertygelser. Menar inte att hon måste dela hans värderingar men man måste vara respektfull mot hans tankar, även om man inte ser likadant på saken. Iallafall om man valt att förlova sig och vetat om premisserna.
Aron & Angelica: medan han växer på en genom säsongen, mogen och artikulerad när det gäller känslor, så har jag inget hopp om Angelica redan från början. Jag tänker att hon vill bli känd och verkar vara 19 år i sitt känsloliv, vilket märks av tidigt men blir obeskrivligt tydligt ju längre säsongen går.
Ibbe & Aniela: stabila och vettiga hela säsongen. Självklart är jag bias, men jag tror detta är en uppfattning som gemene man också har.

Månadens podd
Jag har sparat massa avsnitt från Språket, en podd på P1 som utforskar olika delar av svenska språket helt enkelt. Senaste avsnittet handlar om påskkäringar, skrock och häxor exempelvis.

Ja hörni. Livet dundrar in i april nu, och jag hinner knappt med. Till helgen är det påsk, vilket jag ser fram emot! Vi ska vara i Skåne och njuta av havet. Dessutom fyller jag år på påskdagen, så det bör ju firas på något vis. Egentligen gillar jag att fira stort men det hinns inte i år, får bli en mindre middag av något slag. Annars kommer april avslutas med en resa till Italien, då min bror gifter sig där. Blir nervös av bara tanken!

Jag hoppas kunna njuta och ta det lite lugnt mitt emellan allt som sker här i månaden. Läsa Lina Wolff med bokklubben, dricka te om kvällarna, njuta av vårsolen och känna mig skör som jag brukar här i april.

Vardagsoverload med Niels Fredrik Dahl, Liljevalchs vårsalong och bokklubb

Jag ska absolut sluta tjata om mitt revben snart, för det börjar bli bättre ganska snabbt nu. Men det gjorde att jag i två veckor sköt på alla sociala aktiviteter och plötsligt kom andra veckan i februari med aktiviteter varenda vardag. Följ med, det var kul!

MÅNDAG

De som orkade igenom min återblick på 2016 vet kanske att jag gillar att dra upp Berlin av och till. Jag gjorde utbyte med min vän Harald där, samtidigt som vår vän Karin var i Heidelberg. Sedan vår germanska period ses vi på Bierabend med jämna mellanrum, nästan alltid på Bierhaus, men denna gång blev det Xiang Yue. För några veckor sedan var jag på samma mysiga ställe men med en annan konstellation, matbeställningen blev dock identisk, deras aubergine, sichuankyckling, biangbiang-nudlar och gurka till förrätt. Ska prova något nytt nästa gång! De har ett fat med bao-ish som ser magiskt ut exempelvis.

TISDAG

I år hade jag tänkt läsa om The Sun also rises av Hemingway, för jag klassar det som en favoritbok trots att jag bara läst den en gång. Passande nog blev den vald som bokklubbsbok i Soho House-klubben. Diskussionerna blev lite avslagna för en gång skull, kanske för att 90% av klubben älskade den. Det finns ett avsnitt när de diskuterar den på Babel, det är ju Jessika som leder både Babel och denna lilla bokklubb, som jag ska spana på.

ONSDAG

En av bokklubbsmedlemmarna från min andra boklubb heter Simon. Vi gick till Soyokafe som jag aldrig hört om men som var nominerad till Gulddraken 2019 tydligen! Simon och jag delar matintresse förutom bokintresse. Jag fick prova takoyaki för första gången, en slags bläckfiskboll garnerad med bonitoflakes. ”Har du provat bonitoflakes?” Undrade Simon. ”Kanske, jag tror det?” Svarade jag. ”Du borde komma ihåg det i sådant fall, flingorna rör på sig”. Detta var så otroligt gott!

Jag provade deras miso ramen, jättegod buljong som inte var överdrivet misostinn utan man fick mycket smak av den underliggande buljongen också. Simon tog katsu curry, så märklig men god rätt. Friterad kyckling med en currysås lik en indiskdoftande curry.

Gullig lapp vid kassan.

Märta och belåtna vallfärdade vi vidare mot Sergels torg.

Niels Fredrik Dahl intervjuades av Kristina Sandberg. Han var så sympatisk och älskvärd, likaså Sandberg och dynamiken var väldigt fin. Fick Fars Rygg signerad, hade egentligen glömt den hemma men D kom och levererade boken så jag kunde få min signatur.

TORSDAG

Skyddade hem efter jobbet för att byta om till något fint men så orkade jag verkligen inte? Energin är så låg just nu. Satte på mig läppglans och sen dundrade jag vidare till kvällens aktivitet.

Invigning av Liljevalchs vårsalong! Tyvärr hade jag bara en plats, så gick dit lite själv men anammade känslan fort.

Ändå dekadent att få dricka bubbel och äta chokladpraliner medan man ser på konst, alldeles själv.

Brukar försöka gå på Vårsalongen, så det kändes kul att få se den redan från invigning.

Mycket blandad konst och för min del, som inte är alldeles för bevandrad, mycket jag absolut inte förstår. Det här var fint dock.

Favoriten var denna dock, glaskonstverk av Jessica Westerberg som jag råkar känna dock, men jag tycker genuint att denna var finast och gav mest pirr. Råkade springa på henne också och fick ge en grattiskram!

Rummet där hennes konstverk hängde var generellt det finaste rummet, lite aquatisk och eterisk känsla. Tyckte om denna fina också.

Annars måste jag erkänna: känner mig lite som kejsarens nya kläder, eller förstår alla hur konsten på Vårsalongen blir vald? Tyckte ändå det var bättre kurerat i år men har ett behov av att diskutera detta med någon. Jag håller med om att konst gärna ska få skapa diskussion och tankar, men jag har också ett behov av att ögat tillfredsställs. Att det är vackert eller imponerande hantverk. I Sverige tycker jag så stor del av konsten, här inkluderar jag även böcker, gärna skildrar och premierar det fula?
Nåväl. Det var den veckan. Den här veckan gör jag ingenting om kvällarna istället, jag är fortfarande trött ärligt talat och har massa forskning och andra projekt som tar upp min kvällstid. Det är mysigt på sitt sätt, det med.

Mina senaste reservationer på biblioteket

Jag älskar bibliotek och minns nog alla bibliotek som jag använt genom åren. Lunds stadsbibliotek är självklart det som satt störst avtryck. När det var sommarlov älskade jag att strosa bland hyllorna, dra ut bokryggar och läsa baksidetext. Jag slukade allt, till och med stora pärmar med språkböcker och kasettband för att lära mig uttal, ”John and Sue travelled to Brighton on a holiday”. Stark dramaturgi i dessa gamla språkkurser… Numer är mitt närmsta bibliotek på Fältöversten i Stockholm. Eller egentligen bor jag närmare Kungliga biblioteket men inga moderna böcker finns att låna där. På Fältöversten har de nyligen renoverat och jag tycker lokalerna faktiskt är fina i sin modernitet trots allt. Ibland reserverar jag böcker och plötsligt dyker det upp ett sms om att komma och låna. Som små överraskningar i vardagen! Det är min vän Irma som tipsade om det, att köa på, även om det är hundratals före, för plötsligt kommer ett sms och det är dags att läsa. Jag var precis inne och reserverade en bok, och tänkte dela med mig av mina senaste titlar som köats. Alla bilder är från förlagens egna nedladdningsbara sidor, men stolekarna blev lite knasiga… Ni får hålla till godo!

Kammakargatan av Therese Boman
En av mina favoritförfattare än Hemingway och för några år sedan läste jag boken Den sista sommaren av Gianfranco Calligarich som gav mig samma ljuva känsla. Sandra Beijer beskrev på sin blogg att dessa böcker är som vykort från en specifik händelse eller tid, och skrev att Kammakargatan är en liknande slags berättelse. Ni kanske anar att mina förväntningar är alldeles för höga… Jag har läst Bomans bok Andromeda som jag tyckte om men ville ha ännu mer kvalitet av. Sen är jag extra spänd på att läsa då min vän Julia tyckte stilen och beskrivningarna om Stockholm hade kunnat vara något jag fått ur mig, den största komplimang jag fått kanske. Köplats undrar ni? 231.

Liken vi begravde av Lina Wolff
Jag har läst två titlar av Wolff, båda hyllade och båda lämnande mig med en känsla av att inte förstå vad som gör att andra älskade dem. Var därför inte så sugen på hennes nya titel tills två personer tipsade om just den, och jag nu känner mig nyfiken på om detta är hennes bok som får mig att bli ett fan. Boken utspelar sig faktiskt i Skåne, där man följer två systrar som växer upp som fosterbarn. Förutom Skåne som tema, något jag ju troligtvis kommer uppskatta, så är jag ändå nyfiken pga Wolffs egna väsen. Lyssnade på en podd där hon beskrev sin översättningsarbete av boken Hundra år av ensamhet och hennes angreppsätt var otroligt. Det är bara 638 personer före mig i kön.

Silke av Alessandro Baricco
Julia tipsade om boken Silke inne hos sig, och jag blev genast intresserad. Hon beskriver boken där språket är njutningen, med en lätt och luftig känsla. Korta klassiker är precis vad jag önskar att variera min läsning med, och ett språk som tilltalar är allt jag kan önska mig mörka vinterkvällar. Den här når mig nog snart, jag har köplats 1.

Body double av Hanna Johansson
En av Ds vänner, Emma, brukar vara himla fin med att tipsa mig om titlar hon läst och gillat. Body double var en av dessa tips och även Julia som jag nämnde ovan samt DNs sammanställning av boktips från 2025 nämnde denna titel, och även Ulrika tipsade via kommentarerna, så jag köar ivrigt på biblioteket. Och vet ni, det verkar vara min tur för vilken dag som helst när jag skriver detta, för den hanteras av ett bibliotek i detta nu.

Air av Christian Kracht
Okej jag verkar ha säkrat hela vårens läsning där inne på bibliotekets hemsida inser jag, för dessa böcker ska ju varieras med bokklubbarnas val också så det kanske var lite att ta i. Men när jag läste massor av årssammanfattningar om folks läsning från utgivna titlar 2025, då återkom Air gång på gång med beskrivningar som mästerverk och obeskrivlig. Kunde jag göra något annat än sätta mig i kö? Icke. Köplats: 388.

Nu väntar jag spänt på mina presenter från biblioteket!

Mina lästa böcker 2025 del 3

Sista delen av den här bokkavalkaden! Del 1 hittar du här, och del 2 här. Nu är vi inne på hösten, då min läsning kom igång ifrämst i slutet av hösten när jag började pendla.

Det var inga favoriter för livet i denna del av läsåret men ändå en del titlar som var trevliga att ta del av. De här böckerna har jag mestadels inte hunnit recensera faktiskt! Men kommer lägga in deras länkar efterhand. Stjärnmarkerad = bokklubbsbok. Let’s go!

Patronyme av Vanessa Springora ☆
En bok jag läste direkt efter Fars rygg och som delar många likheter. Springora skrev en debutbok om sin tonår när hon var ”tillsammans” men en mycket äldre manlig fransk författare. Den här boken utforskar Springoras pappa, en mycket märklig man som hon aldrig förstått och försöker kartlägga efter hans död med hjälp av fotografier och sitt efternamn. Liksom Fars rygg kretsar boken i sin tur mycket om hennes farfar och hans potentiella inverkan på pappans galenskap. Rekommenderar även om de flesta i min bokklubb tyckte den var ofärdig och inte så läsvärd.

Friläge av Yrsa Keysendal
Yrsa är en skicklig författare och generellt väldigt kunnig inom skrivande är min uppfattning efter att få ha haft henne både som lektör och kursledare. Det var så spännande att läsa hennes bok av det skälet! Men väldigt svårt att recensera av samma skäl.

Stargate: En julberättelse av Ingvild H. Rishøi
En modern Dickens kanske man kan kalla den här julberättelsen? Rishøi berättar med sin alldeles egna sagostil om två flickor som växer upp med en alkoholiserad pappa. De försöker få till en jul hemma ändå, och vi följer deras väg. Vackert berättat om mörka teman, men ändå är inte boken rakt igenom dyster utan ljuset spirar.

Vinternoveller av Ingvild H. Rishøi
Lite på samma tema skildrar Rishøi vardagstragik och realism med en varm sagoton. Stargate var bättre men denna var också bra. Är sugen på att läsa mer av henne!

Senseis portfölj av Hiromi Kawakami
En bok jag vann i julklappsspelet vi hade med bokklubben! Varit nyfiken på den länge och den uppfyllde mina förväntningar. Japansk i stilen – en stillsam vänskap och annorlunda kärlek som växer fram mellan intag av olika japanska rätter jag iallafall aldrig hört talas om. Rekommenderar varmt!

Hålla andan av Flora Wiström
Jag gick skrivkurs med Yrsa & Flora i september som sagt, och köpte då denna av Flora. Melankolisk, mörk och smutsig om att vara tonåring och allt som man kan kämpa med då. Jag är inte rätt publik för boken känner jag, men Floras stil känns igen.

All Fours av Miranda July
En av 2025s stora snackisar! Det var väldigt kul att ta del av den här boken för att förstå vad alla pratar om där ute i etern. Jag förstod den inte alls dock. Visst är det på tiden att en bok om en kvinna i vanliga medelåldern får ta plats men jag kände att den inte har igenkänning i en svensk kontext riktigt? För mig blev den mest vulgär och påfrestande att läsa.

Det var alla böcker jag läste 2025! Har ni någon favorit från 2025 jag ska ta med mig i tipslistan?

Januari i en lista, 2026

Januari, som många känner är världens längsta månad och på ett sätt håller jag med? Det måste nästan vara något med kosmiska och vårt förhållande till solen, att det är längre tid? Inte mig emot dock, mer tid vill man alltid ha.

Månadens bok
Läste faktiskt fyra hela böcker den här månaden? Otippat. Bland annat läste jag Stjärnans Ögonblick av Clarice Lispector. Jag tyckte om språket, de oväntade ordvalen som verkar vara just hennes sätt att skriva på och därför är hon säkert svåröversatt. Det finns ett avsnitt på P1 Klassikern om boken som jag tänkte lyssna på. Av de andra böckerna var två stycken för bokklubbarna: The Widow av Grisham och Flesh av Szalay. Läste också The Evin Prison Bakers Club: Surviving Irans most notorious Prison.

Månadens ord
Bärighet, och inte som i smak utan som i isens bärighet. Jag och D försöker bli långfärdsskridskoåkare och gick med i SSSK, en skridskoklubb här i Stockholm, nu i januari.

Månadens mat
Jag har utforskat en del olika kök genom matlagningen men tänkt på att jag inte riktigt behärskar det persiska köket trots min bakgrund. Jag lagade därför en av mina favoriträtter, Ash, nyligen. En örtig bönsoppa med salta nudlar. Ärligt talat blev den exakt som jag ville ha den? Så nöjd. Annars fick jag äntligen prova Xiang Yue, en sichuansk restaurang.

Månadens vin
Har knappt druckit något vin den här månaden. Var på restaurangen Farang när jag gick en kurs, och vinet där var gott men det är också allt jag minns i vinväg. Drack något rött när vi åt fondue i en kåta i Sötten också, men ja, det var nog inte mer spännande än såhär i januari.

Månadens te
I mina gömmor hittades en påse med NKs påskte som var oöppnad, så det blev månadens mission att dricka upp. Det var gott, ett svart te med mango, citron och ros. Om man slog i lite mjölk blev smaken orimligt likt sådant där sött mjölkigt thaite? Vi var i Thailand förra januari, jag och D, så det blev en ljuv doft av den tiden.

Månadens skönhet
Lite sen på bollen köpte jag Cliniques Almost lipstick i färgen Black Honey, färgen som ska vara ultimat men som jag varit skeptisk mot eftersom jag blir det när något blir sådär grovt hypeat. Om det var förförra året som den hade sin absoluta hype på sociala medier? Dock var färgen perfekt… Naturligt bärig och skir nog för att kännas mjuk men ändå tillräckligt med färg för att det ska ge något.

Månadens bad
När jag och D var i Skåne blev det ett besök på Skanörs kallbadhus. Jag badade i isande kalla vågor.

Månadens skrivande
Det går så sjukt trögt för mitt skrivande. Jag är med i Ulrikas skrivgrupp men har inte lyckats vara med på någon träff än, men jag hoppas det ska bli räddningen för skrivgnistan. Dock är en av mina forskningsartiklar äntligen publicerade, det är ju också ett slags skrivande om än något helt annat.

Månadens låt
Baraye av Shervin Hajipour. En låt om varför folk går ut och protesterar på Irans gator, som rör min själ varje gång jag lyssnar på den. Han gjorde den under Women Life Freedom-protesterna men texten beskriver precis vad som rör sig i själen och förtrycks av regimen. Om någon är intresserad, kan man läsa det här blogginlägget. Andra halvan av inlägget beskriver rad för rad textens innebörd. Mitt hjärta brister av hur han fångar det Iran jag känner.

Månadens kultur
Den här månaden blev det besök på Falsterbos fotomuseum. Jag tycker verkligen det är toppen, om ni har vägarna förbi någon gång rekommenderas ett besök. De lockar till sig giganter inom fotografi och med lokalens plats precis vid havet och sanddynorna, blir det hela en särskild upplevelse.

Månadens bokcitat
Jag har inget denna månad. Jag har varit för splittrad i tanken för att kunna ta till mig vackra meningar, tyvärr.

Månadens TV
Jag har börjat titta på Culinary Class Wars! Om man är matintresserad är det många aspekter som gör det sevärt: dels är det otroligt välrenommerade och duktiga deltagare. Sen används en hel del råvaror som inte alls är välbekanta för någon som lagar mycket mat i Europa, och att programmet tar sig tid att utveckla hur saker lagas och hur kockarna tänker bakom deras kreation, ja det blir väldigt lustfyllt. Tycker nästan det räknas som slow-TV i jämförelse med många andra matprogram. Kanske känns det också så för att man inte kan scrolla och joxa samtidigt, utan man måste titta och läsa undertexter för att förstå eftersom allt är på koreanska. Jennie Walldén är med och tävlar! Men jag har inte nått något avsnitt där hon är med än.

Månadens podd
Som kanske tidigare känt är SRs poddar det som konsumeras mest på min poddapp, men jag tror inte jag valt Klassikern någon gång som nämndes här ovan? Det är P1 som producerar korta avsnitt om ett modernt klassiskt verk.

Det var svårare än vanligt för mig att skriva den här listan. I vanliga fall brukar det vara en välkommen stund av reflektion kring månaden och av att knyta ihop säcken på något vis. Men det som dominerat mina tankar mest, har varit protesterna i Iran och den totala massakern av oskyldiga människor som skett. Samtidigt är ju människan och livet sådär – man kan distraheras. Jag har distraherats av mitt jobb, mina böcker, av D:s kärlek, av skidor och vintersport men så fort det är mellanrum i aktiviteter så övermannar tankarna på alla oskyldiga liv, liv som liknar ditt och mitt liv, av alla fängslade, skadade, som torteras och avrättas. Det blir som parallella liv, ett liv som är mitt vanliga liv, ett jag uppskattar och tycker om att få skriva om här. Sen det inre livet, som är mer sargat och upprört.

Jag hoppas på ett ljust februari.