En helg på Gotland

För någon helg sedan var jag på Gotland. Denna ö, denna ö. För mig helt obekant fram tills 2017 då jag besökte öjn för första gången under Almedalen. Sen jag har återvänt genom åren, mycket för att min vän Emma bor och numer verkar där i form av att hon driver den drömmiga vinbaren Lilla Huset. Vi överraskade henne en helg och bodde i ett supervackert hus i Tofta.

Det är så pirrigt att överraska någon! Huset fylldes med ballonger, små dekorationer och framförallt av hennes vänner. Tofta är fint, jag varit där en del med just Emma och det påminner mig faktiskt en del om Ljunghusen. Det är den pudrigt vita sanden och det långgrunda som gör sig påmint. Naturen nära sand är alltid liknande varandra också; tallar som samsas med nyponrosor. Nu under långsäsong tror jag Tofta gör sig extra bra för vi träffade knappt en kotte under helgen, vilket jag misstänker inte är fallet i mitten av juli direkt.

Tänkte stå över att beskriva möhippan i alltför stora detaljer men låt oss säga att fredagen lämnade sina spår i form av ett ganska sargat gäng lördag morgon. Vi hade bokat en yogastudio där Emma brukar vara lärare ibland. Hon fick som uppdrag att ta oss igenom olika yin-positioner och det var magiskt. Något extra fint när det är ens väns röst som tar en igenom positionerna. Efter utsträckta och mjuka leder framkallats, tog vi oss till Själsö bageri för en macklunch innan det blev dags för bad. Oftast när det ska badas är jag taggad, det känns som en liten utmaning om vädret är grått och vattnet isande kallt men just därför får man så mycket belöning efter. Den här dagen däremot, Jesus, den gråa hamnen och snålblåsten skrämde mig men Emma var peppad så jag plumsade i kort efter henne. Efter lite hackande av tänder och påklädning kände jag den välbekanta värmen sprida sig i kroppen igen. Klyschigt men sant att man aldrig ångrar ett bad?

Kvällen var fin och förflöt i Emma-anda. Vi lagade massa smårätter och quizade om Emma och Petters liv. Om det inte framgått var detta alltså en möhippa. Har fortfarande svårt för ordet? Nåväl. Det var så mysigt att umgås i grupp en hel helg och på söndagsmorgonen stekte vi pannkakor och åt mot den varma husväggen.

Det blev bad igen, nu i Tofta och med större glädje från min sida ändå. Solen sken, vi hittade en vindstilla grop att sträcka ut oss i och jag kände mig len inombords. Hejdå Gotland, vi ses senast till bröllopet igen!