En tur på Bjäre: Båstadtennis, Salthallarna och Blå Hallen

Skåne har så mycket att erbjuda, och jag säger inte det bara för att jag är exilskåning. Vi håller till så mest sydväst man bara kan i Skåne och mest nordväst finns istället Bjäre, ett område som inte är så likt resten av Skåne. Här finns bergigare stämningar (i jämförelse iallafall) och ett annat slags landskap.

Och här finns Båstad, som årligen har en känd tennisturnering som jag besökt nästan varje sommar sedan senare tonåren. Genom åren har det varit olika mycket fokus på tennis och pandemin gav en rejäl törn men min vän Rex och jag försöker hålla i vår tradition.

Vi gick och såg kvartsfinalerna ihop med våra bättre hälfter och insöp tennisstämningen. Jag googlade kläder som passar till tennistittande för visst anade man en viss klädkod där i publiken. Linnéplagg och hatt tror jag på! Man blir väldigt varm som publik när solen steker på läktaren.

Efter att ha sett tre matcher, den sista blev tyvärr inställd pga skada, så begav vi oss hem till Rex och Fannys sommarhus.

Bubbel jatack!

Jag hängde lite med V, deras dotter. Det är en fin känsla från i sommar, hur kompisars barn har hängt i ens famn. Det kommer en tid snart när de är för blyga för att rusa fram, för jag träffar ju särskilt mina Skånevänners barn alltför sällan men just nu är de frikostiga med sin kärlek. Vi blev bjudna på god mat och otroliga drinkar, somnade gott till ljudet av regn på fönsterrutorna.

På vägen hem till vår del av Skåne bestämde vi oss för att göra en utflykt till Höganäs, jag minns inte senast jag var där. Vi började med ett stopp på Salthallarna, ett hipstermecka som vuxit fram skulle jag vilja påstå! Dels fanns det Höganäskeramik, hela Bjäre är fullt av keramiker och gamla makerier som Mölle exempelvis, men Salthallarna var fullt av annat med.

Exempelvis en vintagebutik men också en ganska stor butik lik 6/5/4, alltså typ surfkläder och vanlifegrejer.

I anslutning till Salthallarna finns också Garage, ett känt väldigt Amerika-inspirerat burgarställe.

Där serverades deras egna öl som är bryggd på byggeriet som också ligger i Salthallarna.

D fick den stora öl-äran, jag smakade bara pga någon behövde ratta bilen.

Vi gick faktiskt in till bryggeriet sen och kikade. Ett väldigt lättillgängligt ställe!

De har gårdsförsäljning med. Känns extremt svenskt att man måste fråga om en lektion, vara där minst trettio minuter och att man måste ta emot lappar från Folkhälsomyndigheten angående alkoholens skada för att få handla. Så är ju lagarna och att man ens kan handla är ju nytt, så inte är det ett klagomål från min sida, bara ett konstaterande.

Det pågick en LP-festival samtidigt. Kändes så otroligt trevligt när folk gick runt med sin öl från bryggeriet och sippade medan de kollade skivor. Blev lite sugen på en spelare, kanske inspirerad av att ha sett Elsas spelare på Gotland.

Vår sista anhalt i Salthallarna blev ett kafferosteri. Dels hade de en otroligt trevlig butik med massa smått och gott att handla, dels smakade deras kaffe gudomligt. Glassen såg också fin ut men efter burgarna på Garage orkade vi inte prova. Köpte med mig bönor som de malde, blev en present till min vän Anna som vi besökte veckan efter.

Egentligen var inte Salthallarna varför vi valde Höganäs utan vi hade fått tips om Blå Hallen från gänget på Bjäre.

Där hänger konst som jag uppskattade.

Motiv från Bjäre. Jag har för övrigt börjat stå sådär, som en gubbe?

Men just en här helgen var det en stor slags konstmarknad får man kalla det. Fler utställare av hantverk, konstverk och diverse. Möbler, tavlor, nischparfymerier.

Vi gick runt och dreglade.

Titta så fina! Vi ska ju backpacka så köpa möbler är inte på agendan men i framtiden?

Köpte dock rökelsepinnar från ett japanskt märke. De hade flera doftsaker jag vill ha hemma i framtiden, det fanns rumsspray men framförallt en slags doftsten som jag verkligen vill ha någon gång. Vi fick också med oss olivolja från Portugal smaksatt med tryffel, en bra present när man går på middag eller blir bjuden på något annat kul.

Efter denna utsvävelse åkte vi till Vikens tomater pga jag älskar ju tomater och några av de bästa svenskodlade finns här. Tyvärr var det stängt så det får sparas till nästa sommar, visste faktiskt inte att det också fanns ett litet tomatcafé där. Blir perfekt utflyktsmål sommaren 2027 (får man ens skriva så?).

Juli i en lista, 2026

Sommarens somrigaste månad. När jag var yngre tog jag oftast semester med start där i skiftet juli/augusti, för det var ju så om man var underläkare och utan barn, det går inte att ta semester mitt i det mest eftertraktade perioden då. Jag kunde känna en sådan stress av att alla bloggar och instavänner började snacka om hur sommaren snart är slut och att de längtar till stan när jag precis skulle komma iväg på ledighet själv. Det här är kanske första gången som vuxen som jag är ledig precis när alla andra är lediga, och det har känts av på flera sätt. Så mycket mer folk på alla somriga orter och så mycket mer upptagna vänner. Att komma till Skåne i augusti har varit ett genidrag tidigare inser jag, för då är mina Skånevänner tillbaka från sina semestrar och kan träffa mig. Men det har varit skönt också, skönt att vaggas in i semestertänket som alla runt om en har haft samtidigt, det är lättare att slappna av. Låta en dag förgås utan produktion, läsa hela tiden, gå runt och skrota med D en hel dag.

Månadens bok
Det har varit en läsningens månad, där jag blev klar med Kära faster av Valerie Perrin (som påbörjades i slutet av maj dock), Supper Club av Lara Williams, Drömräkning av Chimamanda Ngozi Adichie och Män och kvinnor av Lena Andersson. De tre sistnämnda är titlar jag velat läsa ganska länge, och Män och kvinnor är den som levde upp mest kanske. Tycker den är lik Anderssons En studie i mänskligt beteende, ett korrekt och kanske lätt föråldrat språk som krasst beskriver vår nutid utan att spara på det cyniska. Annars är jag ett stort fan av CNA men detta var inte hennes starkaste titel.

Månadens ord
Roman. Jag följer både Flora och Ulrikas bloggar, och bägge har boksläpp här i dagarna. Känns som mitt flöde surrar av ordet roman, bok, skrivande. Otroligt härligt att få låta boklivet surra runt en, även om jag blir något självmedveten om mitt egna skrivande och den frukt som ej bärs så att säga.

Månadens mat
Vi har köpt en muurikka att ha här i Skåne! Vi gjorde köttfärssås som första rätt, men jag är rätt taggad på att experimentera. Kan man göra en god risotto i en muurikka-panna? Har ni förslag? Måste förresten nämna Västkusten i samma veva. Vi åt månadens godaste måltid när vi hälsade på där, hos min vän Anna och hennes kille som välkomnade oss till hennes familjs sommarhus med drösar av färska räkor och havskräftor.

Månadens vin
Att dricka kallt vitt vin, glaset immar, en isbit läggs i… Ja men det är kanske såhär jag njuter av ett vin mest helt enkelt och så även denna månad? Igår drack vi Albariño, en förr lite underskattad spansk-portugisiskt vindruvesort som nu börjar riktigt ta sig i popularitet. Något vintips har jag dock ej att komma med.

Månadens te 
Iste. Jag har nämligen bryggt eget på löpande band, inte för att jag själv egentligen gillar det men D är ett stort fan och det är enkelt att göra eget kallbryggt. Blir så nöjd när han belåtet häller upp ett glas. Människans natur, den är enkel att genomskåda, att få rå om andra med mat och dryck gör att jag känner mig nöjd med mig själv.

Månadens skönhet
Jag är en så kallad blekis. Är alltid olika nyanser av väldigt ljus, förutom mina ben som kan bli bruna vilket jag är djupt tacksam över. Trots att det råder ett mode just nu att man inte ska bränna sig å ena sidan, premierar vi ju fortfarande en solkysst pigg look. Jag har därför köpt min första BUS-produkt, en spray för ansiktet från Rebecca Stella. Jag vågar inte spraya mig själv brun men lite bara, så jag kommer ur känslan av att jag är så blek att folk tror något är fel.

Månadens bad 
Det finns två favoritbad från denna månad. Det ena var ett bad i en mörk liten sjö, där åskan valde att dundra precis när jag och D klev i. Det andra badet var från Ljunghusen, när jag klev ner till stranden en morgon och absolut inte en enda själ kunde ses. Kanske för att det blåste, kanske för att det hängde regn i luften men oavsett anledning valde jag att skippa badkläderna och den slags ultimata frihet är svårslagen.

Månadens skrivande 
Jag är med i en liten chattgrupp med några andra skrivande personer, den ger mig pepp. Men skrivandet går trögt. Jag startade två nya projekt men har kanske lagt ner båda, är så självmedveten om texternas brister och känner mig inte kapabel till att skriva något tillräckligt bra. Den eviga rundgången. Men jag ska starta en substack! Första nyhetsbrevet på söndag, tror jag, kul om man klockar in sin första följare tills dess iallafall.

Månadens kultur 
Det är sparsamt med kultur sommartid oftast för egen del men inte i år. Det blev ett besök på Blå Hallen i Höganäs exempelvis. De hade bland annat en utställning som fokuserade på måleriet som skett kring Bjäre, särskilt när friluftsmåleri slog igenom. När jag läser om dessa tider, typ på utställningar såhär, så undrar jag om det verkligen var så härligt och enkelt? Man tog in på pensionat, superade ihop och hängav sig åt konsten?
Annars har vi sett teater på Österlen! En riktigt bra uppsättning men den var slutsåld och spelades kort tid så kan inte tipsa vidare. Dock knöt den an lite till Liken vi begravde, för pjäsen var skriven av Victoria Benedictsson, eller egentligen baseras den på ettnovellutkast. I Liken vi begravde nämns Victoria Benedictsson, eftersom hon är från Hörby, och Wolff använde ett grepp där hon skildrade hennes liv parallellt med den egentliga historien i boken.

Månadens TV
Det har självklart setts en del Fotbolls-VM, svårt att påstå något annat, men annars ganska torrt på denna front förutom att jag och D klämde en säsong Solsidan några gråa dagar. Jag har inte sett det på åratal men tyckte det höll än. Den totala igenkänningen och blinkningarna åt vissa skruvade grejer i vår samtid gjorde sitt för sträckkollandet.

Månadens podd
Förutom en del sommarprat (det finns några recensioner här) har jag lyssnat på Lundströms Bokradio, jag sökte upp ett avsnitt med Chimamanda Ngozi Adichie från i höstas. Det lämnade mig med många tankar. Dels att CNA känns så intelligent och det är en fröjd att läsa hennes böcker, men att just Drömräkning inte är den bok jag tycker hon beskriver på något vis? Att den landade på ett helt annat sätt hos mig än vad hon haft som intention.
Jag lyssnade även på Expressens bokklubbspodd där de pratade om Judas av Amanda Romare. Tycker de konkluderade en bra sak; jag tror inte Judas eller hennes debut är skrivna med en djupare tanke om att lämna ett arv eller specifikt avtryck. Jag tror man ska läsa dem som krassa samtidsskildringar rakt upp och ner.

Det känns overkligt att vi stegar in i augusti. Jag åker upp och ner till Stockholm en sväng för bröllop innan jag och D ska ha våra avslutande dagar i Skåne. Och jag vill nästan inte skriva det, för jag vet att så många av mina vänner har sen semester, men en liten del av mig längtar tillbaka till stan. Mest till att hänga med de vänner man inte hunnit med under sommaren, träffa mina föräldrar och att dona inför Sydamerika. Fast det kommer nog inte dröja mer än kanske en halv dag innan jag saknar att ha havet två cykelminuter bort…