Mina lästa böcker år 2025 del 2

Dags att ta sig igenom del 2 av mina lästa böcker 2025! Del 1 hittar ni här, och om ni kikar på kategorin Böcker kan man hitta min samlade läsning från år 2024 också. Jag minns den här delen av min läsning som bladvändartiden. Det var sommar i början av den här läsningsperioden och jag kom in i den där efterlängtade transen när man ligger på en strand och slukar sida efter sida.

Det var dessa titlar jag läste mellan juli och oktober. En ganska blandad kompott, både några äldre, några nya, några engelska, några översatta och några svenska. Stjärnmarkerade betyder att vi läste i bokklubben, i någon av de två bokklubbar jag är med i för att förtydliga. Om jag skrivit en recension på bloggen är den länkad i boktiteln.

Ligan av Bremmer på en handduk i Ljunghusen

Ligan: Klarakvarterens blodsystrar av Fatima Bremmer
Den här boken var en genomtänkt present från mina vänner Iris, Julia och Louise. Jag har läst Ett jävla solsken av samma författare med stor behållning. Den boken fokuserade på journalisten Esther Blenda, medan den här boken fokuserar på ett myller av kvinnor som byggde upp och gav plats åt kvinnor inom journalistiken i 1900-talets början. En så utbildande bok, och enkel att ta sig an.

En ny gud av Kjellner, även här i Ljunghusen

En ny gud av Zara Kjellner
Ytterligare en present, på självaste födelsedagen, från min vän Mathilda. Vi läste bägge denna och diskuterade över en frukost på Pom och Flora. Kjellner skriver suggestivt och med en särskild rytm. Jag uppskattade även om jag på totalen kanske tycker boken är lite för ofullständig ändå för att bli en bok man bär med sig, men är nyfiken på hennes kommande författarskap och var hennes texter kommer hamna rent stilistiskt!

För Lydia av Sundström mot en juliblå himmel i Ljunghusen

För Lydia av Gun-Britt Sundström
En av mina favoritböcker är Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg, som handlar om Arvid och hans hopplösa kärlek till Lydia. Eller är det Lydias hopplösa kärlek till Arvid? Sundström skriver samma historia men med Lydias perspektiv och placerar de tu under 70-talet. Jag älskade detta, tycker tonen är välfångad och perspektivvridningen skapar massor av utrymme för diskussioner.

The Guest av Emma Cline
Emma Cline skrev boken Flickorna (The Girls) som jag älskade och när jag stod i Höllvikens biblioteks långa rader av böcker så drogs min blick självklart till denna. Inte lika bra – men ändå har boken någon. Huvudpersonen driver runt i ett plastigt liv i LA. Vad hon lämnat bakom sig eller vad hon tror finns framför är inte tydligt för någon, varesig mig som läsare eller för karaktären själv heller troligtvis.

The New York Trilogy av Paul Auster
Kära Auster. Jag läste Baumgartner förra året och totalt älskade, vilket också ledde väg till hans postuma författarskap. Tyvärr var inte denna bok något för mig – tre längre noveller som troligtvis ska läsas med en mer filosofisk blick än vad jag kunde uppbåda.

Kingsolver på en stenstrand i Kornatiskärgården, Kroatien

Demon Copperhead av Barbara Kingsolver ☆
En riktig tegelsten och jag ska vara ärlig, jag fasade inför att slå upp denna. En tragisk bok om missbruk och mörka livsöden var vad jag tänkte men Kingsolver är en briljant författare och lyckas skildra det desperat maktlösa med humor och ljus. Varm rekommendation!

Fars rygg av Niels Fredrik Dahl ☆
En bok som växer på mig ju mer tiden går. Hela handlingen finns sammanfattad i redan första kapitlet – författarens far var en ensam man, och författaren försöker utforska hans pappas barndom genom sparsamma fotografier. Språket är ett hantverk i sin enkelhet som lämnar mycket mellan raderna, som ändå går att förstå. Rekommenderar men med en varsam hand, kanske till någon som läser mycket?

Har ni läst några av dessa? Tyckte ni samma? Alltid nyfiken på att höra om andras läsande!

The New York Trilogy av Paul Auster

Paul Auster, vilket otroligt litterärt arv han lämnade bakom sig med sin bortgång. Jag läste honom först när han gick bort, han sista bok Baumgartner som jag skrivit om här. Kände mycket när jag läste den, både för att det fanns något djupt rörande och sorgligt i att han skrev om en man som förlorade sin älskade hustru medan han samtidigt höll på att gå bort och behövde lämna sin egen hustru. Men det var också den litterära kvaliteten, den var så hög och jag blev sugen på att läsa mer av honom. Boken efter blev 4321, också mycket bra och filosofisk i hur olika livet kan bli på grund av små val och händelser. Med dessa stora böcker i bagaget tog jag mig an The New York Trilogy.

Boken består av tre separata berättelser men som har samma tema. Huvudpersonerna iakttar någon annan som gör avvikande livsval, och ska spionera alternativt ta reda på mer om den här andra personen, och i deras jakt efter den andra personen förlorar de sig själva och sin egna integritet.

Man ska nog ha inställningen att boken är djupt filosofisk, förklädd i långa noveller om jagande. Man ska nog inte som jag, läsa den med tanken att få en historia riktigt berättad för sig för då kan man bli frustrerad. Berättelserna tangerar också många spännande ämnen om moral. Sista berättelsen handlar om en person vars barndomsbästis gift sig med en vacker och underbar tjej. Barndomsvännen försvinner spårlöst och hans unga hustru tar kontakt med huvudpersonen för att be honom hjälpa till att råda i alla litterära projekt som efterlämnats. Det visar sig att barndomsbästisen är ett geni när det kommer till skrivandet, till skillnad från huvudpersonen som försökt och försökt men aldrig riktigt blir publicerad. Det väcker många tankar hos honom, där en del kretsar kring förbjuden avundsjuka och viljan att överta hans liv men samtidigt inte riktigt förstå honom.

Det var tredje berättelsen jag läste med störst behållning, varför kan man spekulera i. Kanske för att jag hade förstått temat och kunde ta till mig resonemangen med större känsla eller så var den berättelsen starkare. Handlingen fanns där men också tankarna, och att kombinera detta med ett vackert och utarbetat språk är varför jag tycker Paul Auster är ett geni i skrivandet.

Sanningen ska dock fram – det tog mig evigheter att läsa den här boken. Den hängde med hela sommaren till diverse platser och jag blev aldrig riktigt klar. Länge kände jag att det är så lite kvar, en sittning till och jag är färdig, men det krävdes flera gånger till med boken för att jag skulle få läsa sista sidan. Den känslan bottnar sig ju inte bara i en positiv uppfattning inför en bok, utan jag var redigt trött på den ganska länge. Den var med i Ljunghusen, Kroatien och hemma på balkongen i Stockholm. Det är för många platser. Samtidigt är det något med Austers vackra betraktelser om livet, som när han försöker beskriva hur kemi känns precis före man kysser varandra eller den där fullkomliga känslan av att höra ihop med någon och hur det kan göra att man är öppnare i hjärtat mot andra i ens liv.

Om jag rekommenderar boken? Trots min egna upplevelse gör jag det, ifall man från början går in med inställningen att den är filosofisk alternativt att man bara läser den sista novellen, ”The locked room” som bägge urklippen är ifrån.

Är det någon annan som läst Auster och kan rekommendera vilken titel man ska ta sig an härnäst? För jag vill läsa mer av honom, men plockar gärna guldkornen om det går.

Augusti i en lista

Vips så var augusti slut. När jag skriver det här känner jag mig mest som en urvriden trasa. Augusti var hektisk, intensiv och ledig samtidigt. Vi var i Skåne i början av månaden, sen åkte vi till Balkan och körde runt i tre veckor. Sen hem, jobba fyra nätter, åka på bröllopshelg på Gotland, hålla tal, komma hem och bli tokförkyld med feber och ömklighet. Men mest en otrolig månad med mycket som jag kommer minnas och bära med mig.

Månadens bok

När juli blev en månad jag plöjde böcker så blev augusti motsatsen. Jag har läst The New York Trilogy av Paul Auster, tre böcker i en. Den är inte exakt vad jag hade hoppats på men ändå tänkvärd som oftast med Auster.

Månadens ord

Hvala. Tack på kroatiska, ett av de få orden jag lärt mig. Försöker verkligen lära mig lite, Daniels släkt på pappasidan bor där, men det är inte ett enkelt språk kan jag lova.

Månadens mat

Det största delen av augusti var jag på Balkan, och jag åt multum med olika skaldjurspastor så fort vi var vid kusten, eller cevape när vi var i inlandet. Men den allra bästa maträtten var när Daniel tog mig till fiskmarknaden i Trogir och vi handlade guldbrax och havsabborre, samt ett fång med musslor, och sen grillade fisken över öppen eld med olivkvistar på kvällen. Fisken smakade magiskt! Blåmusslorna kokade jag ihop med vin och persilja, också gott, men fisken hörni. Åt med massor av olivolja från Daniels släkts egna träd och gjorde egen Blitva (potatis + mangold <3).

Månadens vin

Min vän Emma gifte sig på Gotland och hon driver vinbaren Lilla Huset i Visby ihop med sin numera man (!). Alla vinerna från deras bröllop får bli månadens! Och ett rött från Montenegro, gjort på druvan Vranac. Bärigt men ändå ganska mycket tanniner, älskade kombinationen.

Månadens skönhet

Den här månaden har jag mer slarvat med hudvården än något annat. Blir ofta så när man reser, man glömmer tvätta ansiktet eller orkar inte smörja sig om kvällarna. Men köpte en bronzer från Isadora som ska vara som en dupe på Make up by Marios bronzer, så tänkte lite på skönhet ändå, rapport kommer. Kul att Isadora är ett svenskt märke också!

Månadens bad

Att gå ner på morgonen och bada från klippbadet nära Daniels pappa, det blir månadens bad.

Månadens skrivande

En ny kategori! För att påminna mig om vad det är jag vill och om jag ägnar mig åt det. Augusti var en bra månad rent skrivmässigt med mitt företag. Jag har varit sakkunnig för några medicinska texter och varit examinator för reflektionsuppsatser för läkarstudenter. Det är ett fint jobb! De delar med sig av något som skavt eller något som utvecklar dem. Något skönlitterärt har jag inte hunnit med, däremot skrivit ett bröllopstal.

Månadens kultur

Den här månaden har arkitektur varit det stora ledordet. Det har varit så spännande att resa runt på Balkan och se den olika slags arkitektur som formar regionen beroende på de olika styren som varit genom åren. Ottomanska broar, minareter, kyrktorn, kalksten, katedraler. Älskar det!

Månadens bokcitat

Paul Auster är en mästare på att skriva meningar som får mig att tänka på livet. Den här tyckte jag var fin, om kärlek.

Månadens TV

Mästerkocken är igång! Tycker löjligt mycket om det programmet! Hittills anas några favoriter, vi får se hur det utvecklas. Dock vore det kul med en större variation i startfältet än förra omgången som bara gav oss folk i samma ålder typ.

Månadens podd

Jag lyssnade på podden Den nya ekonomin som gjorde ett avsnitt om fonden Arte som jag tycker är sjukt spännande. Den handlar om konst, värde, omvärdering och om hur fonden jobbar med att få konstverk att bli värda mer i form av pengar. Det är verkligen spännande och speciellt med en fond som är helt vilande på en persons kontakter.

Okej september, nu kör vi? Jag vet inte. Jag önskar mig lite mer lugn och ro, men det är också svårt. September känns redan lite mer uppbokad än vad jag hade önskat mig. Men jag tror på att lugnet kommer.

Saker jag ser fram emot: vinklubb, Ansos bröllop (!), gå skrivkurs hos Yrsa och Flora, gå morgonpromenader, ha på mig tweedkjol och boots, dricka te, äta svamp och allt annat jag älskar med hösten.