Saker jag ätit ute på stan

April blev månaden jag och D åt ute kanske mer än hälften av alla måltider. Jag älskar att laga mat, fundera på kombinationer, gå och handla. Sen är jag lite småsnål med att köpa ute när man kan få så gott hemma. Men april, det var en månad där jag var så stressad stora delar av tiden, blandat med stora firanden. Plötsligt fanns ingen lust att laga mat, ingen tid att planera och när man väl var ledig fick man sig en lyxmåltid istället. Det mesta fångades inte på bild men några saker fastnade:

BIBIMBAP DOLSOT från Keemchi
Keemchi har öppnat i Östermalmshallen! De har funnits på bland annat Tegnérgatan innan och kör en ganska ren stil med rostfritt stål och kleinblått som tema. Killen som jobbade där var otrolig! Han hade gjort en kimchisoppa som var tio av tio. Jag beställde bibimbap dolsot, alltså serverad i ett sådant där hett kärl. Valde lax som protein men ville ha det på sidan så det inte blev tillagat. Älskade alla små tillbehör man fick till, kändes fräscht och genomtänkt.

VALLMOGRÖT MED ÄPPLEKOMPOTT från Eken
Eken har öppnat nära mig, ett heldagskoncept från Stefan Ekengren som har restaurangen Hantverket. Han har skrivit en bok om potatis, så jag gillar honom instinktivt. På Eken kan man bland annat äta frukost som jag och min vän Antonia gjorde en morgon. Varsin vallmogröt med äpplekompott. Underbar, såklart.

LIONS MANE-SCHNITZEL från Cecconi
Under Art Week hade Soho House en lunch. Jag trodde någon skulle tala om konst eller så, men icke. Bara massa god mat, däribland en lions mane (en svamp) stekt som en schnitzel. Smakade verkligen kött! Den serverades med skirat smör, vita bönor, kapris och ett parmesantäcke.

GRILLED CHEESE från KMK
Kungliga Motorbåtsklubben, KMK, har ett gulligt café på Strandvägensidan av bron. Deras grilled cheese är bra tycker jag! Kanske för att man för så mycket dijon till, man kan välja utan också men själv älskar jag att de smackar på så det nästan bränner.

SVART PAELLA från Spanjorskan
Spanjorskan är ett lite undercover-ställe på Nybrogatan. Kanske är det fel att säga undercover när det alltid är massor av folk men ändå har så få hört talas om det? Jag var där med min barndomsvän Elin som hälsade på från Skåne. Vi åt svart paella med skaldjur och drack sangria. Den var väldigt god, men jag gör alltid misstaget att tänka på en av livets godaste rätter jag åt i Dubrovnik när jag äter svart ris och det är inte snällt. Men detta var absolut gott och kan rekommenderas!

MACKA från Café Doppio
I Tekniskas tunnelbanestation finns ett italienskt mackställe. De har som en liten delidisk där de plockar påläggen till mackorna – skär upp tunna skivor mortadella, trycker ut mozarella, strösslar över pistage osv. En dag åt jag och D detta till lunch när båda var hemma och Jesus, det var så gott. Denna på bild hade crunch från tirelli som pricken över i:et. Tirelli är ett slags italienskt kex, och det är också vad som smulat ner hela bordet. Doppio gör sitt egna bröd förresten, är inte det wow?

DUMPLING OCH BAOZI från Amao Dumplings
Amao dumplings ligger istället i Östermalmstorg tunnelbanestation. Det är anspråkslöst där inne men gå inte förbi för det! Herregud vad deras dumplings är goda? D tog en korg blandade, jag en korg med baozi som var fyllda med en mjäll fläskfärs. Måste tillbaka snart.

PIGGVAR från Sturehof
Hello. Jag har aldrig ätit en såhär god fisk i Sverige innan tror jag. Piggvar är otroligt gott har jag kommit fram till efter den här måltiden. Här med champagne, löjrom och annat som inte direkt var tråkiga tillbehör.

Här åt vi inget men efter jag lämnade in mina ansökan om att bli kardiolog på Socialstyrelsen, så tog jag och D en öl i sista vårsolen den dagen. Ett japanskt ställe på hörnet vid St Eriksplan/Odengatan. Jag frös, av anspänning eller av att solen försvann bakom husen snabbt vet jag inte men ev av puckarna som gjort mig stressad i april kunde firas och vinkas av.

En lista om april, 2026

Idag är det Valborg, och för typ tio år sedan hade det inneburit att jag var ganska dyngrak i Stadsparken i Lund, på väg till någon nation kanske, peppandes inför röj på kvällen hos min vän Rickard i hans gula hus. I år är jag istället i Florens och hänger med min familj samt min lillebror och hans fästmös alla vänner. Det är nämligen bröllop i helgen (!!!) i Toscana. Och igår fick jag beskedet från Socialstyrelsen: jag är kardiolog. Livet, nyp mig i armen. April har definierats av uppladdning inför just den här tiden.

Månadens bok
Nu i april fick jag äntligen en slukupplevelse, ni vet när sidorna bara rinner förbi och man kan inte lägga ifrån sig boken? Har längtat efter en sådan känsla efter att ha haft en ganska trög månad bakom mig innan dess. Det var Lina Wolffs bok Liken vi begravde i kombination med påskledighet som gav denna gyllene kombination. Tyckte den var bra på många vis och en bok jag tror kan passa många.

Månadens ord
Klänning. För att jag har letat efter fina klänningar som en dårvill inför min brors bröllop. Behövde både en till vigseln i Stockholm och nu till fredagsmiddagen och sedan lördagen i Toscana. Sen har jag också funderat på just ordet klänning också, eftersom det inte går igen i några andra språk jag känner till förutom tyskans Kleid visserligen. Men det svenska ordet ska komma från fornnordiskan klädning tydligen.

Månadens mat
April har varit en månad av take away och lyxmat om vartannat. Bästa take away från denna månad var dumplings från Amao, grilled cheese från KMK, persiska mackorna från Sundevich och tryffelburgaren från Östermalmsgrillen. Annars var lunchen efter min brors vigsel otrolig, piggvar på Sturehof åt folket kände jag och själv lagade jag en ganska god pasta med havskräftor och egen tomatig buljong som bas en lördag till mig, D och min barndomsvän Elin.

Månadens vin
I mitten av månaden var jag i Antibes och Cannes, där fick det bli rosepremiär. Inte för att rosé är favoriten annars men det har något när man sitter och tittar på ett franskt hav. Annars drack jag en champagne som var något annat just på den nämnda vigsellunchen. Om ni ska fira något härligt någon dag, så är champagne från Egly-Ouriet värd att beställa hem från systemet. Det levde upp till sin saftiga prislapp.

Månadens te
På min födelsedag var vi på Österlen och i Kivik finns ett rart ställe med Afternoon Tea. Jag tog jasminte igen, dricker det mycket hemma men det är så finstämt i smaken så kan inte låta bli. Hemma dricker jag annars ett vitt te också just nu som heter White House Blend. Jag köpte det på NK men verkar vara Sibyllans blandning nu när jag sökte. Tropiska frukter och persika dominerar.

Månadens skönhet
Jesus vad jag handlat skönhet inför bröllopet. Allting, precis allting, tog slut samtidigt och dessutom blev jag plötsligt missnöjd med min ögonskuggepalett. Det kommer ett litet separat inlägg om de inköpen så småningom. Annars har jag återupptäckt min LED-mask som jag fick i födelsedagspresent här om året från några gulliga vänner. Min hud har blivit oväntat reaktiv, eller oväntat vet jag inte men kanske för att jag är ganska stressad och lite ur balans med både träning och mat men den reagerar på minsta lilla. Upplever att masken ändå lugnar ner huden, och annars är ju placebo också en trevlig effekt.

Månadens bad
Sicken badfattig månad. Fick stå över vårbad i Skåne pga en rälig hosta och allmän förkylning, men sen missade jag bad i Antibes också. Maj, då händer det.

Månadens skrivande
Till sist redigerade jag klart mitt projekt och sedan dess har fingrarna vilat från tangentbordet. Jag är liksom inte nöjd, som vanligt. Medicinskt har jag publicerat ett nyhetsbrev om kardiovaskulära vårmötet, för den intresserade kommer en länk här snart.

Månadens låt
I Antibes var vi på en karaokebar och jag har fastnat för ABBA sedan dess, de går aldrig ur tiden. Super Trouper, Mamma Mia, Chiquita, Take a chance on me…

Månadens kultur
Det har varit Stockholm Art Week! Jag har inte hunnit med så mycket tyvärr, men jag hann gå på en målarkväll på Soho House. Faktiskt även en konstlunch men den var lite oklar, man fick en jättegod trerätters men sen hände inget mer på lunchen riktigt. Hoppas på att hinna med mycket mer en annan gång.

Månadens TV
Jag brukar inte kunna fastna för serier men tydligen har jag en sweet spot för reality. Vi tittar på Robinson! Blev också riktigt förvånad när en gammal kollega från St Görans dök upp i början. Tyvärr åkte hon ut ganska raskt, men känns som alla runt om mig gör TV?

Månadens podd
Det är valtider, inte för att det riktigt ändrar min konsumtion av politikpoddar som ligger stadigt rätt högt, men lyssnat med extra stor behållning på Älskade politik. Det är DN som producerar den och jag tycker Annie Reuterskiöld och Tomas Ramberg bägge är toppenduktig och ger den där extra informationen för oss som är lite nördigt intresserade men utan att det blir allldelss för flamsigt eller ofokuserat. Ramberg är ju gammal kung, och tycker det är spännande att han bytte SR mot DN.

Och nu MAJ. Otroligt. Min brors bröllop. Förhoppningsvis fira att jag är kardiolog. Resa till Danmark med mitt tjejgäng från plugget. Det känns så mycket i min kropp just nu.

Nyår på Sturehof, hos Gedin och flängandes på stan

Nyår känns som en laddad högtid för många, och liksom Julia har jag spanat att det verkar vara inne att somna innan tolvslaget. Själv håller jag fast vid att det är en fin högtid om man bara anammar att den får firas som man själv önskar och kan i livet. Dock tog min vurm för nyår kanske en ny höjd när jag och D lyckades tacka ja till tre firanden, visserligen utspridda över dagen, men häng med och fira med mig!

Vid klockan 11:30 hade vi ett bokat bord på Sturehof ihop med ett gäng vänner vi även åt nyårslunch med förra året. Pirret när man stegade in på Sturehof var obeskrivligt. Det var något med att alla gäster var extra finklädda, såg uppspelta ut och även personalen som visserligen alltid är proffsig, var extra trevliga.

Jag och D inspekterade fiskarna i taket medan vi väntade in vårt sällskap. Efter ett tag tog vi saken i egna händer och beställde in en flaska champagne och i och med den beställningen gick startskottet för det längsta nyårsfirande jag haft.

När våra gosiga vänner väl var på plats och alla var installerade började årets bästa lunch. Kände samma förra året, det är svårt att specificera vad det är som gör det. Vi åt diverse smårätter, skrattade ikapp, tog in efterrätt där jag åt/drack en Kir Royal med körsbärssorbet i botten och ett par champagneskvättar på toppen så man kunde sörpla i sig sin efterrätt. Minerna var glada!

Jag och D gick hem efter lunchen för att hämta upp en gå-bort-gåva, bättra på läppstift och rätta till flugan för att åka till Vasastan och gå på dagsfest! Bubbelflaskorna tornade upp sig i trappen, ett gott tecken.

Jessika Gedin som har hand om Soho-bokklubben jag är med i, var värdinna för denna otroliga fest. Man bjuds in att dricka champagne och skåla för varje tolvslag i varje tidszon. Anar ni något blått längst bak i rummet? Det var nedräkningen som alla följde frejdigt. UNDERBART att få räkna ner minst en gång i halvtimmen. Vi skålade glatt på, glas efter glas, och jag var alldeles starstruck av alla mycket coola kulturpersoner i detta rum, men vågar inte mingla med någon. Vid 17 begav vi oss hemåt men att dricka bottomless champagne på en mage som ätit smårätter kändes som en dålig uppladdning inför en lång kväll, så vi stannade på Kebabkungen och delade en rulle. Jag fläckade ner både min päls och Daniels vita skjorta med den karaktäristiskt röda såsen, mycket vuxet.

Väl hemma försökte jag i mitt salongsberusade tillstånd förbereda kvällens förrätt, en citrusfruktbaserad crudo på hälleflundra. Fileeade grapefrukt, pressade citron, apelsin, lime och blandade med fisksås och en skvätt risvinsvinäger. Hade i sånt man har – rå hälleflundra, tunna krispiga rädisskivor, mango och så vidare. Vi skulle fira med Rana och Chris, och när de kom över drack vi champagne med dem och även Daniels mamma, innan vi åt förrätt och kvällens första överraskning kom. Ut på gatan, sa killarna som planerat vår kväll.

Vi skulle nämligen till Villa Dagmar för en mellandrink! Jag drack en French 75 som var perfekt, och var alldeles pirrig inför var resten av kvällen skulle ha med sig om killarna hade öppnat såhär starkt.

Från Villa Dagmar blev det taxi hem till Rana och Chris för huvudrätt och hot shots, innan nästa plötsliga överraskningsmoment uppenbarade sig. En taxi stod utanför porten som vi hastade ner till och som tog oss till nästa coctailstopp, At Six. Deras French 75 var tyvärr ingen höjdare men stämningen var det, och på något sätt drack vi tequila och var på allmänt festligt humör.

Från At Six rullade taxin sen till Strandvägen för tolvslag, och sen efterhäng på hemmaplan. Jag hade ett så kul nyår! Det var något alldeles särskilt att inte veta vad som skulle hända utan bara flyta med i någon annans planering sådär. Det var också, tro det eller ej, mindre planerat i år och något med det gjorde att jag kunde njuta lite extra, paradoxalt nog. Den första januari mådde jag dessutom otippat bra, att börja vid 11:30 verkar inte ha fällt mig trots allt…