Det har varit lustiga dagar på många sätt. Komma hem och snabbt försöka knyta ihop allt. Lite jobbtrådar, träffa alla vänner, hinna äta på ställen jag kanske annars hade tagit hela hösten på mig att besöka. Ett liv i ultrarapid på många sätt.
Ett ställe jag ville hinna besöka var Xiang Yue. Jag var där sjukt mycket i vintras och det kändes inte mer än rätt att besöka nu också. Mina vänner Mathilda och Emma ville också dit, så sagt och gjort slog vi oss ner en vardagskväll.
Jag provade en ny rätt för mig: myror i träden, en slags glasnudelrätt med färs. Väldigt gott, och väldigt halt att äta men jag skopade upp det mesta. Gurksalladen delade vi på, en evig favorit. Det var bra mycket hetsigare här än på länge och servitören ropade över halva restaurangen och undrade om vi kunde betala så hon kunde ta nya gäster, så när alla ätit klart packade vi ihop vårt för att byta ställe.
Det blev ett sista glas på Tyge och Sessil innan hemgång för oss. Alltid dejtingstämning där, varje gång jag varit där har det pågått minst två första dejten. Om inte första så nästan första, man känner det i luften, kroppspråket, samtalen som man kanske överhör alternativt tjuvlyssnar på när kompisen är på toaletten.
Det blev fler vinbarer samma vecka. Schmaltz för att förtydliga. Det är alltid estetiskt tilltalande där, så även denna gång. Jag och Siri var där på plats.
Vi beställde in lite bröd och pickles att snacksa på innan vår kompis Carro kom. Det, och en bloody mary för mig som var väldigt god.
Med Carro åt vi huvudrätt. De tog queneller med havskräfta som såg gudomlig ut men jag har så svårt för queneller. Senast jag provade var på Le Tour, när de hade en klassikermeny och om jag inte kan tycka om kocken Pontus version på queneller, då finns det väl inga jag gillar misstänker jag.
Därför blev det en reuben för mig. Lite trist kanske, för jag har ätit den förut men den var lika god som jag minns det. Kombinationen av en bra surkål + sås + pastrami… Ja det gillar man ju.
Folks terminstartspirr kändes. Det skymde och blev ganska kallt, ändå var vi många som satt utomhus och läppjade på våra glas.
Men tillslut blev vi för kalla och kvällen för sen, så vi sa adjö och kramade varandra hårt. Ses till jul! Det är så konstigt att vara borta en hel årstid? Det är så långt men också kort, på ett sätt tror jag vi kommer komma hem och ingen kommer ha saknat oss.
Det vankades fest helgerna innan avfärd och helgerna innan höstens höga klara luft är här. Min vän Fanny ställde till stor specialistfest.
Låt oss sammanfatta med att det var en bra fest! Tittade tillbaka på lite bilder från när vi pluggade. Känns svindlade at tänka på hur mycket vi gjort, hur mycket som hänt och hur mycket man slitit för att nå hit.
Annars har jag försökt damma av saker jag brukar vilja göra på hösten som sagt. Sitta ute och fika är en av de sakerna. Nu har inte Krümel funnits så länge vid oss att det kan påstås vara en tradition men det kommer bli det förhoppningsvis. Jag drack en lavendelmatcha och åt banankaka med min fina vän Anna och hennes lilla bebis.
En annan sak jag alltid vill göra på hösten: gå till Carl Eldhs ateljé
Jag älskar den här platsen.
Jag och min vän Matilda satt ute sen och drack varsin kopp, hon kaffe, jag te. Mina kläder var höstiga men vädret var varmt.
Känner att jag överdrev mina försök att klämma in hösten på tre dagar men jag gick också till Supermercado, för att det alltid är värt ett besök. Åt någon slags emapanda med tomat och ost.
En morgon åt jag, D och HJ frukost. Hj är min brors fru dvs min svägerska! Ännu ovan vid att säga svägerska, de gifte sig i maj. Vi gick till Eken och kramades hejdå, för när vi kommer hem från Sydamerika har hon flyttat till Nya Zeeland där min bror redan är.
Sista helgen var vi på bröllop! Och det var givetvis ljuvligt. Hela seglingsgänget firade Linn och hennes Martin. Men jag sätter nog ändå punkt för inlägget här. Sammanfattningsvis verkade det ha gått bra att leva ett helt höstliv innan resan.
