Den här boken tycker jag funnits i mitt blickfång länge, det är flera runt om mig som läst den och omslaget står ut på något sätt så ögat söker sig snabbt till den. När min bokklubb spelade julklappsspelet i december vann jag Senseis portfölj till min stora glädje och läste raskt på mörka bussfärder ut genom Stockholm om morgnarna. Boken berättar om ett möte mellan Tsukiko och hennes gamla lärare som benämns Sensei. De råkar äta på samma kvartersrestaurang upprepade gånger och mellan dem formerar sig en odefinierbar relation.
Boken är japansk i sin stil på så vis att maten får en stor plats. De äter saltad schalottenlök, rökt bläckfisk, skivad lotusrot och mycket annat som jag har svårt att föreställa mig smakerna av, men som känns viktiga för kulissen som målas upp i berättelsen.
Relationen den här duon emellan är speciell och på många sätt svår att ringa in. Deras möten är slumpmässiga med få försök till egna träffar och det vilar ett slags medmänskligt utbyte i luften men ingen tydlig sexuell anspänning, utan en generationsöverskridande vänskap till en början. Tsukiko känns ganska ensam, hon är 38 år och arbetar på kontor med få vänskapliga relationer utöver den med Sensei. Hon verkar ha ett något komplicerat känsloliv, både inför Sensei men också inför sin omgivning generellt.
För mig handlar boken om relationers olika uttryck, hur det kan upplevas och ta plats på varierande sätt mellan personer men också att det är kulturberoende till viss del. I början påminner den här dynamiken mellan huvudkaraktärerna mig lite om den som skildras i Andromeda av Therese Boman, likheterna i det där odefinierbara, den ena är en äldre man och den andra yngre kvinna men sexuellt utbyte är inte det som efterfrågas. Båda fångar initialt in hur en slags generationsöverskridande relation kan vara svår att kategorisera. Nu utvecklar sig duon i Senseis portfölj åt ett annat håll visserligen, för här uppstår en slags kärlek som till en början är okänd.
För mig känns Senseis portfölj som en värmande liten pärla. Tyckte den hade hög mysighetsfaktor och själv lockas jag av det japanska sättet att skriva, det är en fröjd att bryta av sin vanliga läsning med en helt annan stil.
Sista delen av den här bokkavalkaden! Del 1 hittar du här, och del 2 här. Nu är vi inne på hösten, då min läsning kom igång ifrämst i slutet av hösten när jag började pendla.
Det var inga favoriter för livet i denna del av läsåret men ändå en del titlar som var trevliga att ta del av. De här böckerna har jag mestadels inte hunnit recensera faktiskt! Men kommer lägga in deras länkar efterhand. Stjärnmarkerad = bokklubbsbok. Let’s go!
Patronyme av Vanessa Springora ☆ En bok jag läste direkt efter Fars rygg och som delar många likheter. Springora skrev en debutbok om sin tonår när hon var ”tillsammans” men en mycket äldre manlig fransk författare. Den här boken utforskar Springoras pappa, en mycket märklig man som hon aldrig förstått och försöker kartlägga efter hans död med hjälp av fotografier och sitt efternamn. Liksom Fars rygg kretsar boken i sin tur mycket om hennes farfar och hans potentiella inverkan på pappans galenskap. Rekommenderar även om de flesta i min bokklubb tyckte den var ofärdig och inte så läsvärd.
Friläge av Yrsa Keysendal Yrsa är en skicklig författare och generellt väldigt kunnig inom skrivande är min uppfattning efter att få ha haft henne både som lektör och kursledare. Det var så spännande att läsa hennes bok av det skälet! Men väldigt svårt att recensera av samma skäl.
Stargate: En julberättelse av Ingvild H. Rishøi En modern Dickens kanske man kan kalla den här julberättelsen? Rishøi berättar med sin alldeles egna sagostil om två flickor som växer upp med en alkoholiserad pappa. De försöker få till en jul hemma ändå, och vi följer deras väg. Vackert berättat om mörka teman, men ändå är inte boken rakt igenom dyster utan ljuset spirar.
Vinternoveller av Ingvild H. Rishøi Lite på samma tema skildrar Rishøi vardagstragik och realism med en varm sagoton. Stargate var bättre men denna var också bra. Är sugen på att läsa mer av henne!
Senseis portfölj av Hiromi Kawakami En bok jag vann i julklappsspelet vi hade med bokklubben! Varit nyfiken på den länge och den uppfyllde mina förväntningar. Japansk i stilen – en stillsam vänskap och annorlunda kärlek som växer fram mellan intag av olika japanska rätter jag iallafall aldrig hört talas om. Rekommenderar varmt!
Hålla andan av Flora Wiström Jag gick skrivkurs med Yrsa & Flora i september som sagt, och köpte då denna av Flora. Melankolisk, mörk och smutsig om att vara tonåring och allt som man kan kämpa med då. Jag är inte rätt publik för boken känner jag, men Floras stil känns igen.
All Fours av Miranda July En av 2025s stora snackisar! Det var väldigt kul att ta del av den här boken för att förstå vad alla pratar om där ute i etern. Jag förstod den inte alls dock. Visst är det på tiden att en bok om en kvinna i vanliga medelåldern får ta plats men jag kände att den inte har igenkänning i en svensk kontext riktigt? För mig blev den mest vulgär och påfrestande att läsa.
Det var alla böcker jag läste 2025! Har ni någon favorit från 2025 jag ska ta med mig i tipslistan?
Känns konstigt att skriva om 2025 utan att det är en årssammanfattning, men samtidigt, tiden löper ju sin egen gång utan att det egentligen finns en mur mellan åren. December var föregående månad och den ska sammanfattas! Precis som alla andra månader under 2025. Även om mitt minne av december kanske främst präglas av glögg, julmys och allt som kommer med det.
Månadens bok I december läste jag fler böcker än på länge, den jag kommer ta med mig främst är Senseis portfölj som jag vann i julklappsspelet med bokklubben. Så väldigt fin och njutbar läsning, utpräglad japansk i stilen med mycket matskildringar men framförallt en slags relationsskildring i sin enkelhet.
Månadens ord Glögg, no more comments
Månadens mat Jag försökte, liksom varje föregående december i princip, göra roliga recept på brysselkål. Någon dag kanske jag landar i att om man rostar den med något sött och salt, så är det ungefär maxnivå i kulinarisk upplevelse? Det blir inte bättre än så? Annars blev det mer restaurang än vanligt, DoMas klassikermenyn och Berns avsmakning fick provas på, men även lunch på Nytorget 6 som var väldigt god.
Månadens vin Var på ovanligt många vinbarer vilket bidrog till en plethora av sorter jag aldrig provat förut. Men månadens vin får ändå bli en av de alldeles för många champagnesorterna vi drack på nyår från Pierre Malingre. Vi provade Heritage och en av deras Blanc de Blancs, båda mycket goda. Totalt landade jag och D på sju champagnesorter den dagen, bland mycket annat. Mitt på ett sätt vuxnaste men festligaste nyår på länge!
Månadens te I december dracks det mer grönt än jag någonsin druckit tidigare typ? Min vän Cilla gav oss teet Vintersol från Kahls vilket bidrog till detta. Tillbakahållet med noter av apelsin och vanilj. Kan rekommendera! Jag är dock väldigt känslig för att brygga grönt te för varmt eller länge, skulle önska mig en vattenkokare med grader, det hade underlättat mitt bryggande avsevärt. Nu svalnar vattnet av med öppet lock och jag använder min kökstermometer för att se till att vattnet kryper ner till 80 grader innan jag brygger mitt te, annars blir det gröna så beskt och strävt.
Månadens skönhet Plötsligt var mina vanliga fuktgivande ansiktskrämer slut, vilket nästan aldrig hänt eftersom jag har ett slags hoardingbeteende och köper på mig när det är rabatter. Gav mig på jakt och provade kultkrämen Embryolisse. En kräm som har lite parfym i sig vilket jag egentligen är emot men alltså… Den var så ljuvlig? Levde upp till sitt rykte om att vara varje make-up artists nyckel i bakfickan. Franskt ❤
Månadens bad I december blev det inget bad. På något sätt besviken? Även om det är i högsta grad rimligt.
Månadens skrivande Jag hade ambitionen att skriva men inget blev gjort förutom en drös med blogginlägg! Min mest bloggade månad i den här domänens historia.
Månadens låt 2000 Miles av The Pretenders. Min bästa jullåt? Den är längtande på ett sätt, och egentligen passar den väl jämt, även här till vintern.
Månadens kultur December är årets högborg för konserter. Jag och D gick på Luciakonsert i Engelbrektskyrkan med lite vänner och familj, sen var vi även på Kungliga Symfonieorkesters Singalong-konsert i Konserthuset. Mest hänförd i kulturväg var jag nog ändå av Nobel Week Lights, en utställning med ljusinstallationer som inkorporerar staden på något sätt. Älskade!
Månadens bokcitat Jag har tyvärr kommit av mig, för inga citat finns fotograferade trots att jag läste både Vinternoveller och Senseis portfölj vilka båda har potential till vackra meningar. Fast ärligt talat har några av de ganska vulgära meningarna form All Fours av Miranda July etsat sig fast på näthinnan.
Månadens TV 2025 års julkalender, Tidstjuven, var den första jag följde slaviskt på länge. Kanske var det mysfaktorn att bädda ner sig i soffan med Daniel som en ritual om kvällen, kanske var det för att den blinkade på mycket åt vuxna genom alla avsnitt, men den kommer hänga med i minnet.
Månadens podd Det finns för få matlagningspoddar i Sverige? Nu lyssnar jag på Ingrediensena fastän den inte riktigt tilltalar mig men var annars kan jag höra folk prata om mat och smaker? Jag lyssnar på Meny och tyvärr har Matpodden med Siri Barje och Jimmy Gou lagt ner. Hit me med tips om ni har!
Allt som allt var det en fin december. Fick träffa drösvis med kompisar på massor av glöggar, hängde med massor av familj under julen och det blev ett oerhört festligt nyår. Kan inte önska mig mer! Och med det sagt känns det mer än okej om 2026 inleder med januari i lite mer dvala.
A T H E N A 