Helgnjutet

I verklighetens realtid är vi i Rio men i bloggens dåtid är vi faktiskt kvar i augusti. Får se när jag lyckas uppdatera från resande fot, men tills dess finns det lite inlägg som kommer rulla. Men det blev helg här i bloggens tidslinje. Helg i augusti är märklig på många vis, folk har inte hunnit ta sig an sina rutiner än och helgen kommer med en frihet man redan är van vid, inte ser som lika unik.

Jag inledde helgen med att möta upp vänner vid Nytorget. Eller – egentligen inledde jag den med en bokrelease – Ulrika Nettelblads debutroman Sjukdomen! Men det förtjänar ett eget inlägg, så vi låtsas att Meatball for the people var första stationen.

I vintras var vi ett stort gäng som åkte till Alpe d’Huez för att åka skidor och gå på Tomorrowland. Om det var episkt? Ja. Vicky och Ilian som var med bor i Hamburg, och var i Stockholm för att besöka, för mig och D var det första träffen med dem sedan resan. Självklart ville de testa köttbullar, och valet föll på Meatball for the people. Jag har aldrig ätit köttbullar där, det är för min egen del en rätt jag skulle ha valt på typ Riche, Tennstopet, Pelikan men det var verkligen ett helt utarbetat koncept på Meatballs for the people som jag tror lockar folk generellt.

Vi tog bland annat nobelköttbullar vilka jag trodde kanske hade serverats på Nobel i något sammanhang men det verkar inte ha varit så. Känner mig lite lättlurad här i efterhand. Angel tog deras bloody mary som serveras med en köttbulle som garnityr.

Jag hade med mig Sjukdomen så den fick luftas lite på restaurang. Vi hade en så trevlig kväll allihop men jag hade en konstant molande huvudvärk.

Vi avrundade när de andra gick till en mjödbar i Gamla stan. Jag hade haft ett lite speciellt möte under dagen som gjorde mig väldigt trött, en trötthet som höll i sig hela lördagen. Vi åkte ut till Älta och besökte vänner till D. De bjöd oss på en så härlig och mjuk lördag, och med lite champagne och en ipren bättrade huvudet på sig. Det kom lite blixtar och åska ett slag, kanske bidrog det till min tryckande känsla i skallen.

På söndagen var jag dock lika sliten trots att åskovädret dragit förbi, men våra lunchplaner passade mitt humör perfekt. Våra vänner Rana och Christoffer ville ses på Sima deli, ett persiskt ställe nära där vi bor som har soul food som sitt ledords, säg något bättre för någon med framtidsbeslutsångest och huvudvärk. De serverar mer hemmamat där än klassisk persisk restaurangmat. D tog lammlägg med dillris och bondbönor. Dillris är något av det godaste jag vet när det är gjort rätt.

Själv tog jag lite plock av saker jag var sugen på, som inlagda grönsaker (torshi), oliver på persiskt vis med malda valnötter och granatäpple samt en persisk aubergineröra. Allt gott men inget var lika gott som mamma, mormors, mosters, kusinernas mat. Som alltid.

Vi satte oss utanför och tog en kopp te efter. Eller de andra drack kaffe, men jag drack te och det smakade däremot precis som hos moster! Jag undrar vilken tesort som är vanligast i Iran. Det är inte något ceylon-te direkt, det här är mycket lättre i smaken och har en ljusare bärnstensfärg. Oftast brygger man det på samovar och tappar ut koncentrerat te, som sedan späs ut med kokt vatten. Det blir inte beskt sjukt nog.

Efter lunchen och mitt glada tedrickande lämnade jag D på ett massageställe och tog med mig resterna från lunchen i en liten burk. Greppade den hårt, man vill ju inte tappa ett ris som är så mödosamt att göra i backen.

Stegen bar till Karla frukt. Söndagarna hemma har, av en slump, inneburit att jag köpt varsin pralin till oss och så blev det även denna söndag.

Älskar Karla frukt. Så mysigt, finns goda saker i cafeét också och framförallt känns det som ens köp blir omsorgsfullt.

Jag köpte praliner från Majani som gör bland annat Fiatpralinerna om ni vet? Som är formade som små kuber med omslagspapper i olika kulörer? De har också en god trekantig pralin med hasselnötsnougat, det kanske är favoriten trots allt. På kvällen var jag så otroligt trött så jag låg med i soffan med D och smaskade på pralinbitarna, och det var den helgen.

Luciahelg med Kungliga Filharmonikerna, Engelbrektskyrkan och vörtextrakt

Luciahelgen kom och gick. Julkänslan inom mig kommer och går, men mest kommer den. Det är svårt att känna något annat när man omger sig av gran, juldofter och glögg ständigt.

Jag och D inledde luciadagen med att ta oss till Konserthuset för att se Kungliga Filharmonikerna och ett luciatåg från Adolf Fredrik. Underbart på pappret men jag var på riktigt rivigt humör, kände inte igen mig själv. Kanske för att vi råkade åka till Kulturhuset först och att när vi väl var på konserten var det etthundratusen barn som grät, sparkade i stolar och allmänt tjoade. Inte alls vad jag önskar på en konsert med Filharmonikerna. Grinchen här 🫡

Efter konserten gick vi lite ärenden jag satt upp på vår lista, och sicken tur för oss att det ena var ett besök på Stockholms Æter och Essence.

Här inne har tiden stannat på det bästa sätt. Kryddor vägs upp på jämviktsvåg med tyngder.

Ärendetåget gick vidare. Vi köpte tomtelatte längs vägen och smet in på Fabrique för att köpa världens största levainlimpa. Har tjatat men tycker verkligen deras levain är så gott?

När vi kom hem dukade vi fram lite godsaker. Längd, knäck, praliner och ostar. Sen gjorde vi varsin stor mortadellamacka. Vi skulle på lucia i Engelbrektskyrkan och våra vänner skulle ses hos oss på glögg innan. Pga lite sjukdomsbortfall och allmänt svårt att planera tiden så blev det Cilla som hann dyka upp hos oss och det var ljuvligt att umgås.

Sen lucia i Engelbrektskyrkan. Det var ljuvligt och vackert. Uppskattade att man innan sa, försök leva i nuet och njut av konserten. Tänk på de andra besökarna så de inte måste se lucia genom er skärm. Folk respekterade det! Därav bild innan det släcktes ner.

På kvällen hade vi tänkt äta vilt men det hade inte hunnit tina och mitt lite purkna humör började pocka på igen. Gjorde därför en enkel middag så min hangry sida inte skulle blanda sig i också. Ångade ägg i koreansk stil. Man vispar ihop ägg och buljong, samt lite soja samt mirin i det här fallet. Sen ångar man det i ett vattenbad. Skar upp små ränder efter och droppade över fisksås samt strösslade salladslök. Serverades med sushi-ish-ris med risvinsvinäger, soja och furikake. Lite kimchi och sallad slungad med sojavinägrett till det. Sen gjorde vi inte mycket mer, och det var skönt.

Söndagen kom! Packade också upp fynden från tidigare idag. Kanelstång, pomeransskal och vörtextrakt.

Spatserade bort till Karla Frukt i regnet. Det är otroligt mysigt där inne, kan rekommendera om man är på Karlavägen.

Vi köpte mandlar. Trodde inte jag gillade dessa, marsipan är inte min favorit, men det var väldigt gott? Smakade mer som bränt socker?

Väl hemma slog vi in en liten gåva. Bivaxljus från Gotland, glöggtryfflar och olivolja från Primošten i Dalmatien.

För vi skulle på glögg! Det var väldigt mysigt. Jag åt en mintkyss bland annat och njöt av den.

Det var sista gången den här årliga glöggen skulle äga rum precis här, så vi sa också adjö till denna lägenhet.

Söndagen var dock inte slut än. Jag ville dra med D på Nobel Lights så vi promenerade ut på stan och såg konstverken runt slottet.

Går inte att fotografera den här slags konst men det var verkligen väldigt trevligt att gå den här rundan. Kan rekommendera till nästa år!

Inne i Gamla Stan kändes det som utomlands. Kanske då det är många turister, jag vet inte riktigt. Utanför ett café fanns stora säckar med apelsinskal så vi gick in för att köpa apelsinjuice, något vi gjorde ganska ofta på vår sommarbilresa i Kroatien. Kanske var det därför det kändes som utomlands med apelsinskalen.

Ångrade dock oss och köpte en varm choklad istället och sippade på mellan de sista konstverken innan vi promenerade hem igen.

Viltköttet hade tinat till sist, dovhjort, så vi tillagade det ihop med rostad sparrispotatis, fransk tomatsallad och haricot verts.

Det var den helgen. Mycket juliga inlägg just nu! Om någon vill läsa om böcker så kika på mitt julklappstipsförslag, boksnack förklätt i vinterskrud.