Julklappstips i böcker

Jag tycker, kanske inte så otippat, att böcker är en utmärkt julklapp. I min familj ger vi väldigt många presenter till varandra (jag tänker inte skämmas över det), och att få en bok eller två i högen är underbart. Att ägna sin juldag åt att äta rester, läsa julklappen och bara slöa är en av höjdpunkterna under jul enligt mig. Så här kommer en radda julklappstips baserad på måhända generiska perspektiv, man kan såklart ge vilken av titlarna som helst till valfri person.

Till storasystern
Till din syster som älskar att plöja sida upp sida ner så behöver du ge en genomtänkt bok. Hon måste inte tycka om den, men det ska finnas en tanke kring varför hon får den. Själv kan jag rekommendera, utan att ha läst den, Lena Anderssons bok Män och kvinnor. Det är en fortsättning på Egenmäktigt förfarande men nu ur mannens perspektiv. Spännande och kanske provokativt? Annars kan man ge en bok som fått pris (personligen gravt osugen på årets Nobelpristagare dock, tror inte det kommer passa mig) som Booker Prize vinnaren Flesh av David Szalay som vi ska läsa i bokklubben.

Till mamman
Till din mamma som i grunden tycker om att läsa, men aldrig hinner eftersom hon är familjens nav, så ska du dels ge tid. Det vill säga diska undan alla tallrikar från julafton eller någon annan syssla som brukar hamna på hennes axlar, så hon kan läsa en ljuvlig bok från Valérie Perrin. Dock har jag tipsat om henne lite för många gånger (här och här) så om du vill ge något piggare, kanske Liken vi begravde av Lina Wolff kan vara något? Augustpriset 2025, i ropet och lite hipp. Och en författare jag aldrig riktigt njutit av på samma sätt som alla andra, men inte ska jag väl stå i vägen för att andra ska kunna ta del av den.

Till pappan
Din pappa, som läser ibland men gärna om historiska skeenden, ska självklart läsa en bok av Ken Folett. Själv har jag läst Fall of Giants-trilogin som handlar om 1900-talets historia. Underbart skrivna, det är skönlitteratur som man ändå lär sig av. Eller så kanske en klassisk författare som Kerstin Ekman och hennes tunna men stilistiskt skrivna Löpa varg kunna vara något?

Till pojkvännen
Vi låtsas att din pojkvän älskar att läsa och uppskattar litteratur, för då kan du ge honom Fars rygg av Niels Fredrik Dahl (recension här). Klurig fadersrelation beskriven i en text om ensamhet med ett vackert och genomarbetat språk. Eller så ger du en klassiker som Ernst Hemingway, en favoritbok hos mig är Siesta: The sun also rises som jag skrivit om här.

Till flickvännen
Din flickvän läser inte så ofta men ganska så mycket när hon väl är ledig. Nu ska ni till Thailand över jul och nyår, och hon vill läsa böcker som smälter likt smör. Då tycker jag du kan ge något från Coco Mellors som Blue Sisters. En intelligent chick lit? Eller så ger du bort Supper Club av Lara Williams, inte för att jag läst henne eller Coco Mellors för den delen men enligt Sandra Beijer är de samma slangs genre som jag tänker att lite coola tjejer borde uppskatta.

Om någon av er ska ge bort en bok eller önskar er en är jag i vanlig ordning riktigt nyfiken på titlarna, berätta snälla!

Mitt läsår som varit

Välkomna till en läslista om 2024. Jag fann den inne hos Julia, som i sin tur hade anpassat den från Flora. Tycker själv mycket om att läsa sådana listor, så jag hoppas ni tycker samma.

Hur var läsåret 2024?

Allt som allt var det ett bra läsår. Jag var med i två bokklubbar vilket styrde många av valen, men det var något jag uppskattade. Övriga böcker valde jag med omsorg, så oavsett vad jag tyckte om dem, så ville jag ha läst dem.

Antal lästa böcker under 2024:

Jag läste 29 böcker.

Vilken typ av böcker läste du?

Främst läser jag skönlitterära böcker som är eller har varit aktuella senaste åren. Någon klassiker brukar smyga sig in (i år Stefan Zweigs samlade noveller exempelvis) och några titlar som varit populära för många år sedan och jag fortfarande är nyfiken på (Tills alla dör och Andromeda exempelvis). Gillar även att läsa poesi då och då, gärna på hösten (i år Aster of ceremonies och Sapfo).

Vilken månad läste du flest böcker?

I augusti läste jag fem böcker. Oftast, som alla andra, läser jag mer om jag är ledig men jag var faktiskt inte det i augusti. Måste smittats av andras sommarledighet inom mig.

Vilken månad läste du minst?

Januari läste jag ingen. Jag påbörjade Systrarna i slutet och den tog sin tid att ta sig igenom. Hade en liten period jag ville samla mig på.

En bok du inte läste ut?

Oftast brukar det finnas någon sådan bok. Jag vill inte läsa klart för sakens skull, men i år läste jag allt. Stefan Zweig hade jag inte fortsatt med om inte han var så känd och boken så kort.

En ny genre för året?

I år läste jag The ministry of time som hade en liten dos av sci-fi i sig, en genre jag inte bekantat mig med förut. Den hade också lite romance-inslag? Blev spontant inte en favoritgenre att återvända till.

Några citat som du fastnade för?

Spara ner små utsnitt av böckerna jag läser är något jag ägnar mig mycket åt. Valerie Perrin är en författare vars meningar jag vill fotografera av stup i kvarten. Här kommer några av hennes vackra ord:

Men även Paul Auster skapar mycket tankar hos mig, här lite utsnitt från 4321:

Några böcker som fick dig att vilja skriva?

Flora Wiströms bok ”Här ruvar havet”. Tycker hennes språk gjort en tydlig utveckling från debuten, vilket påminde mig om att ju mer man skriver ju vassare blir man.

Paul Austers ”Baumgartner”. Dels för att det var min favoritbok från året men dels för att hans språk bär en lättsamhet och ett djup samtidigt om är inspirerande.

Valerie Perrins böcker ”Tre” och ”Glömda om söndagen”. Bägge är fyllda med vackra ord och romantiska formuleringar som inte är klichéartade, bara välsmakande och sinnliga. Vet inte om det är franska språket eller hennes penna, men ljuvligt är det.

Bästa läsplatsen 2024?

Mitt favoritsätt att läsa på sker i Skåne. Det brukar ske på morgonen, packar ner frukost vilket ofta är yoghurt och stekta rosmarindoftande nektariner samt en termos med te, går ner till stranden. Brer ut min gröna linnehandduk från Växbo jag fått i present, klär av mig. Sen brukar jag ta ett morgondopp oavsett temperatur. Klär sedan på mig igen, och sitter på handduken med min läsning och frukost. Då känner jag mig alltid nöjd med livet, oavsett sinnesstämning i övrigt.

Ett fint läsminne från 2024:

Jag var på konferens i London i augusti och de sista timmarna innan vi behövde åka till flygplatsen smet jag istället till Soho House i London, och placerade mig i en fåtölj. Bjöd mig själv på en cosmo och läste ut Andromeda. Kände mig märkligt nöjd med detta, det var något med att känna sig världsvan om gjorde avtryck.

I vilken form läste du böcker 2024?

95% av böckerna är fysiska böcker. Jag kan egentligen inte tänka mig något annat. Allra helst inbundna, men det blev också en och annan pocket. Läste också två böcker på läsplatta – om jag ska resa bort får jag ha med mig max två fysiska böcker och resten på platta. Detta efter en incident när jag åkte till Sydamerika med 7 kg övervikt, där packningen främst bestod av inbundna böcker som skulle räcka över en månads ledighet…

Vilken var den första boken du läste 2024?

Systrarna av Jonas Hassen Khemiri. En bra start, jag var i rätt stämning för en rejäl bok vid årets början.

Och vilken var den sista?

Här ruvar havet. Jag började egentligen på den under seglingen i september, så det var dags att ge den uppmärksamheten den förtjänade.

Vilka var de bästa böckerna du läste 2024?

Utan inbördes ordning så var det:

Systrarna av Jonas Hassen Khemiri
Tills alla dör av Diamant Salihu
Rent Hus av Alia Trabucco Zerán
Baumgartner av Paul Auster
Tre och Glömda om söndagen av Valerie Perrin

Vilka kommande böcker ser du fram emot att läsa?

Jag är väldigt nyfiken på Dream Count av Chimamanda Ngozi Adichie. Jag har läst mycket av henne och älskat allt i princip, men nu var det längesedan och snart släpps hennes nya bok.

Det var mitt läsår 2024. Ser fram emot 2025! De första titlarna som står redo är bokklubbsböcker. VI ska läsa Intermezzo av Sally Rooney med ena klubben, och Fourth Wing av Rebecca Yarros med den andra. Medan mitt bokpaket transporterar sig genom postsystemet läser jag Bränn alla mina brev av Schulman. Är inte ett Schulman-fan för jag är långsint och kan inte släppa hur han betedde sig på internet för längesedan. Nu fick jag den av mamma i min adventskalender från december, och hon tyckte själv så mycket om den att det blir dags för min första bok av honom. Skulle så gärna höra om er läsning och vad ni läser nu?

Ett år i böcker, del tre

Nu har vi kommit till den avslutande delen av mina mini-recensioner från 2024. Tyckte jag läste mycket som antingen var bra eller som jag av andra anledningar ändå ville läsa. Sista etappen kanske känns igen litegrann, för till alla dessa hade jag bloggen och de kan ha nämnts lite här och var.

Andromeda av Therese Bohman

En bok som skulle handla om böcker, förlagsvärlden och en ung tjejs plats där. Handlade istället mycket om relationer och att alla mänskliga kontakter inte går att kategorisera. Kärlek? Vänskap? Romantiskt, men ej sexuellt? Och så vidare. Höga förhoppningar som inte infriades men ändå läsvärd. Tre av fem.

Yellowface av RF Kuang

Det här omslaget gissar jag att en del känner igen. Maken till hype var längesedan man såg, och själv lästes denna i Soho-bokklubben. Boken handlar om Athena (ja det var horribelt svårt för mig att läsa om en person som delade namn med mig? Händer aldrig annars). Nåväl. Hon är en framgångsrik författare som dör, och hennes vän snor hennes opublicerade bokmanus. Boken behandlar teman som vem får berätta en historia, vad är stjäla text och hur långt kan man som konstnär profitera på andras lidande? Själv tyckte jag den hade fått alldeles för mycket hyllningar. Helt okej. Två komma fem av fem.

Glömda om söndagen av Valérie Perrin

Efter att ha läst Tre tidigare under året kände jag ett starkt behov av att sluka allt Perrin skriver hädanefter. Hennes debutroman är översatt till svenska, så den tog jag mig an. Vi får följa huvudpersonen som är en ung kvinna, och arbetar på ett ålderdomshem. Det är mystiska familjeförhållanden – föräldrarna dog i en olycka, och hon bor med farföräldrarna. På äldreboendet finns en dam vars historia berättas genom huvudpersonen. Trådarna vävs ihop och som alltid är det vackert språk och en bladvändare som bjuds på.

Shy av Max Porter

Vi läste denna i bokklubben. Porter skriver i lyrisk form om en kille, Shy. Omvärlden förstår inte honom och hans beteenden. Han kan vara aggressiv, göra utfall och förstör för sig själv. Jag tror man ska läsa denna långsamt med eftertanke, och inte snabbt i stress som jag. Kan ha påverkat betyget som blev två komma fem av fem.

Atlantmannen av Marguerite Duras

Jag tycker Duras skriver vackert men ofta utan handling, och så är det mestadels även i denna korta bok. I ett sådant här format passar det dock väldigt bra! Handlar om ett möte mellan en man och en kvinna vid Atlanten. Ska vara inspirerat av verkligheten där hon mötte sin framtida homosexuella älskare. Finns en del att googla på jag inte gjort än så lämnar skvallret där. Uppskattade välsmakande franska ord i en havsmiljö. Fyra av fem.

The ministry of time av Kaliane Bradley

Den här lästes med Soho-bokklubben, en ytterligare bok som fått mycket hype utan att jag till fullo förstår. Staten har upptäckt en tidsmaskin som transporterar fram personer till nutid. Detta skapar oanade problem och vår protagonist arbetar för staten och tidsprojektet, men förstår inte hur djupt involverad hon är. Märklig blandning av romance och sci-fi, där ingen genre är en favorit för mig. Tror författaren hade JÄTTEkul när hon skrev denna, och själv tyckte jag den var helt ok trots allt. Måste förresten publicera min recension. Tre av fem.

Farväl till Panic Beach av Sara Stridsberg

Bokklubbsbok (jag har alltså två stycken klubbar för att förtydliga). Stridsberg skriver fram en historia som inte vilar på handlingen och kanske knappt på karaktärernas utveckling. Det är generationstrauman som skildras, ihopflätat över olika personer som påminner om varandra. Jag tyckte mycket om språket, och tycker Stridsberg visar på talang som berättar en historia på ett annat vis. Tre komma fem av fem.

Butcher av Joyce Carol Oates

En tungviktare till författare jag läste mycket av som tonåring faktiskt. Den här boken skildrar en ”kirurgs” vardag på ett mentalsjukhus för kvinnor där han utför experimentella behandlingar. En bok som kunde givit en så mycket mer än vad den gav. Två komma fem av fem.

4 3 2 1 av Paul Auster

Efter Baumgartner som jag läste med stort behag, gick jag på Michelle i bokklubbens absoluta favoritbok. Auster skildrar en pojkes liv från barndom till vuxen i fyra parallella liv som kunde skett. Sliding doors som gör utfallen och karaktären helt olika beroende på i vilken kontext den hamnar i. Underbart sinnlig och får en att fundera på livet mycket. Fyra komma fem av fem.

Den första boken av Karolina Ramqvist

Innan jag läste den här boken, var jag på författarsamtal på Soho House där Ramqvist intervjuades. Blev mycket nyfiken och till min glädje blev det en bokklubbsbok. Det är i början av 2000-talet, en ung svensk tjej reser runt på Jamaica och blir kär i en jamaicansk kille som bor där. Jag tyckte om boken först, vackert språk, en slags sexuell spänning ligger över sidorna och den skrider långsamt framåt. Men sen tröttnade jag lite på greppet och karaktärens omogenhet. Tror jag gillade den bäst i klubben dock, uppskattade en svensk bok som inte är som alla andra med det destruktiva, gråa, mörka. Recension kommer snart! Tre av fem.

Här ruvar havet av Flora Wiström

Avslutade året med en pocketbok inköpt på Arlanda, på väg till en kroatisk segelbåt. Trodde det skulle bli en lässemester, men ack så fel jag hade. Fick bli en jullovsbok. Vi följer Ida som spenderar en semestervecka hos sin pappa på en bohuslänsk ö. Älskar att boken har havet som tydlig kuliss och tycker Wiströms språk gjort en så stor utveckling från debuten (såklart! Men kul att följa). Är ett stort fan av Floras blogg dessutom. Hade önskat mig en längre bok! Tre komma fem av fem.

Pust, det var det hela! Men trevligt läsår kände jag spontant. Bokklubbarna bidrog med tillskott som jag kanske inte alltid hade valt själv vilket jag uppskattar, och sen var jag noga med vilka andra böcker jag valde att läsa. Det blev en bra mix för mig av utforskande och tillfredsställande böcker. Nyfiken om ni läst något jag läst, och vad ni tyckte?

Glömda om söndagen av Valérie Perrin

När jag klickade hem mitt bokpaket tidigare i september slank Valerie Perrins debutroman med i urvalet. Jag har läst hennes två andra böcker, Färskt vatten till blommorna och Tre, med stort välbehag. Hon är skicklig med orden, språket är vackert och finstämt. Dessutom är hon väldigt stark i själva historieberättandet. Min recension om Tre hittar ni här – där jag sammanfattningsvis verkligen uppskattar boken även om den dramaturgiskt är likadant uppbyggd som Färskt vatten till blommorna.

En sak Perrin genast vinner poäng på i läsningen är ju att historien tar plats i Frankrike. Automatiskt uppskattar jag en bok mer då. Liksom tidigare böcker är det en småstad i det franska inlandet som agerar som huvudarena. Det finns ett jag-perspektiv, Justine, och ett berättarperspektiv som egentligen också är Justine men att hon berättar den gamla Helenes historia. Justine arbetar på ett äldreboende och där blir hon extra fäst vid Helene och hennes berättelser ur sitt egna liv. Helene träffade Lucien som ungdom, och de levde tillsammans men de skiljs åt av kriget, och öppnar sig gör en stark historia om livsöden och hur man tar sig an livet igen när allt man planerat för slås en ur händerna.

Parallellt försöker vi förstå Justines historia. Hennes föräldrar dog i en bilkrasch, det finns mystiska omständigheter där även hennes pappans tvillingbror samt fru dog i samma bil. Justine och hennes kusin Jules fostras som syskon av farföräldrarna. Deras tillvaro är kärlekslös, farföräldrarna avstängda och den enda kärlek om verkar existera är Justines starka syskonband till kusinen Jules som till varje pris ska få förutsättningarna att skapa sig ett bra liv. En chans Justine inte verkar ge sig själv, om man nu anser att folk alltid måste framåt, utvecklas och utbilda sig.

Justine lever knappt i nuet men ibland försöker hon och en liten del av boken handlar om hennes sätt att förankra sig i nutiden.

Det är klurigt att skriva ur ett jag-perspektiv men Valerie Perrin lyckas behärska det till fullo. Justines röst skiljer sig markant från berättarperspektivet där hon nedtecknar Helenes historia. Samtidigt lyckas hon väva in många olika historier och tidsepoker till en fullfjädrad och sammanhängande berättelse. Jag är imponerad. Hatten av för Perrin. Visst, det är samma grepp redan i debuten, de andra böckerna är skrivna likadant. Det konstanta vävandet och vetskapen om att något hemskt har hänt eller ska hända, något vi girigt vill ha svar på, exakt så bygger Perrin även den här berättelsen. En av huvudpersonerna är uppoffrande och vill hjälpa andra (Justine arbetar på äldreboende vilket mycket kretsar kring, i Färsk vatten är det vaktmästare på en kyrkogård, i Tre är det djurhärbärge). Men hon gör berättandet med sådan bravur att jag bara önskar mig fler sådana här böcker.

För mig blir det 4,5 av 5. Jag tycker det fanns en tunn tråd av banalt drag och det var Justines nutidshistoria som kändes lite juvenil? Samtidigt som Justine också är ung så kanske är det stiltypiskt egentligen.

Perrin tag härmed en plats i klungan av favoritförfattare!

Björnbärsmarmelad vid havet

Nu börjar min sommarsemester. Jag gick min sista natt, jag städade hemmet, tömde kylen, packade min stora handväska och åkte till Skåne. Min favoritplats på jorden är nog precis här, precis vid havet, på den vita sandstranden där kornen är lika välslipade som i ett timglas.

Först var det ingen vid havet när jag kom dit. Så är det på somrarna ibland också, det kan vara så tomt här. Jag gjorde som jag brukade, la ut min handduk, packade fram en termos te och frukost, la fram dagens bok. Kom fram så sent och hade inte hunnit handla, men frysen innehöll croissanter och kylen en liten bytta med mammas egenkokta björnbärssylt från bären här i trakterna. Min termos doftade lite kaffe och teet smakade föga, jag försöker skafferi-rensa i sommarhuset och det här teet låg i en pappförpackning från Tehuset Java som jag vet att de inte haft i sortimentet på iallafall fyra år.

Havet lät så mycket, det var vinden som låg på, men ändå blir jag sällan kall när jag sitter på just den här stranden. Det är meditativt att få sitta sådär, med vågor som rullar in med skummig topp, dundrar, ljudet gör mig lugn. Sippar te ut en emaljmugg, skopar upp marmelad på croissanten, smular ner min stickade tröja. Septembersolen värmer än.

Jag tog mig ett dopp också. Först behövde jag fundera på det, ville jag verkligen bada? Min inställning är att jag alltid vill bada men jag har börjat fundera på hur man känner vad man egentligen vill och inte förväntar sig. Ibland kanske jag tänker för mycket. Nu gjorde jag nog det. Efter mycket velande gick jag mot bryggan, tänkte att kanske kunde jag få bada i bara huden, ingen är här. Men det dök upp två holländska turister på cyklar och tog sig ett dopp. Kvinnan ett snabbt i underkläderna, mannen väldigt länge helt näck. Han ville prata lite, undrade om jag badade här varje dag, han tyckte vattnet var kallt.

Vattnet var det varmaste på flera år kändes det som. Kanske 16-17 grader. Havet här blir sällan varmt. Jag låg inte i så länge, men glad av badet blev jag, det är ju alltid härligt att få vara i havet trots allt.

Sen cyklade jag hem och gjorde lunch. Försökte fundera på hur jag skulle spendera min eftermiddag men jag kunde inte låta bli, styrde mina fötter tillbaka till sandbrynet och tillbaka till min bok.

Kanske blir det lite skrivande och lugn när jag är här, eller så blir det inte alls så. Jag vill hinna med allt, läsa, skriva, jobba undan, klippa buskar i trädgården, kallbad i Skanör, se fotoutställning i Falsterbo, gå på AW i Malmö och träffa vänner samt gå på hudevent i Köpenhamn men hinner man allt det och kan vara rofylld samtidigt? Återhämta sig? Vi får väl se.