Etikett: Pom och flora

En ny gud av Zara Kjellner

Jag har en hel del bokläsande vänner, något som är väldigt lyxigt då man lär känna varandras smak, men också vad man är nyfiken på under åren. Jag och Mathilda är exempelvis både surfvänner och bokvänner, jag minns när vi lärde känna varandra på ett surfläger i Portugal för många år sedan, hur Mathilda satt där med en Alice Munro-bok på frukosten och jag kände att jag verkligen ville lära känna den där personen. Det jag gillar med Mathilda är att hon kan min smak bra, utan att själv kanske vara medveten om det. Men hon vet både vad jag kommer tycka om, men också vad jag är nyfiken på att få läsa, utan att det nödvändigtvis ska bli en favorit. Det är verkligen otroligt lyxigt med en sådan vän!

Hon gav mig iallafall En ny Gud av Zara Kjellner i födelsedagspresent, och vi bestämde oss för att göra det till en sommarbok man fick läsa på egen kant, och sen diskutera den tillsammans efter sommaren. Sagt och gjort, vi sågs på Pom och Flora för bokdiskussion.

Jag har inte någon insikt i Zara Kjellners författarskap, och det är lite svårt att beskriva handlingen i den här boken. En ung tjej som heter Leila, kanske i sina första 20-år, är ihop med Ludvig som är uppvuxen på ett stort gods med jaktmarker. De är hemma och hälsar på, när det deklareras från Fadern att pojkvännen måste stanna kvar och lära sig bruka skogen samt jaga. Det unga paret struntar i att återgå till sina studier på Handels och bosätter sig på godset. Familjen i form av mamma Agathe, pappan som kallas Fadern och brodern Carl bor också där, under samma tak, huvudpersonen tillsammans med pojkvännen i hans rum. Sen finns det också en hushållerska, Dolores.

Under bokens gång skjuts fler och fler djur. Mer och mer kött äts vid bordet. Leila börjar trevande ta sig in i familjen, men man märker att hon har ett sinne utöver det som kan kallas normalt. ”Min tunga böljar i munnen, den rör sig fram och tillbaka” beskriver Leila när hon vittrar blod och makt. Hon börjar leka med Dolores, leka med hennes undergivenhet som hushållerska men hon verkar också göra det för att Dolores har en slags outtalad makt. Hon känner till hela huset, lagar all mat och har ett märkligt nära band till mamman Agathe, som trots allt är den som äger godset och markerna även om det är Fadern som driver arbetet framåt. Relationen till brodern Carl beskrivs också till viss del. Han är skildrad som en enstöring och skjutgalen person som känner sig förfördelad av att brodern Ludvig får ta plats men inte han själv. Leila och Ludvigs relation beskrivs däremot inte alls och jag förstår inte dynamiken eller varför Leila ens är på godset heltid.

En ny Gud är skriven med en viss rytm och jag vet inte hur författaren vill att den ska bli läst men för mig är behållningen främst just i orden, hur de skrivs fram och inte i själva historien. Det är repetitivt vilket spelar en viktig roll rent berättartekniskt, men efter ett tag blir det repetitiva just uttråkande. Jag längtar efter lite mer substans och historia. Mellan rytmen handlar boken nog om makt och det sociala spelet, och också om Leilas position som betraktare till att själv bli en mer och mer våldsam maktspelare. Jag förstår boken inte riktigt, men fascineras därför av den också. Det känns till en liten grad konstlad men till en stor grad ett grepp som Kjellner nästan lärt sig behärska helt. Hon är duktig på att mejsla ut personporträtt därtill.

Ser fram emot att läsa något i framtiden av Kjellner. Kanske kan hon kombinera den känsla för språket hon har med att berätta någon som också rycker med mig? Hennes nya bok heter Radio Yerevan, funderar på att läsa den. Har någon av er läst Kjellner?

Ögonblick från junisommaren

Jag tycker bäst om att få berätta om livet kronologiskt. Det känns mest rätt, enklast, som att jag luras annars. Men jag hinner ju inte skriva här stup i kvarten även om jag med handen på hjärtat hade älskat att få göra det. Därför kommer det ändå lite blandade huller om buller-ögonblick från juni.

Min pappa fyllde år! Han är notoriskt hemlig på internet så även fast jag har en mycket gullig bild på honom och min lillebror så visar jag denna mindre gulliga bild på Pelle Janzon. Så märklig rätt med allt som är gott. Jag äter den uppdelat, köttet för sig och löjrommen för sig. Helt missat poängen med rätten inser jag, men tycker den blir godast så. Det var så mysigt att äta ute ihop i familjen på en vardag att vi ska göra om det i juli.

Vi var på Sandhamn under midsommar. Jag har lyxen att ha vänner med hus där, de är systrar och kusiner med varandra och jag har har blivit inadopterad i gemenskapen. Att få ha en liten extrasläkt är väldigt fint, särskilt för mig som ofta saknar mina egna kusiner.

Här har vi Antonia, en av mina kära. Vi preppade för middag på bryggan. Det var inte så varmt än så vi var med oss varma filtar att sitta på och svepa in oss i.

Juninätter

Vi har också varit på bröllop då en av mina nämnda Sandhamnskusiner gifte sig. Det var ett sprudlande bröllop med lekfull och festlig känsla. Vi dansade tills det var strängeligen förbjudet att spela mer musik i festlokalen och packade därför ihop lagom mycket dryck, en portabel högtalare och spatserade ner till en äng för att fortsätta upptågen. Juninätter är magiska, det måste vara ljuset som lurar en att orka fortsätta i all evinnerlig tid.

Jag har jobbat natt och en kompiskollega påminde mig om att man behöver väva in lite unn under veckan. Jag brukar annars vara väldigt bra på att gå i ide. Dels för att man är trött såklart men jag känner ofta att jag bara vill jobba mig igenom skiten så jag kan få friheten sen. Nu anammade jag friheten mellan nätterna lite mer! Efter första natten satte jag mig på A La Lo och åt deras berömda bowl. Fryst banansmoothie med knäckig granola, bär och jordnötssmör. Gott men jag förstår inte storheten riktigt. Tycker Pom och Flora oftast är ett bättre café för bowl. Dock njöt jag verkligen av mina två timmar sittandes här, ska fortsätta med unn-inställningen.

Stockholm börjar slumra nu. Flera restauranger har öppet sin sista vecka inför sommarsemestern. Jag jobbar lite av och till men när jag skriver detta har jag jobbat tre nätter i rad och ska vara ledig tio dagar i sträck. Längtar efter att få öva på att vara slapp.