Vykort från veckorna

Veckorna går men ändå inte, det känns som ett behagligt tempo just nu. Jag har gått lite i ide? Träffar inte lika många som jag brukar och på grund av ett tilltufsat revben har jag inte tränat som vanligt heller. Det känns skönt, som att jag har en liten paus och samlar krafterna. Här kommer några glimtar från min vardag dock:

Jag hade en vardagsförmiddag till att skriva. Blev så exalterad av frihetskänslan! Spatserade till Pascal och beställde frukost medan jag satt med utskriften av mitt evighetsprojekt, en sista genomläsning, som jag hållit på med i över ett år…

En helt annan dag gick jag på en matworkshop på Soho House. Jag var skeptisk innan, kommer låta så dryg nu, men eftersom jag lagar en del mat, fermenterar, gör nötsmör och har mig så undrade jag om det skulle kunna finnas någon inspo för mig. Det fanns kan jag meddela! Var verkligen SÅ kul och peppande, har nu köpt flera kilo citrus från spanska ekologiska gårdar som jag väntar febrilt på. Det ska läggas in, göras sirap och saltas.

Jag hade kursdagar och en morgon mötte jag upp Matilda på Skeppsbro bageri. Jag var sen pga verkar vara det kroniskt, men vi fick en fin pratstund. Satt kvar lite efter och skrev dagbok. När jag kom ut regnade det slask i sidled vilket jag inte uppskattade.

Den här boken, The Evin Prison Bakers Club, lästes. Sepideh Gholian blev gripen i samband med att hon organiserade fackliga protester, något som är förbjudet, och har varit fängslad i många år. Svårt torterad, frisläppt en dag, fängslad igen. Trots detta har hon skrivit en förhållandevis ljus bok som sätter mänskliga minnen till de medfångar som hon haft, som gör att de inte bara är anonyma offer.

En dag ledde mina steg till Pikmakaren. Det var faktiskt samma dag som jag började läsa boken här ovan så jag hade gråtit ganska mycket på tunnelbanan och behövde gå runt en sväng innan jag kunde gå in i den här lite anskrämliga lokalen. Pikmakaren är ett skridskofan som gör de bästa pikarna för långfärdsskridskoåkning.

Pikarna känner man på isen med och kan användas till att balansera med om det är ojämnt. Jag och D har åkt upp för SSSK, en skridskoklubb vi nu är med i. Jag var rätt så rejält förkyld när vi åkte upp och tyckte det var ganska mycket misär att behöva vara utomhus i kyla och snö när man är burrig, så när vi hälsade på i Småland ville jag ta revansch. Tills dess hade dock mitt revben kaikat ur. Slog det lite lätt i Stöten men den lilla skadan har verkligen blivit hundra gånger värre av kraftig hosta. Det var dock medvind åt ena hållet på den här sjön, så jag åkte i medvind till andra sidan, medan Ds mamma körde bilen dit och mötte upp med blåbärspaj och varm flädercitronsaft. Sen åkte jag med henne tillbaka medan killarna åkte i motvind tillbaka. Det var ungefär vad mitt revben klarade av…

Sen har jag sprungit på biblioteket en del och bland annat lånat Bodydouble som Ds vän Emma tipsat mig om, och nu även Ulrika genom kommentarerna. Verkligen sugen på att läsa!