Det är vår höst sommar

Idag vaknade jag av ljudet från regnsmatter mot balkongen. När jag kikar ut genom gardinerna ser jag hur trädkronorna på innergården slits i vinden. Öppnar balkongdörrarna och känner den klara friska luften storma mot mig. Nio grader är luften som sprids i mitt sovrum enligt mobilens startsida. Jag går in i badrummet, gör mig i ordning inför dagen. Har fått en miniflaska av Tobacolor från en vän, en Diorparfym som visar sig dofta väderenligt. Söt tobak, vanilj och honung i en omfamning.

Medan jag gör min morgonkopp av te funderar jag på varför min kropp känns så lugn. Jag som ska skriva en epidemiologi-tenta, hålla en presentation och hinna med tusen saker efter jobbet, innan springklubben, innan middagen på Bar Nimês. Egentligen borde stressen fladdra i min mage.

Blundar, känner efter. Det är höstens närvaro som lägger sig som balsam mot min själ. Känslan av att inte behöva fånga dagen, få tända ljus, göra det man behöver utan att jäktas för att vädret lockar ut en.

Öppnar ögonen igen, tänder just ett ljus. Jag vet att det är vår och snart är den älskade sommaren här, som står högst i kurs hos alla. Men idag tänker jag lura min kropp att det är höst, för hösten är en älskad årstid hos mig, en som skänker ro. Jag kommer klä mig i en stickad tröja och dofta höstparfym, kommer dricka baljor med te och dra nytta av känslan, fast i smyg, för jag tror ingen är med mig på detta. Döm mig ej osv.