Etikett: xiang yue

Höstens första och sista vardagar i Stockholm

Det har varit lustiga dagar på många sätt. Komma hem och snabbt försöka knyta ihop allt. Lite jobbtrådar, träffa alla vänner, hinna äta på ställen jag kanske annars hade tagit hela hösten på mig att besöka. Ett liv i ultrarapid på många sätt.

Ett ställe jag ville hinna besöka var Xiang Yue. Jag var där sjukt mycket i vintras och det kändes inte mer än rätt att besöka nu också. Mina vänner Mathilda och Emma ville också dit, så sagt och gjort slog vi oss ner en vardagskväll.

Jag provade en ny rätt för mig: myror i träden, en slags glasnudelrätt med färs. Väldigt gott, och väldigt halt att äta men jag skopade upp det mesta. Gurksalladen delade vi på, en evig favorit. Det var bra mycket hetsigare här än på länge och servitören ropade över halva restaurangen och undrade om vi kunde betala så hon kunde ta nya gäster, så när alla ätit klart packade vi ihop vårt för att byta ställe.

Det blev ett sista glas på Tyge och Sessil innan hemgång för oss. Alltid dejtingstämning där, varje gång jag varit där har det pågått minst två första dejten. Om inte första så nästan första, man känner det i luften, kroppspråket, samtalen som man kanske överhör alternativt tjuvlyssnar på när kompisen är på toaletten.

Det blev fler vinbarer samma vecka. Schmaltz för att förtydliga. Det är alltid estetiskt tilltalande där, så även denna gång. Jag och Siri var där på plats.

Vi beställde in lite bröd och pickles att snacksa på innan vår kompis Carro kom. Det, och en bloody mary för mig som var väldigt god.

Med Carro åt vi huvudrätt. De tog queneller med havskräfta som såg gudomlig ut men jag har så svårt för queneller. Senast jag provade var på Le Tour, när de hade en klassikermeny och om jag inte kan tycka om kocken Pontus version på queneller, då finns det väl inga jag gillar misstänker jag.

Därför blev det en reuben för mig. Lite trist kanske, för jag har ätit den förut men den var lika god som jag minns det. Kombinationen av en bra surkål + sås + pastrami… Ja det gillar man ju.

Folks terminstartspirr kändes. Det skymde och blev ganska kallt, ändå var vi många som satt utomhus och läppjade på våra glas.

Men tillslut blev vi för kalla och kvällen för sen, så vi sa adjö och kramade varandra hårt. Ses till jul! Det är så konstigt att vara borta en hel årstid? Det är så långt men också kort, på ett sätt tror jag vi kommer komma hem och ingen kommer ha saknat oss.

Det vankades fest helgerna innan avfärd och helgerna innan höstens höga klara luft är här. Min vän Fanny ställde till stor specialistfest.

Låt oss sammanfatta med att det var en bra fest! Tittade tillbaka på lite bilder från när vi pluggade. Känns svindlade at tänka på hur mycket vi gjort, hur mycket som hänt och hur mycket man slitit för att nå hit.

Annars har jag försökt damma av saker jag brukar vilja göra på hösten som sagt. Sitta ute och fika är en av de sakerna. Nu har inte Krümel funnits så länge vid oss att det kan påstås vara en tradition men det kommer bli det förhoppningsvis. Jag drack en lavendelmatcha och åt banankaka med min fina vän Anna och hennes lilla bebis.

En annan sak jag alltid vill göra på hösten: gå till Carl Eldhs ateljé

Jag älskar den här platsen.

Jag och min vän Matilda satt ute sen och drack varsin kopp, hon kaffe, jag te. Mina kläder var höstiga men vädret var varmt.

Känner att jag överdrev mina försök att klämma in hösten på tre dagar men jag gick också till Supermercado, för att det alltid är värt ett besök. Åt någon slags emapanda med tomat och ost.

En morgon åt jag, D och HJ frukost. Hj är min brors fru dvs min svägerska! Ännu ovan vid att säga svägerska, de gifte sig i maj. Vi gick till Eken och kramades hejdå, för när vi kommer hem från Sydamerika har hon flyttat till Nya Zeeland där min bror redan är.

Sista helgen var vi på bröllop! Och det var givetvis ljuvligt. Hela seglingsgänget firade Linn och hennes Martin. Men jag sätter nog ändå punkt för inlägget här. Sammanfattningsvis verkade det ha gått bra att leva ett helt höstliv innan resan.

Vardagsoverload med Niels Fredrik Dahl, Liljevalchs vårsalong och bokklubb

Jag ska absolut sluta tjata om mitt revben snart, för det börjar bli bättre ganska snabbt nu. Men det gjorde att jag i två veckor sköt på alla sociala aktiviteter och plötsligt kom andra veckan i februari med aktiviteter varenda vardag. Följ med, det var kul!

MÅNDAG

De som orkade igenom min återblick på 2016 vet kanske att jag gillar att dra upp Berlin av och till. Jag gjorde utbyte med min vän Harald där, samtidigt som vår vän Karin var i Heidelberg. Sedan vår germanska period ses vi på Bierabend med jämna mellanrum, nästan alltid på Bierhaus, men denna gång blev det Xiang Yue. För några veckor sedan var jag på samma mysiga ställe men med en annan konstellation, matbeställningen blev dock identisk, deras aubergine, sichuankyckling, biangbiang-nudlar och gurka till förrätt. Ska prova något nytt nästa gång! De har ett fat med bao-ish som ser magiskt ut exempelvis.

TISDAG

I år hade jag tänkt läsa om The Sun also rises av Hemingway, för jag klassar det som en favoritbok trots att jag bara läst den en gång. Passande nog blev den vald som bokklubbsbok i Soho House-klubben. Diskussionerna blev lite avslagna för en gång skull, kanske för att 90% av klubben älskade den. Det finns ett avsnitt när de diskuterar den på Babel, det är ju Jessika som leder både Babel och denna lilla bokklubb, som jag ska spana på.

ONSDAG

En av bokklubbsmedlemmarna från min andra boklubb heter Simon. Vi gick till Soyokafe som jag aldrig hört om men som var nominerad till Gulddraken 2019 tydligen! Simon och jag delar matintresse förutom bokintresse. Jag fick prova takoyaki för första gången, en slags bläckfiskboll garnerad med bonitoflakes. ”Har du provat bonitoflakes?” Undrade Simon. ”Kanske, jag tror det?” Svarade jag. ”Du borde komma ihåg det i sådant fall, flingorna rör på sig”. Detta var så otroligt gott!

Jag provade deras miso ramen, jättegod buljong som inte var överdrivet misostinn utan man fick mycket smak av den underliggande buljongen också. Simon tog katsu curry, så märklig men god rätt. Friterad kyckling med en currysås lik en indiskdoftande curry.

Gullig lapp vid kassan.

Märta och belåtna vallfärdade vi vidare mot Sergels torg.

Niels Fredrik Dahl intervjuades av Kristina Sandberg. Han var så sympatisk och älskvärd, likaså Sandberg och dynamiken var väldigt fin. Fick Fars Rygg signerad, hade egentligen glömt den hemma men D kom och levererade boken så jag kunde få min signatur.

TORSDAG

Skyddade hem efter jobbet för att byta om till något fint men så orkade jag verkligen inte? Energin är så låg just nu. Satte på mig läppglans och sen dundrade jag vidare till kvällens aktivitet.

Invigning av Liljevalchs vårsalong! Tyvärr hade jag bara en plats, så gick dit lite själv men anammade känslan fort.

Ändå dekadent att få dricka bubbel och äta chokladpraliner medan man ser på konst, alldeles själv.

Brukar försöka gå på Vårsalongen, så det kändes kul att få se den redan från invigning.

Mycket blandad konst och för min del, som inte är alldeles för bevandrad, mycket jag absolut inte förstår. Det här var fint dock.

Favoriten var denna dock, glaskonstverk av Jessica Westerberg som jag råkar känna dock, men jag tycker genuint att denna var finast och gav mest pirr. Råkade springa på henne också och fick ge en grattiskram!

Rummet där hennes konstverk hängde var generellt det finaste rummet, lite aquatisk och eterisk känsla. Tyckte om denna fina också.

Annars måste jag erkänna: känner mig lite som kejsarens nya kläder, eller förstår alla hur konsten på Vårsalongen blir vald? Tyckte ändå det var bättre kurerat i år men har ett behov av att diskutera detta med någon. Jag håller med om att konst gärna ska få skapa diskussion och tankar, men jag har också ett behov av att ögat tillfredsställs. Att det är vackert eller imponerande hantverk. I Sverige tycker jag så stor del av konsten, här inkluderar jag även böcker, gärna skildrar och premierar det fula?
Nåväl. Det var den veckan. Den här veckan gör jag ingenting om kvällarna istället, jag är fortfarande trött ärligt talat och har massa forskning och andra projekt som tar upp min kvällstid. Det är mysigt på sitt sätt, det med.